Få varma dagar och än färre ljumma kvällar blir nog det bestående minnet av årets juli. För i större delen av landet blev det en svalare månad än numera brukligt. Därtill relativt ostadigt också med mer regn än normalt för de flesta av oss hemestrande svenskar.

I min sammanfattande juliväderartikel kan ni läsa om att årets juli till stor liknar det som var normalt under den förutvarande referensperioden 1961–1990. Den läsningen rekommenderas, men först efter att ni läst vidare här och fått er några intressanta väderhändelser för månaden till livs.

Frostbiten inledning

Månadsskiftet juni–juli innebar en omläggning när sval luft tog över. Den 4 var den svalaste julidagen sett till maximitemperatur i landet dag för dag. Den 24 toppade nämligen Stockholm ”varmast i dag”-listan med skrala 21,4 grader.

Nätterna var kyliga långt söderut, och lokal frost förekom i Lappland och Norrbotten. Allra kallast var det i Naimakka, Lappland med 2,0 minusgrader den 3. Samma natt hade Karesuando, Lappland 0,3 minusgrader, vilket är lägst i juli för deras del sedan 1949.

När svalare luft tog över föll även mycket regn, och lokalt vållade mängderna stor skada. Mest fick i Delsbo, Hälsingland med hela 84,2 mm den 1, följt av 76,5 mm i Södertälje, Södermanland den 2 när nästa kraftiga skurområde berörde stora delar av östra Svealand. Normal regnmängd i Delsbo för hela juli är 68,4 mm och för Södertälje 72,1 mm. Regnet den 1 bidrog starkt till att hela juli blev rekordblöt i Delsbo. Den 2 var det även snudd på skyfall i Svanberga, Uppland med 11,3 mm på en kvart. För att klassas som skyfall krävs att det faller minst 1 mm per minut eller minst 50 mm på en timme.

Några varmare dagar följt av nästan 100 mm regn

En vecka in i juli blev det varmare igen. I norr främst den 7–13 med kulmen den 11, och i söder främst den 8–11 med kulmen den 9. Dock ingen 30-gradersnotering, och samtliga landsdelar hade lägre högstanoteringar än i juni. Månadens högsta temperatur blev 29,7 grader i halländska Källsjö den 9. Det är inget anmärkningsvärt med en juli utan 30 grader, för i snitt sker det ungefär vart femte år och senast 2020.

Men det är väl ändå det som blir summeringen av årets juli, att det varit få varma dagar, och kanske än mer att antalet ljumma kvällar var minst sagt lätträknade. I juni hade vi 26 högsommarvarma 25-gradersdagar i landet, varav 5 dagar med 30 grader. I juli blev motsvarande siffror 14 och 0.

Värmen i söder avslutades med juli månads kraftigaste regn- och skurväder den 12, för då föll över 30 mm i ett stort område från Halland till Härjedalen. Klart mest fick Säffle, Värmland med 93,7 mm, vilket blev månadens största officiella dygnsmängd. Som jämförelse kan nämnas att normal regnmängd för hela juli är 80,2 mm i Säffle. Den 13–17 följde ”normalt svenskt sommarväder” såväl sett till temperatur som till skurfrekvens och regnmängder.

Svalt och ostadigt slut

Den 26–31 var det en del värme igen i främst norra Norrland. Det var undantaget från det som i övrigt gällde från den 18 och månaden ut, alltså svalare än brukligt dag efter dag… efter dag. Flera regn- och skurområdena passerade också revy över landet. Under den sista juliveckan förekom kraftiga regn- och åskskurar, och några av dessa lyckades träffa officiella mätplatser. Exempelvis fick Skattungbyn, Dalarna 50,6 mm och Söderala, Hälsingland 42,1 mm den 25 samt Väse, Värmland 55,0 mm den 28.

Det åskade en del i juli förstås, men ”bara” cirka 4 000 blixtar som mest på ett dygn, vilket skedde den 17, 29, 30 och 31, där den sista dagen blev åskrikast med drygt 4 600 blixtar. Därmed står sig då den 28 juni med drygt 9 300 blixtar som årets mest åskfrekventa dag, hittills är väl bäst att tillägga. Sammantaget i juli registrerades 31 000 blixtar i landet mot dryga 42 200 blixtar i juni. Det är inte alls förvånande, för värme och åska går ofta hand i hand. Åskrika månader är oftast de som även är varma, för varmare luft kan innehålla mer vattenånga (och oftast är det så också), vilket därmed betyder mer energi som ger extra kraft åt skurarna.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier