Höstsolen sipprar igenom bland de blad som ännu sitter kvar på en björk i Lindsdal i småländska Kalmar en frostig morgon den 21 oktober. Foto: Elisabeth AnderssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Normal månad med extremväder

Publicerad

Extrem höstvärme med rekord i massor, men också mesta oktobersnön i söder på 16 år, så nog svängde det om årets oktoberväder. Sammantaget blev månaden dock i grova drag normal.

Oktober kan ofta vara ytterligheternas månad, för i skiftet mellan vinter- och sommarhalvåren är Sverige som extra avlångt. Tre årstider samtidigt är snarare regel än undantag, och kanske är det så att vi hade det hela månaden ut.

Till stora delar helt normal

”Det jämnar ut sig i längden” brukar man lite slentrianmässigt slänga ur sig ibland, men för oktobers medeltemperatur gäller verkligen det. En kall första vecka följdes av extrem höstvärme med kulmen den 13–15, sedan en veckas kyla igen innan mildluften ångade norrut den 30–31. Svängigt värre alltså, och sammantaget en avvikelse från det normala från 0,6 grader under vid Ölands södra udde till 1,7 grader över i Kettstaka i sydligaste Närke, och då är det referensperioden 1961–1990 man jämför med. I absoluta tal hade Hallands väderö i nordvästligaste Skåne varmast i landet i oktober med en medeltemperatur på 11,2 grader mot normala 9,8 grader där, medan Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen hade kallast med 3,0 minusgrader, vilket ändå är 0,9 grader högre än normalt för deras del. Det finns klara likheter med fjolårets oktober, för även då turades kallt och milt om vilket till slut resulterade i en skapligt normal månad.

Nederbörden liknar däremot inte alls hur det var i fjol, för då var oktober betydligt blötare än i år. Dessförinnan, såväl 2016 som 2015, var det delvis ännu torrare än i år, så för att hitta en nederbördsfördelning som är någorlunda likt årets är det, vill jag påstå, 2010 som gäller. Två mer omfattande regn- och snöväder i månadens slut gjorde att det till slut inte blev så extremt torrt som det länge såg ut att bli i stora delar av landet. Sammantaget ändå en torr eller mycket torr månad i större delen av landet, men inte tillräckligt lite för några nya torr-rekord för mätplatser med lite längre mätserier. Minst i millimeter räknat fick sörmländska Eskilstuna med endast 10 mm. I procent räknat fick Såtenäs vid Vänerns södra strand mellan Lidköping och Vänersborg i Västergötland minst med 20 %, 13 mm mot normala 66 mm. Bara lokalt i Jämtlandsfjällen, vid Norrlandskusten, i ett stråk från Storsjön ner mot norra Hälsingland samt i delar av Götaland, främst i söder och öster, föll mer regn och snö än brukligt i oktober. Men långtifrån några rekordstora mängder dock. Mest i millimeter räknat fick Knäred i sydöstra Halland, 136 mm mot deras normala 88 mm. I procent däremot toppar Bjuröklubb vid Västerbottenskusten med 169 %, 90 mm mot normala 53 mm.

Solen sken flitigt över större delen av landet under månaden, framför allt i samband med värmen i månadens mitt. Frånsett delar av västra Norrland har klart fler solskenstimmar noterats än vad som vanligt görs i oktober, och lokalt sattes till och med nya rekord. Småländska Växjö satte med 132 timmar nytt solskensrekord för oktober, där det gamla från 2005 löd på 130 timmar. Mätningarna inleddes där 1983. Den korta mätserien Karlskrona-Kungsholm i Blekinges yttre skärgård (startår 2009) satte också rekord med 174 timmar, och är den plats av de fåtal solskensmätare som finns runtom i landet som noterade mest sol i oktober. Minst solskenstid fick föga förvånande Tarfala med 48 timmar, och det är också den enda platsen som fick ihop färre timmar än brukligt under månaden.

Den egentliga åsksäsongen är redan över, men det förkom ändå en del åska i oktober. Klart flest blixtregistreringar kom i samband med mildluftens återkomst i söder den 30-31. Sent den 30 noterades 14 blixtar i landet, de flesta kring Vänern. Inledningen av dygnet därpå blev det ännu fler, 174 stycken, också kring Vänern och när åskan drog norrut även över norra Värmland och västligaste Dalarna. Närmare 200 blixtar i slutet av oktober är extremt mycket. För att få en jämförelse kan nämnas att för övriga oktoberdygn, den 1–29 alltså, registrerades endast 16 blixtar sammanlagt. För att hitta ett åskrikare svenskt dygn i oktober behöver vi gå tillbaka till den 19 oktober 2014.

En kall vecka inledde

Den första oktoberveckan präglades av torrt och relativt kallt väder. Ett av få mer omfattande regnväder passerade dock österut den 2. Det gav över 20 mm på sina håll, och en plats fick 30 mm eller mer, nämligen Knäred med 32 mm. I regnets norra delar över Härjedalen föll även snö.

Det snöade även längre norrut, och säsongens första snöfall i Västerbotten ställde till det på vägarna den 3. Natten till den 4 noterades ett nytt säsonglägsta med 12,0 minusgrader i Tjåkaape sydväst om Jokkmokk i mellersta Lappland och den 6 blev det ännu kallare, 13,6 minusgrader i Karesuando vid den finska gränsen i norra Lappland.

Under månadens inledning fanns fanns snötäcke på sina håll i främst delar av Lapplandsfjällen. Även öster om fjällen la sig lite snö i delar av Lappland och Norrbotten, liksom det kortvarigt förekom snö även i Härjedalen, Jämtland och Västerbotten. Som mest utbrett var det sporadiska snötäcket den 6 innan mildluften västerifrån kom på idén att inleda smältprocessen.

Brittsommaren följdes av än mer värme

Det är långtifrån alla höstar som bjuder på brittsommar, och senast det skedde var 2013. Därför var årets brittsommar säkerligen extra efterlängtad av många. Just Birgitta-dagen den 7 var inte speciellt varm, utan värmen kom så smått med start den 8, och än mer dagarna därpå. De 21,4 grader som noterades i småländska Oskarshamn den 10 kan gott och väl kallas för brittsommar. Därefter blev det ännu varmare, och det även långt norrut i landet. Värme så pass långt efter Birgitta-dagen faller lite utanför ramen för att få kallas brittsommar, även om det inte finns några exakta begränsningar för begreppet.

Värmen vi hade i stora delar av landet den 10–17 saknar på många sätt motstycke i den svenska oktoberstatistiken. Det började med att Göteborg med 21,1 grader den 11 satte nytt oktoberrekord, ett rekord som sedan putsades till 21,3 grader den 14. Värmen nådde som längst norrut i landet just den 14, och de rekord som då sattes är nog de som är mest anmärkningsvärda. Från att det aldrig tidigare uppmätts 20 grader eller mer i norra Norrland i oktober noterade hela nio platser i Västerbotten, södra Norrbotten och sydöstra Lappland så varmt. Toppnoteringen blev 21,8 grader i Älvsbyn i Norrbotten den 14, vilket alltså är nytt oktoberrekord för norra Norrland. Tidigare oktoberrekord för norra Norrland var 19,8 grader i Piteå i södra Norrbotten den 4 oktober 1945.

Allra varmast i Norrland den 14 var det i ångermanländska Forse med 22,4 grader, vilket är näst varmast i oktober genom tiderna i Norrland. Endast en notering, rekordet 22,6 grader i Gävle i Gästrikland den 4 oktober 1973, är högre. Det innebär också att 22,4 grader är ”så här sent på säsongen”-rekord för Norrland.

Vissa platser slog sina gamla rekord med flera grader dessutom. Den enskilda plats med minst 70-årig historik som slog sitt oktoberrekord med störst marginal var Lycksele i sydöstra Lappland. 21,6 grader är nämligen helt ofattbara 5,1 grader högre än deras tidigare oktoberrekord på 16,5 grader från den 2 oktober 1981. Mätningarna i Lycksele inleddes 1945.

Värmen bestod i söder ytterligare ett par dagar, inte minst med ett tangerat datum-rekord för sen 20-gradig värme i landet den 17. Hela åtta platser i Östergötland, Småland och Skåne noterade då minst 20,0 grader. Toppnoteringen 21,4 grader i småländska Målilla är dessutom högre än toppnoteringen 20,8 grader i Skara i Västergötland samma datum 1949.

Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna kom dessa dagar och blev:
I Götaland 24,0 grader i Målilla den 13,
i Svealand 22,0 grader i Floda i inre Södermanland den 15,
i södra Norrland 22,4 grader i Forse den 14
och i norra Norrland 21,8 grader i Älvsbyn den 14.

Mängder av värmerekord

Bland minst 70-åriga mätserier satte följande platser nya oktoberrekord i samband med extremvärmen i månadens mitt:
24,0 grader i Målilla den 13 mot tidigare 23,2 grader 1985 (startår 1946),
23,0 grader i Norrköping i Östergötland den 15 mot tidigare 21,0 grader 1995 (startår 1944),
22,6 grader i Halmstad i Halland den 13 mot tidigare 22,2 grader 1874 (startår 1859),
21,8 grader i Delsbo i norra Hälsingland den 14 mot tidigare 21,0 grader 1908 (startår 1878 för den kopplade serien Bjuråker/Delsbo),
21,7 grader i Junsele i inre Ångermanland den 14 mot tidigare 18,1 grader 1962 (startår 1899),
21,6 grader i Örebro i Närke den 14 mot tidigare 20,2 grader 2011 (startår 1858),
21,6 grader i Lycksele den 14 mot tidigare 16,5 grader 1981 (startår 1945),
21,5 grader på Sundsvall flygplats i Medelpad den 14 mot tidigare 20,1 grader 1955 (startår 1943),
21,3 grader i Göteborg den 14 mot tidigare 20,8 grader 1874 (startår 1859),
20,9 grader i Gunnarn sydost om Storuman i södra Lappland den 14 mot tidigare 16,2 grader 2005 (startår 1860 för den kopplade serien Stensele/Gunnarn),
20,9 grader på Visby flygplats på Gotland den 13 mot tidigare 20,4 grader 1874 (startår 1859),
20,8 grader i Piteå den 14 mot tidigare 19,8 grader 1945 (startår 1859),
19,9 grader i Östmark i norra Värmland den 14 mot tidigare 19,3 grader 2013 (startår 1942),
19,7 grader i Östersund-Frösön i Jämtland den 14 mot tidigare 19,0 grader 1866 (startår 1860 för den kopplade serien Östersund/Frösön),
19,1 grader i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen den 14 mot tidigare 16,3 grader 1981 (startår 1905),
17,7 grader på Hemavan flygplats i södra Lapplandsfjällen den 14 mot tidigare 17,0 grader 2000 (startår 1892 för den kopplade serien Tärnaby/Hemavan),
15,8 grader i Arjeplog i mellersta Lappland den 14 mot tidigare 13,8 grader 1962 (startår 1945),
15,3 grader i Jäkkvik i mellersta Lapplandsfjällen den 14 mot tidigare 14,5 grader 1938 (startår 1921)
och 15,3 grader i Pajala vid finska gränsen i Norrbotten den 14 mot tidigare 15,1 grader 2005 (startår 1940).

Dessutom sattes och tangerades flera svenska ”så här sent på säsongen”-rekord:
24,0 grader den 13 är en tangering med värdet det datumet 1978.
23,0 grader den 15 är troligt nytt rekord.
21,4 grader den 17 är nytt rekord mot tidigare 20,8 grader det datumet 1949.

Månadens högsta temperatur är dessutom tangerat näst varmast i landet oavsett när i oktober. Utöver 24,0 grader i Målilla nu den 13 oktober 2018, i Gladhammar utanför Västervik i Småland den 1 oktober 1986 och i Oskarshamn den 13 oktober 1978 finns bara en högre notering, nämligen det svenska oktoberrekordet på 24,5 grader i Oskarshamn den 9 oktober 1995.

Extremt varm oktobernatt

Ett lite udda svenskt rekord sattes också den 14. Det dygnet, från kvällen den 13 till kvällen den 14, var temperaturen i Gubbhögen i norra Jämtland som lägst 16,2 grader. Det är nytt svenskt rekord för högsta minimitemperatur ett oktoberdygn, i alla fall sedan 1951 då alla observationer finns sökbara digitalt. Det är minst sagt fascinerande, dels att det sker så pass sent i oktober, och kanske än mer att det sker så långt norrut. Tidigare var 15,6 grader i Lanna nordost om Vara i Västergötland den 4 oktober 1985 den minimitemperatur som varit högst i landet ett oktoberdygn.

Rimligen inträffar hög natt-temperatur samtidigt som dagstemperaturen slår rekord, och då de absoluta oktoberrekorden härstammar från år som 1973, 1978, 1985, 1986, 1995, 2011 och inte minst nu 2018 så skulle jag bli förvånad om det finns något äldre värde som efter att ha klarat granskning överträffat Gubbhögens 16,2 grader, men helt säkert kan man ju förstås inte vara så länge alla väderobservationer i landet inte finns i sökbart digitalt format. Värmen vi hade helgen den 13–14 i norr var minst sagt extrem, och redan under den varma natten till den 14 stod det klart att flera platser skulle sätta nya temperaturrekord, så inte minst av den anledningen, att natten var varmare än någon tidigare oktoberdag hade varit, gör Gubbhögens rekord ännu troligare att vara ett svenskt ”sedan mätningarna inleddes”-rekord.

Natten till den 14 var också månadens enda officiellt frostfria natt, för kallast i landet den natten hade Horn i sydligaste Östergötland med 0,5 grader. Värmen i månadens mitt gjorde att den snö som tidigare lagt sig smälte bort, och den 15–20 var det officiellt barmark i hela landet.

Allt kallare

Redan efter extremhelgen den 13–14 började kallare luft ta över i norr, och efter det tangerade datum-rekordet för sen 20-gradig värme i landet den 17 märktes en markant temperatursänkning. Två dygn senare, den 19, hade Oskarshamn visserligen varmast i landet, men då ”bara” 14,0 grader. Kallare luft svepte ner över landet den 21–22, och föregicks i söder av ett relativt kraftigt regn över främst västra Götaland. På sina håll föll över 20 mm, och lokalt 30 mm eller mer: 34 mm i Växjö och 30 mm i Knäred.

Kalluften som tog över gjorde att nätterna efterhand blev allt kallare. Först tangerades säsongslägstanoteringen två gånger, först i Pajala den 24 och därefter i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 26. Sedan sänktes den steg för steg: 15,2 minusgrader i Merkenes den 27, 18,4 minusgrader i Pajala den 28, 20,9 minusgrader i Pajala igen den 29 för att kulminera den 30.  Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna blev till slut:
I norra Norrland 21,2 minusgrader i Rensjön nordväst om Kiruna i norra Lappland och i Merkenes den 30,
i södra Norrland 18,7 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 29,
i Svealand 15,1 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 29
och i Götaland 6,9 minusgrader i Horn den 26.

Ett blåsigt dygn, förutom i fjällen förstås

Det bjöds inte på några stormvindar till havs i oktober, men däremot i fjällen. Tre av landets officiella fjällstationer, nämligen Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen samt Sylarna och Blåhammaren i Jämtlandsfjällen, noterade storm några gånger vardera, alltså 25 m/s eller mer. Som mest blåste det 28 m/s på sena eftermiddagen den 18 i Stekenjokk. Där var det även stormvindar på morgonen den 5, på förmiddagen den 21 och på morgonen den 22. Sylarna rapporterade stormvindar på småtimmarna den 8 och på efternatten den 13 och Blåhammaren gjorde det på småtimmarna den 8, på sena eftermiddagen den 23 samt på sena kvällen den 30.

Högst byvindsnotering härrör dock inte från något av dessa tillfällen, utan blev istället orkanbyar på 39 m/s i Sylarna vid lunchtid den 14.

Ett oktoberdygn bjöd också på lokalt mycket hårda vindbyar över inlandet. Det var bakom ett bortflyende snabbt passerande regn i söder den 23 som nord- till nordvästvinden som svepte ner över södra Sverige blev rejält byig. Skånska Helsingborg noterade då 22 m/s vid midnatt den 23–24 och Visby flygplats hade 21 m/s som mest när byarna kulminerade där på förmiddagen den 24.

Mesta oktobersnön på 16 år

Med blåsten den 23–24 tog kalluften över i hela landet, och temperaturen sjönk, inte minst nattetid. Det regn som den 26 närmade sig Västkusten skulle därmed delvis bli som snö när det nådde in över Sydsvenska höglandet under natten till den 27. Redan på kvällen den 26 kom rapporter om blötsnöflingor vid Västkusten. Det var främst i norra delen av Sydsvenska höglandet som snön la sig, och på morgonen den 27 låg över en decimeter av vinterns vita guld på sina håll. Det var nog bra att almanackan visade lördag och trafikmängden var därefter under morgontimmarna.

Störst officiellt snödjup på morgonen den 27 blev 15 cm i Korsberga söder om Vetlanda i Småland och i Svinhult i sydligaste Östergötland. Även om det inte sker årligen så är snötäcke i Götaland i oktober långtifrån ovanligt, och senast det hände var 2014 då Bäckefors i inre Dalsland hade mest med 3 cm den 16. Däremot är 15 cm relativt mycket för att vara oktober, och då får man leta tillbaka till ett rejält snöoväder i oktober 2002 för att hitta mer än nu, för då låg det hela 48 cm i Fägerhult sydost om Borås i Västergötland den 20.

Nederbördsmängder i smält form i millimeter räknat dygnet den 26 blev över 20 mm på många håll i Götaland, och lokalt även 30 mm eller mer:
40 mm i Marbäck utanför Halmstad Halland,
38 mm i Gladhammar,
37 mm i Lidhult i västligaste Småland,
33 mm i Oskarshamn,
33 mm i Halmstad
och 33 mm i Eftra söder om Falkenberg i Halland.

I nordostvinden som följde helgen den 27–28 syntes tydliga stråk med snöbyar in mot främst Hälsingekusten. En första föraning om vad kombinationen öppet hav, nordostvind och kalluft kan ställa till med under vinterhalvåret. Minnen från föregående vinters enorma snömängder där väcktes nog till liv. Med viss fasa kan man kanske tänka sig också, och något i stil med ”nej, ska det börja nu igen”.

Utöver Svinhults och Korsbergas snödjupsökningar på 15 cm på ett dygn har det rapporterats om snödjupsökningar på 15 cm eller mer per dygn vid några andra tillfällen också under oktobers avslutande dygn:
16 cm i Fågelberget i norra Jämtlandsfjällen den 26 (från barmark den 25 till 16 cm den 26),
18 cm i Långträsk öster om Malå i mellersta Lappland den 31 (från 2 cm den 30 till 20 cm den 31)
och 16 cm i Latikberg öster om Vilhelmina i södra Lappland den 31 (från barmark den 30 till 16 cm den 31).

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev till slut:
I norra Norrland 20 cm i Långträsk den 31,
i södra Norrland 18 cm Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen den 26,
i Svealand 12 cm i Fredriksberg nära Värmlands-gränsen i södra Dalarna den 30
och i Götaland tidigare nämnda 15 cm i Korsberga och Svinhult den 27.

Om Götalands snödjup var ovanligt i oktober så kan man inte säga det om övriga landet, för 20 cm är i stort sett vad man kan förväntas sig som mest i slutet av oktober.

Milt månadsskifte

Den 29 var landets högsta temperatur den lägsta under månaden, för då toppade skånska Skillinge temperaturlistan med föga imponerade 7,6 grader. Men kylan höll sig inte kvar månaden ut, för under oktobers två avslutande dygn tog mildluften åter över med början i söder. Det föregicks av månadens mest omfattande regn- och snöväder som arbetade sig upp över landet den 30. Som mest utbrett var snötäcket på morgonen den 31 då även mellersta Norrland hunnit få snö, och innan all snö hunnit smälta i västra Svealand och sydöstra Norrland.

Snön som lagt sig i söder smälte relativt snabbt, men från nordvästra Svealand och norrut blev omslaget mer besvärligt då det till stor del började som snö som övergick alltmer i regn och förvandlade snöiga gator och vägar till mer eller mindre glashala isbanor. De största mängder föll övervägande som regn, och dygnet den 30 föll det 30 mm eller mer på många platser vid främst södra Norrlandskusten:
49 mm i Härnösand vid södra Ångermanlandskusten (månadens största officiella dygnsnederbördsmängd),
43 mm i Söderala utanför Söderhamn i Hälsingland,
38 mm i Nora-Östanö norr om Härnösand,
37 mm i Brämön utanför Sundsvall vid Medelpadskusten,
35 mm i Hudiksvall vid norra Hälsingekusten,
35 mm i Sänningstjärn strax nordost om Hassela i nordligaste Hälsingland,
34 mm i Kuggören utanför Hudiksvall vid norra Hälsingekusten,
32 mm i Lobonäs nordväst om Edsbyn i nordvästra Hälsingland,
32 mm i Falun-Lugnet i södra Dalarna,
32 mm i Kroppefjäll-Granan i inre Dalsland,
32 mm i Lungö utanför Härnösand vid södra Ångermanlandskusten
och 30 mm i Töcksfors i sydvästligaste Värmland.

Tre årstider samtidigt

Hösten var försenad under hela månaden. Efter månadens extremvärme gjort sitt kunde den meteorologiska hösten dock ta ett stort kliv söderut ner över stora delar av östra Svealand och östra Götaland, inklusive inre Gotland. Frånsett Sydsvenska höglandet förstås som fått höst redan i slutet av september. Nästa kliv togs den 22–24 och den 25–27 då hösten gjorde entré i stort sett i resten av Sydsverige. Allra sist ut i landet att få höst var den skånska duon Lund och Malmö samt Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge den 31.

Vi gick in i oktober med att vintern redan gjort entré i landet. Det skedde redan i slutet av september när enstaka platser i fjällvärlden hade en medeltemperatur på 0 grader eller lägre fem dygn på raken varje enskilt dygn som är vinterns definition. Under oktobers inledande kalla dygn anlände vintern till norra Lappland och norra Norrbotten, men sedan var det halt länge. Först den 22–26 tog vintern ett stort och mäktigt kliv ner över stora delar av Norrland, den sydöstra fliken undantaget, samt till delar av västra Dalarna och norra Värmland.

Källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer