Uppdaterad 19 oktober. Justering av kartor och text.
Vecka 42 (Innevarande vecka)
Tillfälligt stabilare väder under mitten av veckan följs av något ostadigare väder efterhand. Ett lågtryck förstärks och drar ner öster om Skandinavien i veckoslutet samtidigt som det växer in en kylig högtrycksrygg, vilket ger en rätt kylig avslutning på veckan. Totalt sett blir det ändå en relativt mild period, men enskilda dagar kan vara kallare än andra. Speciellt under natt och morgon vid klart väder och svag vind. Allt mer snöinslag i nederbörden väntas över Skanderna (fjällen).
Samtidigt väntas ovanligt varmt väder över både Väst- och Centraleuropa. I Centraleuropa kommer temperaturen att pendla en del och regn väntas passera till och från. I gränsen till betydligt svalare luft i väster kommer även Portugal och nordvästra Spanien att få en del regn, samt de brittiska öarna. Skurar väntas också kring östra Medelhavet, framförallt i Turkiet. Norr om Svarta havet allmänt pendlande temperatur och kontrasterna kan bli rätt stora när olika luftmassor avlöser varandra.
Vecka 43
Precis i början av veckan ser det ut att vara lite kallare än normalt över ungefär två tredjedelar av Skandinavien, kopplat lite lite kallare luft och dessutom ett högtryck som består från föregående veckoslut. I den södra tredjedelen däremot fortsatt mildare än normalt och smått ostadigt. Det blir ingen utdragen period med kyla som det först såg ut att finnas potential förr i tidigare versioner av översikten. Mer energi i ett lågtryck över Atlanten (väster om Iberiska halvön) pumpar upp varm luft över Västeuropa som även når till Skandinavien senare under veckan. Den kyliga luften knuffas alltså successivt undan och den varmare luften avancerar en bra bit norrut.
Samtidigt blir det fortsatt varmt över Västeuropa och varmluften sprider sig även österut. I Östereuropa ser det dock något ostadigt ut, eftersom gränsen till kyligare luft väntas ligga där.
Fördjupning: Går vi mot en kall eller mild vinter?
Det har kommit en del frågor om kommande vinter och vilken typ av vinter det kan tänkas bli. Bakgrunden till detta intresse ligger förstås i de för närvarande höga elpriserna. En kall vinter skulle kunna bli en väldigt kostsam historia för många.
Det är mycket svårt att göra en längre översikt för vintern. Speciellt såhär långt i förväg. Det är till och med alldeles för svårt att göra i november har jag insett efter flera års experiment med säsongsöversikter. Vintern är mycket svårare tycker jag, det är lättare inför sommaren. Kontentan blir att jag kommer göra min längre säsongsöversikt mycket senare än jag gjort tidigare och för januari-mars, inte kalendervintern december-februari. Det är helt enkelt för mycket som händer i vädret på den globala skalan runt årsskiftet. Jag tror att jag kommer ha mycket bättre prognosdata på vad som händer i atmosfären resten av vintern vid en tidpunkt nära årsskiftet och kommer därmed också kunna göra en bättre långsiktig bedömning utifrån det. December kommer förstås att få en vanlig månadsöversikt som den här och jag kommer löpande diskutera utvecklingar inför vintern, men i korthet.
Några indikationer
Det står klart och tydligt att vi går mot en tredje La Niña-vinter. Havstemperaturen över både centrala och östra Stilla havet kommer vara kallare än normalt och det blir varmare än normalt över Sydostasien. De ostliga passadvindarna längs med ekvatorn kommer vara extra starka till följd av detta. Läs gärna mer om vad La Niña (och ENSO) är här. Dessutom har även Indiska oceanen en tydlig fördelning av havsvatten där varmare vatten förskjuts åt ett håll och kallare åt ett annat. Detta påverkar också cirkulationen över området. Det här fenomenet, som nämnts tidigare i dessa långvädersammanhang kallas för Indian ocean dipole, eller IOD. Läs gärna mer om IOD här (och notera att grafiken endast visar den positiva fasen, för den negativa är det tvärtom). IOD är negativ just nu, vilket tros påverka atmosfären när vi går in i vintern. Det stratosfäriska vindfenomenet över ekvatorn, QBO, som också växlar mellan två faser, är befinner sig definitionsmässigt det som kallas västlig fas men är fortfarande ostlig i de nedre stratosfäriska skikten. I den här artikeln om QBO, som visserligen är lite gammal, förklaras QBO. Titta gärna också hur det såg ut runt 2010-11, ungefär så ligger QBO just nu. I övrigt är havstemperaturmönster världen över och på andra breddgrader intressant att titta på och det finns mycket forskning kring fördröjda effekter på atmosfären som detta eventuellt orsakar.
Inga ett till ett relationer
Dessa tre fenomen som jag berättat om i stycket ovan, är exempel som utgör olika former av långsamma forceringar på atmosfären. Kallas även lågfrekventa forceringar. La Niña (ENSO) och IOD är direkt kopplade till variationer i havstemperatur. Men hur dessa olika fenomen kan kopplas till vädret på nordligare breddgrader är inte lika självklart – det finns inga så kallade ”ett till ett relationer”. I synnerhet inte för Europa. Det går alltså inte att påstå att ”eftersom vi har en La Niña nu så blir det si eller så” rakt av.
Dessa fenomen kan däremot utgöra en grund för hur atmosfären kan komma att bete sig i stort, speciellt i tropikerna. Det kan vara en ledtråd till vilken typ av beteende som blir mer sannolikt än andra även på våra breddgrader. Dock kvarstår fortfarande ett faktum: Många gånger kan väderhändelser som blir direkt avgörande för väderutvecklingen på lång sikt endast bli någorlunda säkerställda med en tidshorisont på 10-30 dagar, ibland lite längre. Bland dessa fenomen hittar vi Madden-Julianoscillationen (MJO) och processer i troposfären (0-10 km höjd) som kan leda till omfattande omläggningar. Kopplat till det här brukar vi få bra indikationer på eventuella stratosfäriska uppvärmningar (SSW) eller nedkylningar, vilket indikerar försvagning respektive förstärkning av den stratosfäriska polarvirveln. Och kom ihåg att även om vi har en bra prognos på exempelvis MJO eller en SSW, så är det ingen garanti för att konsekvenserna alltid blir de samma varje gång.
Vad kan vi säga just nu?
Sett till det material som är tillgängligt nu är utvecklingen hos oss i Europa mycket osäker. För närvarande ser det inte ut att vara så stor sannolikhet för en så kallad +NAO-vinter (positivt NAO). Positivt NAO och även positivt AO går allt som oftast att associera med milda vintrar som ofta är blåsiga med mycket snö i norra Sverige och blandad nederbörd längre söderut. Snarare finns lite indikation på en mer blockerad vinter med mer högtryck någonstans i vår närhet. Ett sådant scenario innebär inte att vintern nödvändigtvis blir kall, den kan fortfarande bli mild. Men det innebär också att det sannolikt blir mindre nederbörd och mindre blåsigt om ett sådant scenario slår in.
På Copernicus hemsida kan ni titta på modelldata själva. Klicka på den här länken (extern länk). Några av modellerna har trots allt det man kan tolka som både milda, nederbördsrika och blåsiga lösningar. Spridningen är dock stor.