Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVTs meteorolog Nitzan Cohen ger en sommaröversikt Foto: SVT

Sommaren 2022: Typiskt varierande men med varm prägel

Uppdaterad
Publicerad

Sommaren 2022 väntas bjuda på en ganska typisk sommar i Skandinavien med stora variationer i vädret. Men precis som de senaste åren väntas vi kunna summera sommaren som varm på flera håll.

Ingen ”semesterprognos”
Den här sommaröversikten är till för att ge en samlad bedömning och medelvärdesbild av kommande sommar, där sommaren definieras som perioden juni till augusti (kalendarisk sommar). Scenario 1 är huvudscenario och scenario 2 är ett sekundärt scenario. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är någon ”semesterprognos”. Kartorna visar bara en samlad, statisk helhetsbild, medan vädret i verkligheten är väldigt dynamiskt och varierar. Medelvärdesbilden visar dock om en viss vädertyp och dess konsekvenser blir mer dominanta än andra.

Storskalig förväntad medelvärdestryckbild och förväntat medelläge på polarjetströmmen enligt scenario 1. Foto: SVT

Scenario 1
Det storskaliga strömningsmönstret över Europa med omnejd ser ut att präglas av generellt lågtrycksbetonat väder över Nordatlanten, speciellt över Island och östra Grönland, men bitvis även in över Skandinavien. Samtidigt väntas också det Azoriska högtrycket sträcka sig in över Västeuropa och i förlängningen bildas även ett högtryck i omgångar över östra och nordöstra Europa. Typiskt är då att polarjetströmmen ofta tar en relativt nordlig bana. Vädermönstret i bilden kan komma att brytas relativt ofta, men väntas ändå blir tillräckligt dominerande för att ge ett avtryck.

Konsekvensanalys för scenario 1. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan. Foto: SVT

Skandinavien och Finland
Det ser ut kunna bli en relativt varm sommar i en stor del av Skandinavien och Finland, men man får nog räkna med att vädret skiftar en del över tid såsom det brukar göra. Norra Sverige och norra Finland har potential att få en varm summering om scenario 1 slår in, men här väntas fler lågtryck generellt och därför kan det bitvis bli blötare just där. Västra och södra Norge, ser i det här scenariot ut att få en del regn i perioder, vilket i sig inte är ovanligt. Dock kan det summerat sätt sluta som rätt svalt. Södra Sverige, samt södra och mellersta Finland får troligen relativt normala regnmängder, men risken finns att det blir avsevärt torrare än normalt till följd av oförutsägbara detaljer i väderutvecklingen. Danmark känns lite osäkert, men en normal eller något varm sommar är väl det mest troliga utfallet där. Mer extrema, men lokala regnväder är svåra att förutse såhär långt i förväg och kan mycket väl dyka upp i anslutning till varma luftmassor och detta gäller hela området.

  • Värmeböljor
    Det är troligt att det åtminstone vid ett antal tillfällen kommer få ta del av rejält varm luft över Skandinavien och Finland som kan bli mer omfattande med viss risk för extremvärme. Speciellt i östra Sverige och Finland. Det är inte alls omöjligt det högtryck som för med sig värmen kan komma att få en västligare utsträckning till följd av extra förstärkning. Det kan i så fall även ge hög temperatur på flera håll i Norge. Värmeomgångarna väntas inte bli särskilt långvariga, de flesta kommer sannolikt bestå ett par dagar till någon vecka åt gången. Vid något tillfälle kan vi få ett förstärkt högtryck som i så fall kan stå sig längre.
     
  • Risk för skogsbränder
    Skulle värmeböljor återkomma med större täthet än väntat ökar risken för skogsbränder markant, speciellt eftersom det också blir övervägande torrt till följd av det. I nuläget väntas dock det varierande vädret dämpa eventuell risk för skogsbrand som uppstår med jämna mellanrum. Den södra tredjedelen av Sverige, samt södra och mellersta Finland är de områden man bör hålla ett extra öga på.
     
  • Grundvatten (gäller Sverige)
    Efter en till stor del torr eller mycket torr vår ligger grundvattennivåerna i de små magasinen i skrivande stund under eller mycket under de normala på flera håll i Sverige. När det gäller stora magasin är det främst södra Svealand, nordöstra Götaland och Gotland som ligger under eller mycket under. Endast en ordentligt blöt sommar har potential att stabilisera de små magasinen, en normalblöt eller torr sommar kommer lämna befintliga underskott oförändrade eller förvärrade. Läs gärna mer om grundvatten här (extern länk).

Västeuropa och de brittiska öarna
Totalt sett stort inflytande högtryck i flera omgångar. Bitvis kan det bli mycket varmt i både Spanien, Portugal och Frankrike. I förlängningen kan mycket varm luft röra sig upp mot Tyskland och Benelux. Över Frankrike-Benelux-Tyskland blir värmen troligen varierande och lär avlösas av en del åskväder. Beroende på detaljerna i väderutvecklingen är det också troligt att de brittiska öarna får in värmen till och från, men samtidigt lär det också bli ganska svalt och regnigt i omgångar till följd av mer lågtrycksbetonat väder.

Östeuropa och västra Ryssland
Även Östeuropa får omgångar med mycket varmt väder, västra Ryssland inkluderat. En bit längre österut över Ryssland ser det dock mer normalt ut eller till och med svalare än normalt. Den här varmluften väntas bli fuktig och kan föra med sig en del åskväder.

Centraleuropa, Balkan och Italien
Centraleuropa, samt Balkan och Italien ser också ut att få övervägande varmt väder i vanlig ordning, men även här kan det bitvis bli mycket varmt. Dock ser det här området ut att ha något större sannolikhet för regn och åska, åtminstone mer än normalt vilket påverkar medelvärdesbilden av vädret i området totalt sett. Grekland ser dock ut att få övervägande torrt väder. Extrema väderhändelser med mycket regn är i princip omöjligt att förutse under dessa förutsättningar, men kan förstås förekomma.

Scenario 2
Detta är ett alternativscenario som är till för att belysa osäkerheter i översikten som är mer konkreta. Scenario 2 bör helst inte vara motsatsen till scenario 1 och det är det inte i det här fallet.

Storskalig förväntad medelvärdestryckbild och förväntat medelläge på polarjetströmmen enligt scenario 2. Foto: SVT

I det här scenariot har vi en mer aktiv lågtrycksbana över norra Skandinavien medan södra Skandinavien, de brittiska öarna och mellersta Europa blir mer högtryckspräglat. I södra Europa ovanligt ostadigt och lågtrycksbetonat istället.

Konsekvensanalys för scenario 2. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan. Foto: SVT

Skillnader jämfört med scenario 1
De största skillnaderna om sommaren skulle anta en utveckling som liknar scenario 2 är begränsade till vissa områden. Norra Skandinavien skulle exempelvis få en betydligt svalare sommar, men inte nödvändigtvis blötare. Kring Medelhavet blir det mer regn och åska över ett ganska utbrett område och dessutom svalare än normalt. Samtidigt blir det inte så stora skillnader över södra Sverige förutom att det sannolikheten ökar för en mestadels torr sommar. I södra och sydvästra Norge blir skillnaden tydligare, liksom de brittiska öarna och troligen även Danmark som får betydligt stabilare och torrare väder än scenario 1 visar, troligen även varmare.

Hur togs den här sommaröversikten fram?
Att ta fram en sommaröversikt kan göras på lite olika sätt, men det bästa är att få med så många olika vinklar som möjligt för att ge en så bra och samlad bedömning som möjligt. Det finns en rad institut runt om i världen som ger ut datorberäknade säsongsprognoser. Flera av dessa är samlade det internationella samarbetet Copernicus och går att titta på här (extern länk).

Jag letar också upp så kallade analoga år. Det är alltså år som har flera liknande förutsättningar i det storskaliga vädret på den globala skalan och som gärna haft liknande väderutveckling som innevarande år den närmsta tiden. Det sista är inte alltid fullt lika viktigt, men det kan vara det. Analoga år är bra för att studera atmosfärens beteende just de åren och koppla eventuella samband till varandra. Om något likanande går att applicera på innevarande år och man hittar fler gemensamma nämnare med en eller flera analoger, så är det ett mycket bra stöd.

Därtill är vetenskapliga rapporter som beskriver olika samband ett viktigt hjälpmedel. Det kan vara samband mellan hav och atmosfär eller tropiska regnväder och det storskaliga vädret på våra breddgrader. Bara för att nämna några exempel.

Analoga år

  • Sommaren 2001
    Våren visar på relativt stora likheter med innevarande år globalt sett och gäller en rad olika fenomen och samband. Sommaren som följde bjöd på skiftningar likt scenario 1 i Skandinavien, med ett par värmeböljor med olika längd utspridda över sommaren från slutet på juni till rätt sent i augusti. Dock med en del svalare och regnigare perioder emellan. Sommaren 2001 har använts som huvudstöd i framtagandet av scenario 1, men även sommaren 2003 kan vara mycket intressant i sammanhanget.
     
  • Sommaren 2003
    Sommaren 2003 var mer högtrycksbetonad över de brittiska öarna än sommaren 2001, men annars finns vissa likheter mellan dessa två. Dock var 2003 generellt varmare, speciellt i mellersta och södra Europa där det bitvis var mycket extremt.
     
  • Sommaren 1975
    Sommaren övervägande varm och torr i södra Skandinavien, sval och delvis blöt i norra. Precis som 2001 förekom en viss variation i vädret. Det mest utmärkande är den extrema värmeböljan i första halvan av augusti i framförallt södra halvan av Skandinavien. Det slogs flera värmerekord som står sig än idag. Sommaren 1975 är intressant eftersom hösten och vintern som följde (1975-76) präglades av en La Niña för tredje året i rad. Det finns tendenser som pekar på samma fenomen i år. Samma gäller sommaren 2000, men den har visat sig vara en mindre bra analog av andra skäl. Sommaren 1975 har fått stå som grund för scenario 2.
     
  • Sommaren 2012
    Inte den bäst analogen, men intressant att titta på. Att årets sommar skulle gå i ett rakt igenom svalt och blött spår som sommaren 2012 känns inte så sannolikt just nu.

Metoden inte vetenskapligt testad
Metoden jag använder är inte vetenskapligt testad, men grundar sig som tidigare nämnt på forskning som finns tillgänglig, data från säsongsprognosmodeller och analoga år. Många andra väderinstitut använder sig av liknande metoder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet