Foto: SVT/Bakgrund: Carola Harr (till vänster), Anita Kjellqvist (till höger).

Svårbedömd utveckling kommande vintersäsong

Uppdaterad
Publicerad

Till och från får jag frågor om den kommande vintersäsongen. Dels om jag tänker göra någon längre översikt så som jag brukar, dels om det kan tänkas bli kallt eller om även denna vinter går åt det milda hållet. Faktum är att den här säsongen är oerhört svårbedömd.

I skrivande stund har det varit grått i flera veckor (känns det som). Det kanske har det? Allt flyter ihop lite. Jag får en känsla av att tålamodet med vädret börjar tryta lite hos vissa. Det händer ju i princip inte så mycket och det känns ändå som att det har varit grått väldigt länge nu. Lite snö även längre söderut skulle ge en lite ljusare tillvaro åtminstone tycker nog många. Jag är en av dem. Men alla gillar inte snö och kyla...
Och innan någon hinner reagera: I stora delar av Norrlands inland, delar av Dalarna, nordligaste Västmanland och norra Värmland finns det en del snö på marken, det har jag koll på! Vid Norrlands kustland är det dock lite i och så med snötillgången i skrivande stund...

– Nåväl, de flesta som är lite väderintresserade har väl inget emot en lite väderdiskussion om vad som eventuellt ligger framför oss? Vi kan kalla det för en första utläggning om kommande vintersäsong.

Milda datorberäknade säsongsprognoser
Om man ser till de datorberäknade säsongsprognoserna är budskapet tydligt. Om dessa stämmer står vi inför ännu en mild vintersäsong med temperaturöverskott. Ser man till själva ”medelväderläget” skiljer sig dock prognoserna för i år jämfört med förra året. Så det är inte exakt samma situation, men konsekvensen skulle kunna bli ganska likartad temperaturmässigt om detta visar sig stämma med verkligheten.

Här finns länk till ECMWF-modellens data om nu är öppna. Uppdateras den 5 varje månad klockan 13 eller 14 beroende på normaltid/sommartid.

Här finns länk till Copernicus samlade långtidsprognoskartor. Flera olika modellers från hela världen och dess olika lösningar samt ett medelvärde av dem i en karta för lite olika parametrar. Uppdateras den 13 varje månad klockan 13 eller 14 beroende på normaltid/sommartid.

Statistiken är mycket otydlig
Ofta kan man använda sig år med liknande förutsättningar som den innevarande säsongen för att se om det finns tydliga mönster, så kallade analoga år. Just nu har vi till exempel en La Niña i Stilla havet, troligen av måttlig karaktär men den starkaste på länge. En La Niña ger i sig inte en tydlig direktpåverkan på vädret hos oss men det är ändå väldigt tydligt att det sätter en grundprägel på atmosfären globalt sett. Det som i slutändan avgör vad vi får för vinterväder kommer vara en kombination av saker – bland annat La Niña, i kombination med Madden-Julianoscillationen (MJO), kopplingar mellan troposfär och stratosfär och så vidare.

Problemet i år är att de år som har liknande förutsättningar har vitt skilda varianter. Några är mycket milda, som modellerna. Det tydligaste exemplet som ligger nära i tid är vintersäsongen 2007-08, annars finns även 1988-89 och 2011-12 överlag var mer eller mindre milda vintrar. 2017-18 var överlag mild men upplevdes nog av många som kall, speciellt på grund av den kalla avslutningen och att den ändå stack ut med mycket snö på flera håll. Det finns självklart fler exempel. Bland de kalla hittar vi bland annat 2010-11 och 1984-85. En 2010-11 variant kan vi redan avskriva baserat på hur december börjat och ser ut framöver. December 2010 var exceptionellt kall, så blir det inte nu.

Vintern 1984-85 är intressant
Vädersituationen vi har haft en tid och som fortsatt även in i december – framförallt över Europa och Atlanten med omnejd, samt i tropikerna, påminner väldigt mycket om senhösten och början av vintersäsongen 1984. Det vill säga högtryck över västra Ryssland och lågtryck på Nordatlanten, troligen forcerat av regnväder tropikerna bland annat. Prognoserna för december 2020 visar på en vädersituation som på flera sätt liknar december 1984. Det finns också vissa likheter med 2017. Vid årsskiftet 1984/85 inträffade en sudden stratospheric warming, SSW troligen som en följd av de faktorer jag nämnde här nyss. De senaste månadsprognoserna (datorberäknade) visar på en försvagning av den stratosfäriska polarvirveln, men om det rör sig om en SSW är osäkert. Skulle det inträffa kan det definitivt bli en tvärvändning på vädret från milt till kallt, såsom det blev i januari 1985. Man ska dock komma ihåg att en SSW inte är en garanti för kyla vilket vissa ibland tycks tro, det bara ökar sannolikheten för det.

Det finns också en möjlighet att samband mellan tropikerna och våra breddgrader kan vända på steken utan att stratosfären är involverad, men även det är svårt att förutsäga i nuläget. Alternativt, att både tropikerna och stratosfären är involverade i en komplicerad kedja.

Slutsats: Det krävs verkligen att det händer någonting ordentligt, förmodligen runt årsskiftet eller en bit in i januari om vintern som helhet ska bli kall. Annars blir det nog som modellerna säger, övervägande milt. Dock ska man komma ihåg 2008 (även 2018), som mot slutet bjöd på kyla. Påsken 2008, som låg riktigt tidigt (påskdagen var den 23 mars), var faktiskt kall och på flera håll snöade det. Det var även ganska kallt påsken 2018 som låg vid månadsskiftet mars/april.

Ytterlighetsscenarion är svårkommunicerade
Jag brukar säga att ett av det svåraste momentet när kommer till säsongsväder är att det är oerhört svårkommunicerat. Speciellt när det kommer till att nå en bred publik, vilket någonstans är mitt mål. Jag vill ju lära så många som möjligt hur vädret fungerar! Med en översikt för en hel säsong följer alltid stora osäkerheter, hur man än vrider och vänder på det. Det gäller bara att hantera på bästa sätt.

Det de allra flesta är intresserade av är svaret på frågor som ”Blir det kallt eller blir det milt?”, eller ”Blir det någon snö?” (den sistnämnda brukar oftast komma från personer i södra Sverige där det på senare år varit begränsat med snö). Problemet med säsongsöversikter är att det egentligen inte går att svara på frågan ”alla vill ha svar på” rakt av. En säsongsöversikt bör, enligt mig, främst vara en diskussion som resonerar kring den mest sannolika utvecklingen utifrån givna förutsättningar.

Ibland brukar jag använda mig av två scenarion om jag tycker det finns fog för att göra det. Det hade jag stor nytta av i somras då det visade sig att båda scenarierna i viss mån verifierade för olika delar av sommaren – de var dock inte varandras motsatser. Båda hade en varm prägel med lite olika fördelning till följd av vädermönstren skiljde sig lite. I det här fallet kan jag inte riktigt göra samma sak eftersom mina alternativ är varandras motsatser. Att gå ut med ett budskap som troligen kommer tolkas med förenklingen ”antingen så blir det kallt eller så blir det milt” blir inte trovärdigt. Därför väljer jag att inte ge något tydligt budskap just nu.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet