Vitt symboliserar områden där säsongsutsikt och verklighet stämmer tillräckligt bra överens. Rosa = Delvis bra. Rött = Inte tillräckligt bra. Grå områden ingår inte. Foto: SVT

Verifikation för vintern 2018-2019

Uppdaterad
Publicerad

Det blev en mild vinter, så kan man sammanfatta det i stora drag. I stort sett hela Europa har haft ett temperaturöverskott. Men det var aldrig tal om någon riktigt kall vinter från första början, åtminstone inte om man ser till den här säsongsutsikten.

För Skandinaviens del var det tänkt att det skulle bli fler omgångar med kyla under vinterns senare del efter en övervägande mild start. Till viss del blev det så också, men sedan kom en extremt mild februari och ställde till det.

Så såg vintern 2018-19 ut i stora drag. Färgerna i kartan avser inte nödvändigtvis avvikelser från något normalvärde. Blå färg symboliserar kalla luftmassor och mer orange och röd färg varmare luftmassor. Gröna streckade fält symboliserar områden där regn (eller snö) väntas förekomma relativt ofta. Gula streckade fält extra blåsiga områden. Foto: SVT
Säsongsväder

Skandinavien: Ganska bra träff i norr, sämre träff i söder

Det började bra med det övervägande milda vädret och bara korta perioder med kalluft som övergick i mer ordentligt vinterväder i januari med snö även i delar av södra Skandianvien. Sydsverige och Danmark hade det kämpigare med snön som kunde finnas med i prognoserna men uteblev ofta. Det var helt enkelt för milt. I norra Skandinavien var det istället kallt under ett par veckors tid. Enligt rapporter från privatpersoner kändes det som en ovanligt lång tid med låga temperaturer utan något avbrott med dämpad kyla. 

Med februari kom sedan mildluften tillbaka och i södra Skandinavien var det delvis rekordvarmt. Februari avvek alltså stort från det tänkta vädermönstret. Mellersta och norra Skandinavien fick sedan bitvis hyfsat kallt i första halvan av mars, medan det var allmänt milt längre söderut.

Även om det fanns en tydlig beskrivning i resonemanget (se relaterade länkar) om att mildluften fanns nära till hands i sydväst och att det kunde bli en del inblandning av mildluft i södra Skandinavien, avviker februari för mycket för att kunna se mellan fingrarna. Det ger en klart sämre träff. Södra Norge och västra Danmark fick periodvis blåsigt väder precis som tänkt vilket ger en något bättre verifikation där. Kalluften fick lite mer utrymme över mellersta Sverige vilket också förbättrar verifikationen något. Det är bara norra Skandinavien som trots mildluften i februari får en tillräckligt bra träff.

Finland och västra Ryssland: Tillräckligt bra träff

Även i det här området avviker februari stort med sitt extremt milda väder. Men annars har det tänkta vädermönstret i det här området stämt bra. Omgångar med kalluft har svept ner bakom lågtryck som dragit ner söderut, framförallt i december och januari. Det har dock inte varit tal om någon extremkyla. Ingen perfekt träff, men eftersom vädermönstret ändå återkommit en stor del av perioden (någon enstaka period även i februari) blir det ändå en tillräckligt bra träff.

Spanien, Portugal och Frankrike: Sämre träff

En sydligare lågtrycksbana hade gett det här området betydligt ostadigare väder än det blev. Inte så konstigt, eftersom högtrycksbetonat väder dominerat en stor del av vintern. Flera torra perioder och delvis även ovanlig värme vid ett par tillfällen blev resultatet. Därav en sämre träff.

Brittiska öarna: Sämre träff

Här var det tänkt att det skulle bli rätt ostadigt och delvis ganska blött. Periodvis även blåsigt. Istället blev det, precis som i övriga Västeuropa en mestadels torr historia. Det blöta och blåsiga vädret kom dock tillslut i mars. Februari blev dessutom en mycket mild, för att inte säga varm månad. Rekord slogs med temperaturer över 20 grader.

Centraleuropa: Hyfsad träff

På sätt och vis har utsikterna för Centraleuropa stämt ganska bra. Kalluften från nord eller nordost nådde ner då och då vilket gav ostadigt väder. I Österrike kom det mycket snö i Alperna bland annat. Det var också lite blåsigt i perioder. Samtidigt avvek februari även här, åt det mycket milda hållet förstås. Trots att mycket ändå stämmer med det som var tänkt, blir träffen bara delvis bra. Det tänkta vädermönstret blev inte riktigt som det var tänkt och det har påverkat resultatet över södra Skandinavien i stort utsträckning.

Italien och Balkan: Bra träff i stort sett

Varmare och torrare perioder varvades med kyliga och ostadiga perioder. Framförallt södra Grekland har fått en hel del regn och skurar om man ser till helheten. Detta följer det tänka mönstret till stor del. En bra träff.

Östra Medelhavet: Bra träff

Hela det här området har haft en vinter med både regn och skurar. Kalluften från västra Ryssland pressade sig söderut ända ner mot Turkiet, vilket genererade flera oväder. Dessa drog sedan in över Cypern, Libanon, Syrien och Israel. Detta fanns med i säsongsutsikten och utfallet verkar ha blivit som det var tänkt. En bra träff.

Såhär såg säsongsutsikten för vintern ut:

Säsongsutsikt för vintern 2018-19 publicerad i november 2018. Färgerna i kartan avser inte nödvändigtvis avvikelser från något normalvärde. Blå färg symboliserar kalla luftmassor och mer orange och röd färg varmare luftmassor. Gröna streckade fält symboliserar områden där regn (eller snö) väntas förekomma relativt ofta. Gula streckade fält extra blåsiga områden. Foto: SVT

Resonemang för den intresserade: Därför blev det inte riktigt som det var tänkt

Den huvudsakliga tankegången kring väderutvecklingen denna vinter byggde på att vi under den senare delen av vintern borde få mer inslag av en så kallad Grönlandsblockering (generellt högre lufttryck över Grönland). Grönlandsblockeringen var tänkt att periodvis växelverka med en annan blockering strax öster eller rakt över Skandianvien.

Vid perioder med förstärkt Grönlandsblockering går lågtrycken på en sydligare bana, alternativt att ett kallt lågtrycksområde bildas över eller strax öster om Skandinavien istället för högtryck. På sätt och vis har just det vädermönstret funnits där, men med en ytterligare förskjutning åt öster. Varför? – Högtrycket över Västeuropa blev ovanligt starkt och pressade därför mer mildluft både norrut och österut.

Tryckbild för vintern 2018-19 i stora drag. Foto: SVT

I början på januari inträffade en sudden stratospheric warmning (SSW) med en så kallad polarvirvel split (virveln delar sig). Vanligen brukar effekten av en stratosfärisk uppvärmning med split leda till en längre period med kyla hos oss men så blev inte fallet den här gången. Däremot kan SSWn ha bidragit till stora svängningar hos luftmassorna på norra halvklotet. Resultatet blir vågrörelser där mönstret lågtryck-högtryck-lågtryck-högtryck uppstår, precis som vi ser i bilden ovan. Effekterna från SSWn är förmodligen inte den enda orsaken till att såg ut såhär, vanligtvis finns det fler än ett finger med i spelet. Väder är komplicerat.

Såhär var det tänkt att se ut:

Den tänkta tryckbilden under vintern 2018-19 publicerad i november 2018. Foto: SVT

Hur gjordes verifikationen?

Verifikationen gjordes mellan vädertypen i resonemanget och den vädertyp som sedan utmärkte sig mest i verkligheten. Det innebär att färgerna symboliserar effekten av vädertypen, vilket förstärkts med text – både i själva bilden och i medföljande artikel. Färgerna i bilden syftar alltså inte till några avvikelsegrader från en normaltemperatur. Bedömningen sker inte enbart utifrån ett samlat medelvärde för kalendervintern (december-februari). Hänsyns tas till eventuella skillnader mellan olika perioder under säsongen som skulle kunna vara av betydelse för hur vädret upplevts.

Verifikationsgrader:

  • Tillräckligt bra. Resonemang och verklighet måste stämma tillräckligt bra överens. Alla månader behöver inte följa mönstret, men det ska ändå vara det som utmärker sig under en betydande del av tiden.  
  • Delvis tillräckligt bra. Resonemang och verklighet stämmer överens till viss del, men inte tillräckligt bra.  
  • Inte tillräckligt bra. Resonemang och verklighet stämmer inte överens. Alternativt att verkligheten ändå till viss del överensstämmer, men att resonemanget är lite för godtyckligt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Säsongsväder

Mer i ämnet