Färgerna i kartan avser inte nödvändigtvis avvikelser från något normalvärde. Blå färg symboliserar kalla luftmassor och mer orange och röd färg varmare luftmassor. Gröna streckade fält symboliserar områden där regn (eller snö) väntas förekomma relativt ofta. Gula streckade fält extra blåsiga områden. Foto: SVT

Vintern 2018-2019: Omgångar med kyla senare i vinter

Publicerad

Vintern börjar ganska blandat med både kalla och milda perioder, men senare i vinter kan de kalla omgångarna bli fler. Om det blir en vit jul eller inte är förstås för tidigt att säga. Västra och södra Europa, samt östra Medelhavet får generellt ganska ostadigt väder med en del regn.

Det har inte varit helt lätt att resonera sig fram till vilken väderutsikt som är mest trolig inför vintersäsongen 2018-2019. Det är många faktorer som ska vägas in innan man kan komma fram till ett troligt scenario och sedan illustrera det på bästa sätt. Metoden som används är inte vetenskapligt testad och det finns inga konkreta belägg för att den verkligen fungerar. Vi kallar därför inte detta för en regelrätt prognos, utan en ”utsikt” eller ett ”resonemang”. Precis som tidigare är uppmaningen till er läsare att ”hänga med på resan” i det här experimentet.

Perioden vi tittar på är inte nödvändigtvis kalendervintern december-februari, även om det ofta är det vi menar med ”vintern”. I verkligheten är ofta en större eller mindre del av november att betrakta som vinter, åtminstone i den norra delen av Europa. Detsamma gäller mars som enligt kalendern betraktas som vårmånad, men kan i norra Europa mycket väl vara en vintermånad.
 

  • Skandinavien och Finland
    Vinterperioden börjar ganska blandat med en del milda, men också kalla inslag om vartannat. Varma hav kan till en början innebära att det krävs ganska kalla luftmassor för att få snö i havsnära områden, speciellt i södra Skandinavien. Senare under perioden kan de kalla inslagen i vädret bli fler. Exakt när är svårt att säga, men det mest sannolika är att de kalla omgångarna blir fler under januari eller februari, alternativt att båda dessa månader följer ett kallare vädermönster.

    Den allra kallaste luften ser i omgångar ut att hamna över västra Ryssland och eventuellt också Finland i större utsträckning än över Skandinavien. Mildluften kommer finnas relativt nära till hands i sydväst och det är därför troligt att det blir lite mildare i omgångar även senare i vinter då kallare vädertyper är tänkta att ha ett övertag. Detta gäller speciellt i Sydnorge, Danmark och södra Sverige. Periodvis kan det därför bli blåsigt i det här området, ofta ackompanjerat med diverse former av snöväder och bitvis även regninslag – lite beroende på fördelningen samt blandningen av milda och kalla luftmassor. Detta kan komma att ge ganska besvärligt trafikväder.

    Med detta sagt är det inte alls säkert att det blir onormalt stora snömängder på flera platser i landet utan just den biten lämnar jag osagd. Tidigare vintrar med liknande förutsättningar som denna har innefattat en del högtrycksinslag vilket i stora drag gett ett underskott på nederbörd över stora områden, men absolut inte överallt. Detta är också trenden hos de flesta datorberäknade säsongsprognoserna. Det hetaste tipset är att vara beredd på det mesta.
     
  • Väst- och Centraluropa
    Lågtrycken från Atlanten väntas dra in mot västra Europa och med regn och i högre terräng även snö, exempelvis i Alperna. Eftersom kalluften inte når ner över Centraleuropa lika ofta som förra året blir det inte heller lika mycket snö. Periodvis kan det också bli rätt blåsigt. Lågtrycken kan också tänkas dra med sig lite varmare luft upp över åtminstone Spanien och Portugal till och från. Östra Spanien kan generellt  få lite torrare väder än norra och västra.
     
  • Östeuropa
    Svårbedömt gränsområde där kalluften över västra Ryssland i vissa fall kan tränga sig västerut in i över Öst- och Centraleuropa. Detta gäller speciellt om högtryck ofta utvecklas över norra Europa vilket inte är helt osannolikt. 
     
  • Italien och Balkan
    Bitvis ganska ostadigt väder men troligen också en del omgångar med varmare luft som smyger sig upp söderifrån. Regnen vandrar sedan vidare åt ost eller sydost över östra Medelhavet. 
     
  • Östra Medelhavet, Mellanöstern
    Ostadig väder med regn- och regnskurar väntas dominera i omgångar denna vintersäsong. Regn är en bristvara i dessa områden så det är alltid välbehövligt. De flesta skurarna kommer troligen beröra Turkiet, Cypern, västra Syrien, Libanon och delar av Israel. I högre terräng kan det även förekomma snö.

Storskaligt väder

Den storskaliga vädertyp som bedöms dominera eller på något sätt summera kommande vintersäsong står till grund för hur den här vinterutsikten är utformad. Jämförbara år med liknande förutsättningar som i år, diverse forskningsrapporter samt flera datorberäknade säsongsprognoser pekar alla mer eller mindre åt nästan samma håll. De datorbaserade prognoserna presterar generellt inte så bra över Europa, men det är ändå intressant att flera av dem pekar i liknande riktning.


Troligtvis kommer vi se ett par perioder med högtryck över Skandinavien (Skandinavisk blockering) och en växling till mer högtryck över Grönland (Grönlandsblockering). Den gula färgen markerar området där högtrycken är mest verksamma. Atlantlågtrycken styrs då på en sydligare bana och området där lågtrycken är mest verksamma markeras med blå färg. När det skandinaviska högtrycket styrs västerut och sedan upp mot Grönland kan lågtrycksaktiviteten öka över västra Ryssland vilket ger pulser med kalluft där. Skulle det uppstå en renodlad och bestående Grönlandsblockering kan även resten av Skandinavien få både en och annan kalldusch. Det är dock rätt osäkert om en långvarig sådan situation kommer uppstå, då det hänger på hur pass mycket den stratosfäriska polarvirveln försvagas.

Stratosfäriska polarvirvelns styrka
Den stratosfäriska polarvirveln bedöms åtminstone periodvis försvagas under kommande vinter. Svag polarvirvel brukar ofta betyda att vädret generellt blir kallare över våra breddgrader jämfört med en stark virvel som innebär milt väder. Läs mer om detta här.

Polarvirveln kan i vissa fall försvagas rejält eller till och med delas upp i två delar (polarvirvel-splitt) genom en så kallad sudden stratospheric warming (SSW). Vanligen följs detta av en period med kyla för vår del eftersom det gynnar ostliga luftströmmar. I vissa fall kan det röra sig om mycket kalla luftmassor från Sibirien. Det finns mycket som kan påverka om sannolikheten för en SSW är högre eller lägre än vanligt, men här är några faktorer som jag tittat på.

  • Quasi-Biennial oscillation (QBO)
    Detta är ett vindfenomen i stratosfären, men ovanför tropikerna istället för polarområdet. QBO svänger mellan västliga och ostliga vindar över en period på cirka 28 månader. Just nu befinner vi oss i övergången mellan ostlig och västlig fas. Ostilig fas ger högre sannolikhet för SSW och svag polär virvel medan den västliga gynnar starkare virvel. Även övergången mellan ostlig och västlig fas tros vara någorlunda gynnsamt för en SSW. Läs mer om QBO här.
     
  • Snötäcket i Sibirien och högtrycksblockeringar
    Det finns teorier om att en snabb ökning av snötäcket i Sibirien under oktober gynnar tidiga högtrycksblockeringar över Eurasien, bland annat Skandinavisk blockering. I år ökade snötäcket snabbt i slutet av oktober efter en trög start. Högtrycksblockeringarna har varit ett faktum under längre tid men har varit tydligt under första halvan av november, speciellt över Skandinavien. Forskning pekar på att liknande högtryckblockeringar, speciellt över Skandinavien i sin tur är en indikator på att någon form av SSW kan vara på väg lite drygt 1 månad senare.
     
  • Låg isutbredning i Arktis
    Den låga isutbredningen i Arktis tros påverka olika flöden och vågrörelser i atmosfären så att den stratosfäriska polarvirveln störs.
     

ENSO – El Niño/La Niña
Även ENSO-fenomenet i Stilla havet – El Niño eller dess kalla motsvarighet La Niña – påverkar vädermönster tydligt i bland annat Nord- och Sydamerika, samt Australien och Sydostasien. För vår del är påverkan inte lika tydlig, men det finns forskning som visar att det kan finnas samband mellan ENSO och vårt vinterväder.

Just nu går vi mot en svag till måttlig El Niño, som innebär att vattnet i tropiska Stilla havet är varmare än normalt och det varma området är dessutom koncentrerat till centrala Stilla havet. Detta ökar sannolikheten för utbredd kyla över norra Asien och bort mot Nordosteuropa. Förmodligen finns också här en koppling till försvagad polarvirveln genom av stratosfärisk uppvärming. Läs mer om El Niño/La Niña här
 

Jämförbara år
Jämförbara år är inte helt lätta att välja men utgångspunkten är att hitta ett par förutsättningar som överensstämmer med innevarande år. Flera av dessa förutsättningar finns i beskrivningen ovan.


Kan bli helt fel

Det finns inga garantier för att ovanstående utsikt resonemang kommer att ge det förväntade utfallet. Det kan alltså mycket väl bli fel. Det finns exempel på år med liknande förutsättningar där vintern över oss blivit både kallare och mildare än det tänkta scenariot visar, trots att själva vädermönstret visar på flera likheter. Eftersom Skandinavien (och Sverige) är smalt, avlångt och ganska litet i sammanhanget är det extra svårt att pricka 100 procent rätt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SÄSONGSVÄDER

Mer i ämnet