Kulturnyheternas mediereporter Arash Mokhtari. Foto: TT/SVT

2016 – Ett mörkt år för journalistiken

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år, samtidigt som pressfriheten krympte på många håll runt om i världen. Journalister dödades och fängslades och anklagades för att vara nationens fiender både utomlands och här hemma. Samtidigt som många journalister blev av med jobbet nåddes nyhetskonsumenten av falska nyheter via sociala medier. Året 2016 var året då journalistiken attackerades samtidigt från alla tänkbara håll, skriver Kulturnyheternas mediereporter Arash Mokhtari.

När vi i Sverige i år firade att vår 250-åriga tryckfrihetsförordning är världens äldsta yttrandefrihetslag skedde det samtidigt som pressfriheten krympte på många håll i världen.  

Europa, en kontinent som tidigare var världsledande i pressfrihet, har nu bara sex länder som förbättrat läget för yttrande- och tryckfriheten de senaste åren. Utvecklingen för övriga 40-talet länder har gått åt fel håll, enligt siffror från Reportrar utan gränsen.

I Polen har landets regering bland annat gett public service i uppdrag att stärka publikens ”patriotiska hållning” och i Ungern har den regeringskritiska tidningen Népszabadság stängts ner.

Misslyckad kupp bakom massarrest

I Turkiet använder president Recep Tayyip Erdogan de många terrordåden som landet har utsatts för och den misslyckade statskuppen i somras för att stänga medier och gripa journalister, en yrkesgrupp som han för övrigt har kallat potentiella terrorister.

Tusentals protesterade i november i Istanbul mot regimen och gripandena av oppositionspolitiker, akademiker och journalister. På plakaten står det ”Vi kommer inte ge upp!”. Foto: TT

Den misslyckade kuppen i Turkiet ses också som en förklaring till att 259 journalister just nu sitter fängslade runt om i världen. Rekordmånga enligt pressfrihetsorganisationen CPJ.

För den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak kommer 2016 bli det femtonde året han tvingats tillbringa i ett fängelse i Eritrea.

Tillståndet för journalisters säkerhet allvarligt

Det som i första anblick ser ut att vara goda nyheter, att färre journalister har dödats i fält, visar sig tyvärr bara betyda att färre journalister vågat ta sig ut i fält. Många av de 48 som dödades i år bevakade länder som Syrien, Irak och Yemen, så frågan är vad färre journalister som bevakar krig egentligen betyder för vår förståelse för omvärlden.

Tillståndet för journalisters säkerhet i världen är så alarmerande att utrikesminister Margot Wallström (S) efter inrådan av flera svenska publicister vill införa ett sändebud i FN som jobbar för journalisters säkerhet.

Hot och hat

Även i Sverige hårdnade tonläget ytterligare mot journalister i år. År 2016 var året då en riksdagsledamot från Sverigedemokraterna kallade den svenska journalistkåren för ”nationens fiender” samtidigt som en av hans partikamrater anklagades för att sprida antisemitiska föreställningar om vilka som ska få äga mediehusen i Sverige. Hon blev senare utesluten ur partiet. Han sitter fortfarande kvar på sin plats i riksdagen.

Kanske har riksdagsledamöternas ton legitimerat hur delar av allmänheten betett sig mot journalister i år. Att var tredje journalist har blivit hotad eller trakasserad det senaste året är något som oroar publicister, som befarar att en upptrappning i hat och hot i slutändan kan leda till sämre journalistik.

Konkurs och populism

År 2016 kunde ha blivit året då en av Sveriges största mediekoncerner och ägare till en av Sveriges största tidningar gick i konkurs. Stampen ser ut att ha lyckats rädda sig och Göteborgs-Posten, men behövde precis som stora delar av Mediesverige minska antalet journalister.

Samtidigt som nästan hälften av Sveriges nyhetskonsumenter inte längre lockades av landets sju största nyhetssajter blev 2016 också året då det blev tydligt vad brist på källkritik och faktagranskning, grundstommar i seriös journalistik, kunde leda till. I dag är flera publicister övertygade om att falska och vinklade nyheter hjälpte Donald Trump att vinna presidentvalet i USA.

Det medium som ses som det viktigaste för Trumps vinst, högerpopulistiska sajten Breitbart, känner så stark vind i seglen att redaktioner just nu håller byggas upp i flera europeiska städer.  

Tanken är att kapitalisera på främlingsfientligheten som gror här och säkra vinster i val för de politiker som passar sajtens agenda, enligt Reuters.

Faktaresistens, filterbubblor och ”post-truth”

Att objektiv fakta i år fick ta ett steg tillbaka för känslor och personlig övertygelse sammanfattas med ord som faktaresistens, filterbubblor och ”post-truth”, som Oxford Dictionaries utsåg till 2016 års ord.

Om det inte vore för de viktiga journalistiska insatser som gjorts under året, bland andra genom granskningar av Panamadokumenten, Macchiariniaffären och misstänkt jäv och vänskapskorruption på Riksrevisionen hade 2016 enbart blivit ihågkommet som ett av de mörkaste åren för journalistik och journalister i modern tid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.