2017 års Nobelpristagare i litteratur Kazuo Ishiguro Foto: TT

Litteraturforskare: Nobelprisets funktion som världslitterär kanon hotad

Uppdaterad
Publicerad

Med krisen i Svenska Akademien har en dammlucka öppnats och nu ifrågasätts tidigare odiskutabla sanningar. Inte minst ledamöters medlemskap på livstid och det senaste: Akademiens gratisnyttjande av Börshuset. Men i vågskålen ligger nu också det allra heligaste: Nobelprisets status.

– Nobelpriset i litteratur är ett av de stora moderna litteraturprisen. Internationellt sett är det ett av de absolut viktigaste och finaste litteraturprisen och har varit det åtminstone fram till nu, säger Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap till Kulturnyheterna.

De andra stora litteraturpriserna, som brittiska Man Booker, amerikanska Pulitzer och franska Prix Goncour kan till hög grad bara drömma om den status som Nobelpriset i litteratur byggt upp under 1900-talet.

Många gånger har dessutom Nobelpriset varit förebilden för de priser som instiftats senare under århundradet, beskriver Jerry Määttä.

– Goncourpriset till exempel, som är det första stora franska priset, kom ju direkt efter Nobelpriset två år senare, säger han.

”Pengar, prestige och publicitet”

Jerry Määttä som forskar om just litterära priser pekar på att Alfred Nobel och Svenska Akademien lyckats ge Nobelpriset i litteratur tre former av kapital: Pengar, prestige och publicitet. En trio kapitalparametrar som också gav namnet till hans studie om litteraturpriser i Sverige mellan år 1786 till 2009.

Han beskriver hur inte minst prissumman är betydande för hur Nobelprisets status byggts upp genom åren. I dagsläget ligger prissumman på åtta miljoner kronor. Men även att det är just Sverige som står som avsändare spelar roll för hur prisets legitimitet uppfattas, menar Jerry Määttä.

–  Under egentligen hela 1900-talets historia har Sverige uppfattats som en neutral part och det har nog spelat in i att priset har blivit så viktigt, säger han.

Många kontroverser i början

Även gällande Svenska Akademiens förmåga att pricka rätt i sina val av författare att prisa, poängterar Jerry Määttä, har en betydelse för prisets status. Även om så inte riktigt varit fallet från första början.

– De första decennierna var det väldigt många kontroverser då man misslyckades att pricka in författare som Tolstoj, Proust eller Joyce. Men under senare hälften av 1900-talet har man verkligen lyckats sätta fingret på många av de viktigaste, säger han och fortsätter:

– Men i och med att det är ett internationellt pris så har man även skapat en världslitterär kanon genom Nobelpriset. Och det är en funktion som har varit viktig även för svensk litteratur och för den svenska självbilden. Något som nu riskeras med krisen i Akademien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.