Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Jesper Ahlin Marceta och Sakine Madon debatterar utredning om cancelkultur på svenska lärosäten. Foto: SVT

Utredningen om cancelkultur vid svenska lärosäten skapar debatt

Publicerad

Utbildningsminister Mats Persson (L) har meddelat att cancelkulturen på svenska lärosäten ska undersökas. Men det råder delade meningar kring hur stort problemet egentligen är.

– Det är inte så pass utbrett att det skapar samhällsproblem, säger Jesper Ahlin Marceta, författare, skribent och doktor i filosofi.

Debatten kring tystnads- och cancelkultur på svenska lärosäten var en av förra årets största kulturdebatter i och med konflikten kring namnet på Konstfacks utställningsrum Vita havet. Debatten har fått nytt liv efter att TV 4:s Kalla Fakta i en granskning kommit fram till att anställda på lärosäten har riskerat att bli utfrysta och utpekade när de berört känsliga ämnen.

– Det är nog ingen som menar att det här problemet finns överallt, men det är tillräckligt stort för att man ska lyfta fram det, säger Sakine Madon, politisk chefredaktör på Uppsala Nya Tidning.

Hon är positiv till den utredning som utbildningsdepartementet ska göra för att kartlägga förekomsten av tystnadkultur på universiteten i Sverige.

– Akademisk frihet är jätteviktigt för forskningen och för att människor ska våga lyfta fram perspektiv som också är viktiga, säger hon.

”Finns ingen politik som kan lösa ett eventuellt problem”

Jesper Ahlin Marceta delar inte bilden av att cancelkultur är ett utbrett problem vid svenska lärosäten.

– Det finns enskilda fall som är djupt problematiska, exempelvis det på Konstfack. Men det är inte så pass utbrett att det är ett samhällsproblem, säger han.

Han menar att det också kommer bli svårt att bedriva en politik utifrån vad utredningen än kommer fram till.

– Ska man förbjuda studenter att uttrycka sina åsikter om ”n-ordet” till exempel? Ska man tvinga lärare att använda ”n-ordet”? Ska man förbjuda studenter att bojkotta sina lärare och tvinga in dem i föreläsningssalar? Det finns ingen politik som kan lösa ett eventuellt problem.

”Politiken måste uppmuntra till akademisk frihet”

Sakine Madon ser inget problem med att man från politiskt håll kartlägger ett eventuellt bekymmer.

– Politiken måste ha som instinkt är att uppmuntra till akademisk frihet, säger Sakine Madon och fortsätter:

– Jag hoppas att liberala politiker hittar en egen väg bortom både högerpopulismen och identitetspolitiken från vänsterhåll som har varit väldigt destruktiv, säger Sakine Madon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer