Något som utmärker Abba-fansen världen över är deras lojalitet, menar forskaren Shanika Ranasinghe vid University of London, som studerat kulturen bland Abba-fans sedan 2014.

– Många av fansen har trott att gruppen skulle komma tillbaka med ny musik, och nu har de blivit belönade för sin väntan, säger hon till Kulturnyheterna.

Växande fanskara

Enligt Shanika Ranasinghe är det Abbas särpräglade uttryck som gör att fansen håller fast vid gruppen nästan lika hårt som när de fortfarande var aktiva – för 40 år sedan.

– Abba var något helt nytt och annorlunda när de slog igenom i Eurovision 1974. Här i Storbritannien hade ingen sett något liknande och vi gav dem och låten Waterloo noll poäng. Jag tror att alla till en början var förvirrade och undrade vad som stod på, säger hon.

I Shanika Ranasinghes forskning finns det mycket som tyder på att fanskaran fortfarande växer. Yngre generationer har också inspirerats av och fallit för Abba. Och gruppen har fått en del hjälp på vägen genom åren:

– Det är klart att Mamma Mia!-musikalen och filmerna, andra Abba-filmer och massor av coverband också har gjort sitt för att hålla kvar Abba-fansen, säger Shanika.

”Svensk melankoli”

Abba anses även vara mer tillgängliga och närvarande med fansen än andra världsartister som till exempel The Beatles. Många har personliga minnen av att ha varit på en spelning, fått en autograf eller fått säga hej till någon i gruppen.

Trots att många förknippar Abba med dansant och levnadsglad musik har många av de fans som Shanika Ranasinghe pratat med lyft fram de lite mörkare stråken i gruppens musik och texter.

– Jag har intervjuat fans som menar att Abba har räddat deras liv, säger hon.

– Abba började som väldigt glamrockiga och sen blev det mörkare mot slutet. Det är vad vi kallar den ”svenska melankolin”. Det finns något väldigt unikt i sättet som Abba berättar om universella saker som kärlek, vänskap, svek och sorg, både genom musiken och texterna.