Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela videon för att höra Englas mamma berätta: ”Det känns respektlöst. Jag tror inte att de förstår att vi finns på riktigt.” Foto: SVT

Englas mamma har drabbats av mordpoddarna fyra gånger: Det behövs skärpta regler

Publicerad

Flera av Sveriges största true crime-podcasts gör sina avsnitt utan att prata med de anhöriga, något som kan slå hårt mot offrens familjer. Englas mamma Carina Höglund har drabbats fyra gånger – nu vill hon se en reglering av true crime-medierna.
– Det behövs tydligare regler, samhället måste stå upp för brottsoffer, säger Carina Höglund.

I Kulturnyheternas granskningar av true crime-poddarna har tio anhöriga till brottsoffer riktat hård kritik mot avsaknaden av pressetik i den växande genren. En av de som drabbats flest gånger är Carina Höglund.

2008 överfölls och mördades hennes tio år gamla dotter utanför Stjärnsund i Dalarna. Händelsen är ett av Sveriges mest kända brott, och i takt med true crime-poddarnas framväxt de senaste åren har hennes dotters död gång på gång tagits upp, i vissa fall extremt detaljerat, i de populära programmen. Vid varje tillfälle har det tagit hårt på familjen.

– Det känns väldigt respektlöst, man blir inte blir tagen på allvar överhuvudtaget. Det är som att poddskaparna inte tror att vi finns på riktigt, säger Carina Höglund till Kulturnyheterna.

Inte bara familjen som drabbas

I våra tidigare granskningar har vi kunnat visa hur Sveriges största true crime-podcasts går igenom uppmärksammade fall i stor detalj. I vissa av programmen kan man ägna timmar åt att redovisa vad offren utsatts för. Man spelar upp 112-samtal, vittnesmål från rättegångar, och gärningsmännens egna berättelser om morden. Det förekommer också att man berättar man vad de anhöriga heter, namn på vittnen, och var de inblandade bor.  

Agerandet är djupt problematiskt, och kan slå hårt mot familjerna, säger Carina Höglund.

– Jag kan bara säga att det är vidrigt, det är så många som blir lidande. Det kan vara små barn, syskon i familjen eller vänner till den som blivit mördad som inte är mogna att ta in de här detaljerna ännu, till exempel.

Orkar inte ta konflikten

Till skillnad mot traditionella medier är de true crime-podcasts som vi granskat inte anslutna till några pressetiska system, eftersom det inte finns några juridiska krav på podcasts att utse en ansvarig utgivare.

Det gör att flera av de familjer Kulturnyheterna pratat med upplever en maktlöshet, då de inte kan anmäla poddarna för intrång i privatlivet eller för att på sätt ha brutit mot de pressetiska reglerna. Istället blir det upp till de anhöriga själva att ta konflikten med poddskaparna, vilket Carina Höglund har gjort flera gånger.

– Man måste kriga. Lägga ner en massa energi, lyssna på poddarna, och det tar så mycket kraft som man egentligen inte har. Just nu vet jag att det finns en podd därute som handlar om Engla, som jag inte orkat lyssna på. Men jag får samla kraft, och sen ta tag i det.

Du har ju kontakt med många andra anhöriga till mordoffer. Orkar alla ta den striden?

– Absolut inte, de lägger locket på. De flesta jag pratar med har inte varit så utsatta, men är det ett känt mord med väldigt mycket hemska detaljer så plockas det upp överallt.

Vill se skärpta regler

Majoriteten av de anhöriga till brottsoffer som Kulturnyheterna har pratat med i granskningen efterlyser nu skärpta regler för true crime-poddarna. De vill bland annat se tydligare pressetiska regler eller till och med ändrad lagstiftning.

– Vi befinner oss i 2000-talet och har ingen lagstiftning som hänger med, det är lite Hedenhös över både de pressetiska reglerna och lagstiftningen. Det behöver ändras, vi måste kunna stå upp för brottsoffer, säger Carina Höglund.

En av poddarna som gjort avsnitt om Englas död är Svenska Mordhistorier, som får kritik av flera anhöriga. Du kan läsa mer om den kritiken här. Podcasten har efter kritik från Carina Höglund tagit bort avsnittet.

Pressetik

Visa

Svenska mediers yttrandefrihet skyddas av två grundlagar: yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. För att lagarna ska ge medier så stor frihet som möjligt finns 17 publicitetsregler – riktlinjer som svenska medier kommit överens om att följa. Fyra av dem gäller respekt för den personliga integriteten:

7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.

Källa: Svenska journalistförbundet, Riksdagen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Poddgranskningen

Mer i ämnet