Vad har Hannes Råstam betytt för svensk journalistik?

– Även om det kan bära emot på något sätt, så skulle jag vilja säga att när det gäller undersökande journalistik så var han odiskutabelt den främste.

– De varnade mig för honom första gången jag träffade honom på Skurups folkhögskola. De sa att akta dig för honom, för om du skickar honom på någon journalistisk övning vid en trafikolycka eller något så kommer han aldrig tillbaka, han fastnar vid någon detalj. Och de hade totalt rätt, men samtidigt kolossalt fel, för det var också hans storhet.

Konflikt och försoning

Josefsson och Råstam arbetade en del tillsammans, men de hade också sina konflikter.

– I de mörka stunderna var han en väldigt kompromisslös person och inte så lätt att ha och göra med. Han kunde anklaga mig för att vara en skandaljournalist, helt obefogat, och jag kunde säga åt honom att han inte var en journalist, utan en forskare och en vetenskapsman.

Samtidigt menar Josefsson att det var just skillnaderna dem emellan som gjorde att de kunde jobba ihop:

– Det var det som gjorde oss till ett radarpar, när det begav sig. Vi hade våra konflikter, men vi hann att försonas som tur var.

Framgångar kvar

Josefsson tror, trots alla utmärkelser som Råstam fått för sin journalistik, att hans största segrar ännu inte inträffat.

– Han kommer gå till historien, men tyvärr kommer han inte att få uppleva själv hur stor han var. När hela Quick-historiens skandalösa rättsskandal uppdagas så kommer ovationerna, men det får han inte vara med om.

Janne Josefsson, som träffade Råstam för sista gången före jul, beskriver också sin kollega som oerhört sofistikerad, en estet.

– Jag minns honom gå omkring i den där hatten, med en cigarill i munnen. Det fanns ingen som bar upp en kostym som Hannes när han var nöjd och glad och hade gjort något bra.