Utbudet på den nya sajten edit.se består just nu mest av bloggar men det kommer att fyllas på med webb-tv, serier och annat innehåll från SVT. Under hashtaggen ”hejedit” kan läsarna själva vara med och påverka innehållet.

Sajten har bara funnits några timmar och starka reaktioner har väckts både om utförande och dess ställning på mediemarknaden.

”Att SVT:s nya, tydliga strategi att konkurrera med och ut onlinemedier inte möts med hårdare kritik är något som förvånar”, twittrar till exempel chefen för sociala medier på Aftonbladet, Ehsan Fadakar.

Sajten har jämförts med samhälls- och populärkulturella Nöjesguiden och Jenny Nordlander, digital redaktionsansvarig på Nöjesguiden, säger till Dagens media:

– Det är klart att layouten är lik, men vi håller själva på att göra om vår sajt eftersom det finns brister i den som den ser ut nu. SVT har säkert lagt mycket tid och tänkt noga på layouten på edit.se.

SVT svarar på kritiken

SVT:s programbeställare Clara Mannheimer kan också se likheten med Nöjesguiden men tillägger att sajten ännu är i ett startskeende.

– Jag kan förstå det utifrån vad man såg igår. Men det handlar inte om att vi vill konkurrera ut någon, det är en total missuppfattning. Vi vill svara mot publikens behov, alla betalar licenspengar och då tycker jag också att vi måste vara lyhörda på vad folk vill vara.

Kritiken kommer som en överraskning för Mannheimer som snarare oroat sig för att satsningen skulle gå omärkt förbi.

– Jag hade inte förutsett att den här kritiken skulle komma på det här sättet. Jag satt för två dagar sedan och oroade mig för att vi inte skulle få ett genomslag och att ingen skulle märka att vi satt igång med det här programmet, för hela poängen var att smyga igång för att starta en dialog med publiken, säger hon.

Medieanalytikern förklarar

Medieanalytikern Olle Lidbom har lång erfarenhet av tv- och digital utveckling och berättar vad han tror är anledningen till de kritiska rösterna.

– Kritiken som inkommit handlar dels om att skribenterna har bakgrund från vänsterdoftande webbplatser. Sedan finns det också kritik mot att det finns andra röster som är viktiga att lyfta. Det här är ändå skribenter från redan etablerade plattformar. Det finns många som aldrig hörs, som kanske inte behärskar etablissemangets språk och koder som helt saknas i SVT:s utbud, lågutbildade eller folk som inte bor eller vill innanför tullarna, säger han.

Olle Lidbom menar att det som är mest intressant politiskt sett är i vilken utsträckning SVT ska konkurrera med kommersiella aktörer.

– Det här är en principfråga för public service: Kan man skapa mediekanaler som konkurrerar med kommersiella aktörer? Här finns en lång och vital debatt både i Sverige och andra länder, vad är public service roll? Till SVT:s försvar finns ju demokratiperspektivet, att nå nya målgrupper och låta röster komma fram, säger han.

Vilka plattformar får SVT agera på?

Många kritiska frågor har kretsat kring vad public service är och vad gränsen går mellan olika medier.

– Vad är tv? Är det distributionsformen eller att det är inspelat? Kan det vara bara att det är filmat, men skrivet? Då är man inne i det jag tycker är mest spännande, grundprincipen för vad ett nytt media är, demokrati, vad är statens roll för att skapa ett nytt medielandskap?