I en serie publiceringar har Kulturnyheterna granskat läget för kulturlivet i Sverige 2024.

Kartläggningen visar att miljonbesparingar på kultur väntar, att konkurserna ökat kraftigt och att regeringens ökning av de statliga kulturbidragen äts upp av inflationen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) ger även hon en bister bild av läget.

– Jag sa 2022 att vi har några tuffa år att vänta. Det har det varit: 2023 var tufft, jag tror inte att 2024 kommer se annorlunda ut, säger Parisa Liljestrand till Kulturnyheterna.

Flera vi har pratat med talar om det värsta läget sen finanskrisen på 90-talet. Behöver regeringen göra mer i det här läget?

– Regeringen har lagt en budget för 2024 som är stram och återhållsam.

– Vi måste få ner inflationen och vända ekonomin. Det gör vi inte genom att elda på ekonomin, utan genom en stram budget där vi har valt ett antal saker att prioritera.

Kostnaderna ökar snabbare än bidragen

Kulturnyheternas kartläggning visar att kostnaderna för löner, hyror, el och räntor inom kulturlivet ökar snabbare än den offentliga finansieringen.

Men de budgetposter som ligger gäller även fortsatt – kulturministern säger att man följer läget.

– Jag förstår att många regioner och kommuner är hårt pressade, att man behöver göra besparingar och att de får en effekt. Vi måste naturligtvis följa vad konsekvenserna blir.

Moderaterna har ju länge talat om behovet av ett mer självförsörjande kulturliv. Om man tar det perspektivet, är det bara av ondo att kulturaktörer behöver hitta sätt att tjäna pengar på, som inte är bidrag?

– Nej, jag tror inte att det bara är av ondo. Staten kommer alltid att behöva ta ett ansvar, det finns kultur som alltid kommer att behöva finansieras med statliga medel.

– Däremot så tycker jag att vi på en generell nivå absolut behöver börja prata om hur man kan se till att kulturen kan stå på fler finansiella ben än att bara behöva vara beroende av staten, regionen eller kommunen.