Rapporten utgår från stora svenska mediers rapportering av fyra uppmärksammade händelser under krigets sex första veckor.

Dessa är bombningen av ett BB i Mariupol, förekomsten av biologiska vapen i Ukraina, massakern i Butja samt hur många människor som dog på den ukrainska respektive ryska sidan.  

Problem med källkritiken  

Enligt författarna Gunnar Nygren och Andreas Widholm, docent i journalistik vid Stockholms universitet, har man i studien kunnat konstatera att de granskade svenska medierna har haft svårt att verifiera sanningshalten i vad som hänt.  

– Det är ju inte nytt att det är svårt att bevaka krig där olika uppgifter står mot varandra, säger Nygren, som förklarar att faktakollen därmed ofta överlåts till utländska nyhetsmedier.

– Över 90 procent av rapporteringen sker från Sverige och inte på plats i Ukraina. Då är man ju beroende av de internationella nyhetsbyråerna och medierna.

Nygren menar därmed att nyheterna har filtrerats i flera steg innan de når publiken i Sverige.  

Okända Twitterkonton användes som källa  

I rapporten har författarna tydligt noterat att svenska medier främst ser Ryssland som producent av desinformation och propaganda. Därmed har fler ukrainska källor använts, däribland flera inlägg från sociala medier som Twitter.

– Det kan vara allt från statsministerns Twitterkonto till väldigt anonyma Twitterkonton som man inte vet vilka det är, säger han. 

Vid flera tillfällen har redaktioner också länkat till Twitterkonton utan att berätta för läsaren vem som står bakom dem. 

Hör Gunnar Nygren berätta om rapporten i klippet ovan.