Analys: Löfvens efterträdare riskerar att kastas rakt in i en ny regeringskris

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Ett socialdemokratiskt partiledarbyte blir nu ännu en ingrediens i en politisk höst som redan tidigare har sett ut att kunna bli ovanligt stökig. Stefan Löfvens efterträdare riskerar att kastas rakt in i en regeringskris.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Stefan Löfvens avgång som partiledare och statsminister är överraskande. Tidigare har han gång på gång upprepat att han tänkte sitta kvar över nästa valrörelse. Nu har han ändrat sig och det som avgjorde frågan var sannolikt turerna kring sommarens regeringskris. Löfven fick helt enkelt nog.

Det var ju heller inte hans första kris som statsminister. Ingen annan statsminister i modern tid har haft ett så svårt parlamentariskt läge att hantera. Hans budget har röstats ner två gånger av riksdagen och han har själv fällts i en misstroendeomröstning. Uppenbart orkade han inte med ännu en omstart i ett läge där en ny regeringskris kan stå för dörren redan innan riksdagens juluppehåll.

Hon är favoritkandidat att ta över

I stället blir det nu hans efterträdare som ska försöka få partiet att hålla sig kvar vid regeringsmakten fram till nästa val. Och det blir ingen enkel uppgift. Regeringen saknar majoritet för sin budget. För att få det krävs stöd av både Vänsterpartiet och Centerpartiet, i annat fall kan Moderaternas budget gå igenom.

Men det är inte längre Stefan Löfvens sak att hantera den potentiella kris som kan segla upp under höstens budgetbehandling. Det blir i stället hans efterträdares uppgift. Och mycket tyder på att det blir just finansminister Magdalena Andersson som tar över efter Löfven.

Hon framstår klart som favoritkandidaten att ta över. Manegen har krattats i flera år. Partiet vill ha en kvinna som ny partiledare, Magdalena Andersson har högt förtroende och en genuin bas som finansminister.

Om hon tackar nej öppnas fältet upp för en rad olika kandidater, till exempel Mikael Damberg, Anders Ygeman och Ardalan Shekarabi.

För Stefan Löfven handlar det om att försöka få till stånd en så friktionsfri övergång som möjligt. Med partiledarbytet lär också den politiska debatten ta fart om socialdemokratins framtid och vägval. Kompromisserna i januariavtalet har skapat intern kritik med politiska krav på en tydlig vänstersväng av politiken.

Höstens partikongress ska alltså inte enbart välja ny partiordförande utan också staka ut vägen för den socialdemokratiska politiken under nästa mandatperiod.

Lyckats med något få S-ledare klarat

När Stefan Löfven drar sig tillbaka från statsministerposten kan han se tillbaka på några dramatiska år som statsminister. Han valdes för att skapa lugn och stabilitet i det socialdemokratiska partiet efter Håkan Juholts tid som partiledare. Stefan Löfven valdes också för att föra Socialdemokraterna tillbaka till regeringsmakten.

Båda dessa mål uppnåddes, dessutom lyckades han med något som få andra S-ledare klarat av, att splittra borgerligheten. Trots en icke-socialistisk majoritet i riksdagen har Löfven kunnat sitta kvar som statsminister.

Men det parlamentariska läget har också gjort honom sårbar som statsminister. Utan majoritet i riksdagen har han och hans regering gått på fler tunga bakslag än någon annan regering i modern tid.

Trots detta har Stefan Löfven suttit kvar som statsminister, i alla fall fram till i dag. Möjligen gör han nu, efter sommarens regeringskris, bedömningen att han i det politiska läge som råder inte kommer att kunna uträtta så mycket mer som statsminister.

Oavsett vad kommer hans efterträdare att sättas på svåra prov direkt. Det handlar inte enbart om att rädda kvar partiet vid regeringsmakten under hösten, det handlar också om att vända de nedåtgående opinionssiffrorna inför valet nästa år. En svår uppgift i en tid då Socialdemokraterna tvingas strida på flera fronter, både åt höger och vänster.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.