I juni avslöjade SVT Nyheter att ett bedrägerimisstänkt bolagsnätverk i Lettland som slussat mångmiljonbelopp till kryptovalutaföretag, brevlådebolag och maltesiska finansinstitut haft huvudkonton i de svenska bankerna SEB och Swedbank.

Upp till 300 miljoner kronor är försvunna. Över två tusen europeiska investerare och småsparare har troligen förlorat allt de satsat.

Nu har Berlinske granskat hur låneplattformen, vars verksamhet också kallas crowdlending, lyckats få ett antal danskar att investera i verksamheten.

Enligt Jan Damsgaard, professor vid Copenhagen Business School,  är en förklaring till problemen kring den snabbväxande branschen i framför allt Baltikum att den delvis varit oreglerad inom EU och att det saknas standarder.

– Crowdlending är just nu lite vilda västern, säger Damsgaard till Berlinske.

Dåligt konsumentskydd

Tidningen Berlinske har bland annat pratat med en dansk student som blivit av med 14 000 kronor i Envestio. Han förklarar att han investerade eftersom han utgick från att verksamheten var reglerad inom EU.

Enligt danska myndigheten Finanstillsynet -  motsvarigheten till svenska Finansinspektionen – har skyddet för konsumenterna inom EU när det gäller den här typen av tjänster inte riktigt hängt med.

Envestio var en av ett tiotal snabbväxande så kallade låneplattformar i Lettland. De erbjöd tills i vintras privatpersoner att investera med en avkastning på upp till 22 procent – pengarna skulle förmedlas till nystartade företag som korttidslån.

Totalt finns minst ett hundratal crowdlendingplattformar i Europa. Bara i Lettland har de lockat tiotals miljarder kronor i investeringar.