Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Snabbanalys: ”Man har en ståndpunkt tills man intar en ny” Foto: AP/TT

Därför är Finlands vägval avgörande för ett svenskt ja till Nato

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det mesta talar för att regeringen fortsatt vill gå hand i hand med Finland – även när det gäller Nato.

Argument som förs fram handlar om vikten av ett fortsatt svenskt-finskt försvarssamarbete, Rysslands intresse av Gotland och att Sverige skulle stå ensamt om Finland gick med. Samtidigt framhålls att Rysslands hot mot Sverige vid en eventuell ansökan måste tas på största allvar.

Elisabeth Marmorstein

Inrikespolitisk kommentator

Redan i inledningen av det ryska anfallskriget mot Ukraina antyddes från socialdemokratiskt håll att om Finland svänger om Nato behöver S följa efter. Men då var bedömningen att den finska processen troligen skulle landa i ett nej.  

Nu låter det annorlunda, det är svårt att hitta någon inom S som tror att den finska processen slutar med något annat än ett ja till Nato. Ändå verkar åsikten om att Sverige och Finland bör följas åt förbli intakt. 

S-väljare vill gå med i Nato

Ett finskt ja skulle sannolikt också uppfylla två andra premisser som anses krävas för en socialdemokratisk omsvängning: En rejäl riksdagsmajoritet och ett brett folkligt stöd. Enligt den senaste mätningen från Novus tycker en klar majoritet, även bland S-väljare, att Sverige bör gå med i Nato om Finland gör det. Och när SD nu vill att Sverige ansluter sig förutsatt att Finland gör detsamma, skulle ett ja även från Socialdemokraterna innebära 304 mandat för ett medlemskap.  

Men varför är då det finska vägvalet så avgörande? Inte bara för S och SD, även de borgerliga partierna som länge förespråkat ett Natomedlemskap, ser helst att det sker ihop med Finland. 

”Sverige skulle förlora i trovärdighet”

Dels handlar det om den gemensamma historien. Som de två enda alliansfria länderna i vår del av Europa har Sverige och Finland byggt sin säkerhet på samarbeten och avtal, både bilaterala men också trilateralt mellan Sverige, Finland och USA. Om Finland går med men inte Sverige skulle dessa samarbeten bli irrelevanta, hävdar Nato-förespråkarna. Andra argument som förs fram är att Sverige skulle förlora i trovärdighet som säkerhetspolitisk aktör om vi stod ensamma kvar utanför Nato. Och att Rysslands strategiska intresse av Gotland skulle öka dramatiskt vid ett finskt Nato-medlemskap.

Slutligen betonar somliga att det skulle bli svårare för Nato att uppfylla sin säkerhetsgaranti mot Finland om Sverige förblir alliansfritt.  

Svårt att påverka Nato-motståndarna

Men argumenten biter föga på Nato-motståndarna. De som fortsatt ser den militära alliansfriheten som det bästa verktyget för att hålla Sverige utanför krig. De som pekar på kärnvapenparaplyet och på att Sverige behöver värna sin självständiga roll för att kunna medla i konflikter, kritisera brott mot folkrätten och verka för nedrustning. Många lyfter också fram hur avgörande det är att Sverige behåller bestämmanderätten över vart vi skickar svenska soldater.  

Givna argument för socialdemokrater fast förankrade i partiets säkerhetspolitiska linje. Den som enligt partisekreteraren Tobias Baudin (S) inte gäller efter 24:e februari. 

En annan aspekt av det finska vägvalet är valtaktiskt. Socialdemokraterna vill för liv och pina inte ha Nato-frågan i valrörelsen. Ett sätt att slippa det om Finland vill ansöka redan till sommaren är att göra det samma. Gör partiet inte det så kommer Ulf Kristersson (M) göra allt han kan för att ett Nato-medlemskap ska bli valfråga.  

”Avgörandet ligger i slutändan hos Magdalena Andersson”

Men det finns en kritisk faktor som även de som lutar åt ett ja lyfter fram och det är den förhöjda risk en ansökan medför. Hur det ska lösas är avgörande för såväl det finska som det svenska ställningstagandet.   

Avgörandet ligger i slutändan hos Magdalena Andersson (S). Det hon rekommenderar partistyrelsen kommer att bli den linje partiet ställer sig bakom.  Eller för att citera Danmarks forna statsminister, socialdemokraten Jens Otto Krag “Man har en ståndpunkt tills man intar en ny”.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Sverige och Nato

Mer i ämnet