Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Chefsekonomerna om inflationen – och när de tror att den når en ”ny normalnivå” Foto: SVT

Då kan inflationsläget ändras enligt bankerna: ”Flera saker talar för det”

Uppdaterad
Publicerad

Snabbare prisökningstakt och högre inflationstopp. Trots att prognosmakarna på bankerna såg inflationen komma så blev den högre och mer långvarig än vad man anade förra året.

– Det senaste beskedet var en riktig kalldusch, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

I juni 2022 nådde inflationen cirka 8 procent. När SVT då pratade med chefsekonomerna på de fyra storbankerna – SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea – trodde de flesta att inflationen skulle sjunka undan snabbare än vad man tror i dag, när prisökningen stigit till 12 procent.

– När centralbankerna höjde räntorna trodde vi att det skulle dämpa, men istället har priserna faktiskt tilltagit, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

På frågan om vad som gjort att prognoserna ändrats lyfter bankerna flera orsaker: Att ekonomin fortfarande är stark – det vill säga att många fortfarande har jobb och pengar att spendera, att även priserna på tjänster stigit samt att livsmedelspriserna stigit mer än förväntat.

Nya orosmoln

Turbulensen på bankmarknaden, med krashade Silicon Valley Bank och anrika Credit Suisse, är ett orosmoln i prognoserna nu. Samtidigt pekar den fallande inflationen i USA mot en eventuell vändning även i Sverige.

Vad talar för att din prognos nu stämmer?

– Även om man långsiktigt gått fel så har vi ändå haft bra prognoser på inflationen, säger Mattias Persson på Swedbank.

– Flera saker talar för det. En är att USA, som ligger före oss i den här inflationsutvecklingen, har börjat vända ner. Men också att råvaru- och energipriserna börjar komma ner, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Hör chefsekonomerna om när de tror inflationen vänder i klippet ovan.

Olika sätt att mäta inflation

Det finns flera sätt att mäta inflation och utfallet blir olika eftersom man räknar in olika saker. Här är tre vanligt förekommande inflationsmått:

KPI – Konsumentprisindex (KPI) mäter priset på en genomsnittlig korg med en mängd olika varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Här räknas hushållens rörliga räntekostnader också in.

KPIF – Ett mått på underliggande inflation där den rörliga räntan inte finns med, som Riksbanken använder för sitt inflationsmål.

Kärninflation (eller underliggande inflation) – Konsumentprisutvecklingen rensat för vissa delar som beror på tillfälligheter. Man kan till exempel räkna bort tillfälligt stigande bensinpris, elpris eller räntor.

Källa: TT/SCB

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.