”Nu kan både elen och vinsterna skickas utomlands”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Fritt fram för kärnkraft, och därmed slut på elbrist och chockhöjda elräkningar – det är vad många hoppas på efter regeringens beslut om slutförvar av kärnbränslet. Men det handlar också om mer elexport, stigande elpriser i Sverige och vinster som skickas utomlands.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Det måste finnas el exakt hela tiden. Men det blåser inte exakt hela tiden. Och klimatet tål bara fossilfritt. För flera politiska partier och näringslivsföreträdare är saken därmed klar: Det behövs mer kärnkraft igen.

Då kan inte minst Skåne bli som förr, ett landskap där man kan baka bröd (Pågen) och koka pappersmassa (Klippans Bruk), utan att elen tar slut.

Klimatkrisen

Små kärnreaktorer ska nu byggas

Ägaren till de nedlagda skånska Barsebäcksreaktorerna heter Uniper, fast fortfarande Sydkraft juridiskt. Bolaget är även huvudägare till kärnkraftverket i Oskarshamn och delägare i både Ringhals och Forsmark. Nu ligger det i startgroparna för att bygga nya små kärnreaktorer från en tänkt fabrik i Oskarshamn.

För det behövs el i Sydsverige även när det är vindstilla säger bolaget, helt korrekt.

Fast det är ytterst sällan vindstilla. Det vet jag efter att ha bott i Skåne i 15 uppväxtår, utan vare sig wifi eller ridhus, vilket gjorde livet mycket väderberoende. Det är vindstilla enstaka soliga septemberdagar, och vid sällsynta köldknäppar. Annars blåser det.

Ännu en kabel till Tyskland

Det här är ju ett tag sen, men minnesbilden stöds av det faktum att Sverige nu, med färre kärnkraftverk och fler vindkraftverk, exporterar rekordmycket el. Vissa år med nettoexport varje vecka till och med.

Och det kan bli mycket mer hoppas Uniper. Ännu en kabel till Tyskland är på väg. Med hjälp av den och gärna mer kärnkraft borde Sverige kunna exportera så mycket fossilfri el att den, om den ersätter tysk brunkol, klimatkompenserar för alla Sveriges koldioxidutsläpp från transporter och annat. Därmed skulle Sverige som nation bli klimatneutralt, resonerar bolaget.  

Plus att vi kan slippa chockhöjda elräkningar när det är kallt och vindstilla.

Mycket lite skulle bli som förr

Allt detta är sant. Men det är också sant att elen sannolikt ändå blir dyrare i genomsnitt: ju mer kablar till Tyskland, desto mer kommer de sydsvenska elpriserna att närma sig de tyska, som är höga därför att de baseras på fossilenergi.

Och i själva verket är det mycket lite som skulle bli som förr: Sydkraft bildades 1906 för att bygga kraftverk i Lagan. Fem sydsvenska städer blev delägare för att klara sin egen elförsörjning.

När vattenkraften inte räckte blev det kärnkraft. Sydkraft börsnoterades och köptes senare upp av den tyska energijätten Eon, som 2016 sålde till Uniper, börsnoterat i Frankfurt, med huvudkontor i Düsseldorf, och nu med finländska Fortum som största ägare.

Vart går vinsterna och avfallet?

Så, det är alltså inte bara elen som exporteras, utan även vinsterna, vilka hittills kommer från vattenkraften att döma av årsredovisningarna. 2019 började Uniper/Sydkraft hur som helst skicka aktieutdelning till Düsseldorf, hittills över två miljarder kronor. Pengar som går till fonder och privatpersoner i Tyskland och andra länder, men framförallt till finska staten genom Fortum som äger 76 procent.

Och jo, det är bra för klimatet om Tyskland köper mer fossilfri el från Sverige i stället för att göra egen med kol.

Men samtidigt ska alltså tyskarna köra sina Mercedes EQC, Audi e-tron och BMW ix3 e-drive i 200 knyck på autobahn med hjälp av nya små kärnkraftverk i Sverige, från vilka avfallet petas ner i svensk mark, allt medan tyskarna själva packar ihop sina kärnkraftverk för att slippa både radioaktivt avfall och risken för reaktorhaverier. ”Sverige blir världsledande i att ta ansvar” som klimatministerns stridsrop löd i förra veckan.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet