Ja, risken för ytterligare räntehöjningar ökar rejält. För samtidigt som den totala inflationen sjunker så stiger den så kallade ”underliggande inflationen” – som inte räknar med energipriser och ränteeffekter.
– När den underliggande inflationen stiger är det extra oroväckande. Det är den som Riksbankens räntehöjningar är tänkta att bita på, och får man inte ned den, så kommer Riksbanken vara pressad att höja räntan mera, säger SVT:s Alexander Norén.
Fakta: Inflationsmått
Inflationen mäts som prisförändringar på årsbasis. Under måndagen släpptes statistik från SCB som visar på prisförändringarna mellan december och januari.
Det är framför allt tre inflationsmått som används av bedömare och Riksbanken. KPI (total inflation), KPIF (inflation exklusive ränteförändringar), och KPIF exklusive energi (underliggande inflationen).
KPI: 11,7 procent (12,3 procent i december)
KPIF: 9, 3 procent (10,2 procent i december)
KPIF exklusive energiprodukter: 8,7 procent (8,4 procent i december)
Sammanställning: TT