• Viktigt meddelande:

    Det är en kraftig brand i ett radhus i Stenby i Eskilstuna, med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

SVT:s reporter Kristina Lagerström kommenterar den ekonomiska krisen i Tyskland. Foto: Foto: SVT

ECB kan inte rädda euron på egen hand

Uppdaterad

ECB kan inte köpa på sig statspapper från krisländer i all oändlighet. De starka euroländerna måste pumpa in mer pengar om valutaunionen ska överleva.

Förväntningarna har varit stora på centralbankschefen Mario Draghi den senaste veckan.

Förra veckan skapade han stor uppståndelse i London när han sa att Europeiska Centralbanken (ECB) kommer att göra allt den kan för att rädda euron, och avslutade med

-Tro mig, det kommer att räcka.

Det är inte ofta en centralbankschef tar i på det sättet, och det har fått finansfolk i glasklädda skyskrapor världen över att hoppas på rena underverk.

Men beskedet i dag innehöll inga konkreta, omedelbara åtgärder,  och euron fortsatte försvagas.

Sanningen är att ECB inte har en chans att rädda euron – inte på egen hand.

ECB försöker vinna tid

Dagens besked är ett besked om att ECB försöker köpa den gemensamma valutan tid, igen.

Det kommer att gå bra ett tag till, men förr eller senare har centralbanken köpt på sig så mycket osäkra obligationer från krisländer att själva centralbanken förvandlas till ett svart hål, och då måste de stabila länderna, framförallt Tyskland, pumpa in nya pengar. Vilket varken vanliga tyskar eller deras politiker är särskilt sugna på. Tysklands representant i centralbanken har också reserverat sig mot beslutet att utarbeta nya åtgärdsplaner.

Flera av de räddningsinsatser som kan komma att behövas kräver dessutom hjälp från EU:s räddningsfonder, vilket kräver politiska beslut. Men även om ECB med viss hjälp av politikerna lyckas med räddningspaket efter räddningspaket så räcker inte det.

Ska valutaunionen klara sig på sikt krävs att obalanserna i hela euroområdet rättas till. Det handlar om  stora skillnader när det gäller så avgörande saker som konkurrenskraft och statsfinanser.  Och att ändra på det förutsätter stora genomgripande beslut i enskilda länder, och dessutom nya för euroländerna gemensamma institutioner.

Alltihop har påbörjats men tar många år till att driva igenom, om det överhuvudtaget går.

Liknar krisen på 90-talet

I Sverige hade vi i början av 90-talet en kris liknande den i eurozonen i dag: fastighetskris, bankkris, budgetunderskott, skenande statsskuld och stigande arbetslöshet.

Vi hade hjälp av en nästan 25-procentig devalvering, och ändå tog det oss sex-sju år att komma igen, som land betraktat. En hel del medborgare kom aldrig igen efter att ha slagits ut från arbetsmarknaden när produktiviteten skulle förbättras i rasande takt.

En liknande process men i jätteformat är igång i euroområdet. Under tiden kan det bli mycket tufft för den europeiska centralbanken att hålla hela projektet under armarna år efter år.

Inte konstigt att Mario Draghi förtydligade förra veckans raka besked och tog i ännu mer idag.

-Det är ingen idé överhuvudtaget att spekulera på finansmarknaden om att euron ska falla isär. Euron är oåterkallelig, hävdade  centralbankschefen i dag.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Eurokrisen

Mer i ämnet