Världen är ”i början av slutet på användningen av olja, gas och kol”. Användningen når sin topp innan 2030 för att sen vända neråt.
Den oväntade slutsatsen kommer från chefen för Internationella energimyndigheten, IEA, Fatih Birol. I en utblick i tidningen Financial Times avslöjar han vad som kommer att stå i IEA:s årliga energirapport som i sin helhet publiceras senare i oktober.
IEA grundar bland annat sin analys på den snabba ökningen av elbilar i Kina, som beräknas minska landets konsumtion av olja med fem miljoner fat olja om dagen före 2030. IEA ser också strukturella förändringar i Kinas energianvändning, bort från tung industri till mindre energiintensiv tillverkning.
Det andra trendbrottet är den snabba tillväxten av förnybara energikällor. I sin analys förra året förutsåg IEA att efterfrågan på fossila bränslen skulle peaka 2030, men nu tidigarelägger man alltså prognosen på grund av att sol-, vind- och kärnkraft ökat snabbare än beräknat det sista året.
Omställningen kräver större investeringar
Orsaken är den eskalerande klimatkrisen men också energikrisen i spåren av Ukrainakriget, som enligt tidningen The Economist skyndat på energiomställningen med tio år. Samtidigt påpekar IEA att det behövs större investeringar för att snabba på omställningen. Annars kan vi inte undvika en två grader varmare värld. Än kan alltså inte världen slå sig till ro.
Men IEA:s prognos har också svagheter. Den bygger på vad regeringar sagt sig vilja göra. Vad som sedan sker är som bekant en annan sak.
Den gröna omställningen stöter på motstånd hos väljare som är oroliga för ökade energikostnader. Därför gav Storbritannien oväntat klartecken till att öppna nya naturgas-och oljefält i Nordsjön och Tyskland förlänger sin användning av brunkol.
Bidens klimatreform möter motstånd
I USA möter president Biden motstånd för sin klimatreform, Inflation Reduction Act, bland annat från republikanska guvernörer i Florida och Texas. Och efter min reportageresa i spåren av sommarens extremväder i USA står det klart att även om amerikaner oroas över hettan och orkanerna, är de inte beredda att diskutera den amerikanska livsstilen.
En debatt om att köra färre bensinbilar eller flyga mindre lyser helt med sin frånvaro. Att kunna betala för AC eller vatten är en fråga om inkomst. Därför använder amerikaner dubbelt så mycket energi per person är resten av världen.
Men inte alla har råd att skydda sig. I USA diskuteras ”the climate gap” just nu i ljuset av sommarens extremväder.
Bevis att beslutsamhet spelar roll
Jag kommer aldrig att glömma mötet med de mexikanska lantarbetarna i Coachella Valley. Som inte kan duscha i tjänligt vatten när de kommer hem efter att jobbat tio timmar på fälten i 45 graders värme. Som tvingas köpa dunkar med vatten i affären så en dusch kostar dem 200 kronor. Som inte har råd att sätta på sin luftkonditionering. Som blöder näsblod efter att ha jobbat i hettan. Flera har avlidit av värmeslag.
Det är för deras, och många andra skull, som IEA-prognosen skulle göra all skillnad i världen. Det är fortfarande en kapplöpning mot tiden. Men om vi nu ser ett trendbrott så är det ett bevis för att den beslutsamhet som en del politiker, näringslivsledare och klimataktivister ändå uppvisar faktiskt spelar roll.
