Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Patrik Engström, chef för gränspolissektionen vid polisens nationella operativa avdelning, om varför utvisade kommer tillbaka till Sverige. Foto: TT/SVT

81 utvisade har returnerats till Sverige senaste fyra åren

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

De senaste åren har Kriminalvården tvingats ta tillbaka 81 personer efter misslyckade utvisningsförsök. Det handlar om resor till länder som Iran, Marocko och Ghana – till en kostnad av 16 miljoner kronor.

Utvisningsresor från Sverige sköts av Nationella Transportenheten inom Kriminalvården, NTE. Deras statistik visar att det varje år görs omkring 2000 utvisningar med bevakningspersonal.

De allra flesta av de resorna innebär att personalen återvänder ensamma till Sverige, men inte alla.

Mellan åren 2016 och 2019 har 81 utvisade personer returnerats till Sverige. Bland länderna de skickats till finns Iran, Marocko, Ghana, Afghanistan, Tyskland, Jordanien, Kenya, Algeriet, Sudan, Tanzania, Bangladesh och Libyen.

”Kan bli så att man kommer tillbaka”

– Den absolut vanligaste anledningen är att mottagarlandet inte tar emot personen, säger Johan Mellbring, chef för NTE.

Enligt Patrik Engström, chef för gränspolissektionen vid polisens nationella operativa avdelning, kan det vara nödvändigt att genomföra utvisningsresor trots att exempelvis id-handlingar saknas.

– En del i polisens arbete är ibland att behöva resa med en person för att på plats behöva vidta utredningsåtgärder. Då kan det bli så att man kommer tillbaka, säger Patrik Engström.

Så kan resorna gå till

På Uppdrag gransknings begäran har NTE räknat ut kostnaden för de misslyckade utvisningarna – det handlar om 16 miljoner kronor.

I handlingar från Kriminalvården framgår hur resorna kan gå till.

• En man hämtas i mars 2019 på häktet i Sollentuna för att utvisas till Ghana. Tre personer följer med som bevakningspersonal, varav en polis. Framme i huvudstaden Accra meddelas svenskarna av tjänstemännen på plats att de ”måste ha betydligt mer konkreta bevis på att klienten härrör från Ghana”.  De uppmanas att inte komma med annat än riktiga dokument, utfärdade av Ghanas ambassad, och får resa tillbaka till Sverige där mannen ”bokas på buss till Karlstad”.

• I april 2016 ska en brottsdömd man utvisas till Marocko av en polis och en tjänsteman från NTE. Men marockansk polis vill inte ta emot mannen. Svenska ambassaden kopplas in, men får veta att eftersom den utvisade mannen saknar ”pass eller utfärdad handling” från Marockos ambassad kan han inte accepteras. Det drar ut på tiden och ytterligare två tjänstemän från NTE får flygas ner för att avlösa. Efter fem dagars resa är mannen och bevakningspersonalen åter i Sverige.

– När det gäller just verkställigheter av utvisningsbeslut har vi sedan 2016 börjat bygga upp en verksamhet med sambandsmän i länder dit det är särskilt svårt att verkställa, eller dit vi har särskilda behov, säger Patrik Engström vid gränspolisen.

“Fungerar med de allra flesta länder”

Justitieminister Morgan Johansson (S) menar att antalet personer som returnerats till Sverige måste ställas i proportion till hur många utvisningar man faktiskt lyckas med.

– 90 procent av de utvisningar som ska verkställas, de verkställs också. Det fungerar med de allra flesta länder, men det finns några länder som vi haft problem med. Iran är ett sådant land, Irak är ett annat och även Libanon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG: Mannen som blev kvar

Mer i ämnet