– Det kommer alltid finnas folk som gör fel, säger SKL:S chefsekonom Annika Wallenskog. Foto: SVT

”Det är dina och mina skattepengar som rinner iväg”

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Bluffakturor har kostat skattebetalarna 88 miljoner kronor på fem år. Hur kan det komma sig att svenska kommuner, landsting och myndigheter betalat ut så mycket pengar till aktörer, som i de flesta fall funnits med på varningslistorna över oseriösa företag?  
– De här företagen är oerhört snabbfotade, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Sammanlagt handlar det om 7 000 fakturor som av kommuner, myndigheter och landsting ska ha betalats till företag som står bakom olika former av bluffakturor.

Pengarna har bland annat gått till överprissatta varor, reklam på okända hemsidor och jobbannonser för tjänster som redan tillsatts.

“Man kan inte googla alla fakturor” 

Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kan en orsak vara den stora mängd fakturor som skickas till kommunerna varje år. 

– En medelstor kommun får in en kvarts miljon fakturor. Då kan man inte googla alla de fakturorna innan man betalar dem. Jag tror inte man kan ha en manuell rutin utan man måste ha en automatisk rutin när man väl sitter där och ska betala. 

Annika Wallenskog menar att kommunerna får in väldigt många bluffakturor. Enligt henne är det bara en liten del som betalas, men misstag sker. 

– Det är över en miljon anställda i kommuner och landsting och det kommer alltid finnas folk som gör fel. 

Nollvision inte realistisk 

Idag använder de flesta kommuner och landsting varningslistan från Svensk handel, som gör det lättare att upptäcka oseriösa företag och förhindra att bluffakturorna blir betalda. 

– Men de byter hela tiden organisationsnummer och bank- och postgironummer så man hinner inte riktigt med att uppdatera listorna. De här företagen är oerhört snabbfotade, säger Annika Wallenskog. 

Kan man inte få stopp på det här? 

– Det är klart att man ska ha en nollvision, men jag tror inte att man någonsin kommer att komma ner till noll, tyvärr. Alla måste jobba väldigt aktivt på många olika sätt för att komma åt det här. 

Men skattemedlen rinner iväg? 

– Ja, det är skattemedel, det är dina och mina skattepengar som rinner iväg.

Se hela intervjun med Annika Wallenskog här.

I reportaget Sverigefakturorna har Uppdrag gransknings team rest genom Sverige för att ta reda på hur vaksamma kommunerna är med svenska skattemedel. Reportaget finns att se på SVT Play från och med klockan 12 och sändes på SVT1 klockan 20 onsdagen den 10 oktober 2018.

Fakta: Så bestrider du fakturor

Visa

• Om du får en faktura trots att du inte beställt något eller där det finns något annat allvarligt fel, finns det ingen anledning att betala.  

• Alla fakturor som är felaktiga ska bestridas, det vill säga företaget som skickat fakturan ska uppmärksammas på att du motsätter dig betalning samt orsaken till det. 

• En bestridan ska alltid vara skriftlig och kan göras via e-post eller rekommenderat brev. 

• Det är viktigt att du kan bevisa datum och innehåll i ditt bestridande. Spara därför en kopia på alla meddelanden med motparten. 

Läs mer om hur du bestrider fakturor på bestrid.nu

Varningslistor över oseriösa företag hittar du på Svensk handel och Förenade bolag

Källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverigefakturorna

Mer i ämnet