Spela klippet för att se forskningschef Björn Kalman jämföra det dyra issmältningsmedlet med vanligt vägsalt: ”Definitivt en bluff”. Foto: SVT

Köpte vanligt vägsalt för 15 skattemiljoner – borde ha kostat 100 000 kronor

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Svenska kommuner och kommunala bolag har under fem års tid lagt 15 skattemiljoner på att köpa 90 ton issmältningsmedel från företag som finns med på varningslistor för oseriösa företag. Nu kan Uppdrag granskning avslöja att medlet i själva verket är helt vanligt vägsalt, som borde ha kostat 100 000 kronor att köpa in.

Uppdrag granskning har begärt ut och gått igenom tusentals fakturor som betalats av svenska kommuner, landsting och myndigheter mellan 2012 och 2016. Pengarna har gått till företag som finns med på de två största varningslistorna för oseriösa företag som står bakom olika typer av så kallade bluffakturor.

Allt har betalats med skattepengar, totalt 88 448 617 kronor.

En återkommande faktura handlar om inköp av issmältningsmedel. En dyr produkt som sålts i hinkar för uppemot 3 000 kronor hinken eller 165 kronor per kilo.

Kartläggningen visar att över 120 kommuner köpt in medlet, för sammanlagt 15 miljoner av skattebetalarnas kronor.  

Hinkarna fortsatte komma 

En av storköparna är Kils kommun i Värmland. De köpte in nästan sex och ett halvt ton – för över en miljon kronor. Hösten 2014 fick de en leverans på fyra hinkar från företaget Universal solutions i Stockholm. Och efter den första leveransen fortsatte hinkarna att komma.  

Försäljarna hade haft kontakt med en före detta anställd på kommunen, som nu har slutat. 

– Det är lite synd. Pengarna kunde ha använts till något annat, säger Mikael Olofsson, gatuchef i Kils kommun. 

Trots de stora leveranserna har issmältningsmedlet kommit till användning och kommunen har bunkrat upp för många kalla vintrar. Mikael Olofsson berättar att kommunen gör sig av med ungefär 5 hinkar per vinter, och med den takten kommer lagret att hålla i 30 år framöver. 

Kunde ha kostat 80 öre kilot 

De stora mängderna issmältningsmedel har tillsammans med det höga priset gjort hinkarna till en stor affär för svenska kommuner och kommunala bolag. Ändå verkar de som köpt produkten inte veta vad som egentligen finns i medlet. 

Daniel Lindh är tillförordnad gatuchef i Skövde kommun, som köpt issmältningsmedel för nästan 700 000 kronor: 

– Det var före min tid, men det var väl i tron om att det var ett bra medel som man ville prova på. Tyvärr så gjorde man ingen koll på vad det verkligen kostade, säger han. 

På förpackningen står det ingenting om innehållet. För att ta reda på vad produkten består av beställer Uppdrag granskning en analys av Sveriges forskningsinstitut, RISE.  

Resultatet visar att issmältningsmedlet till 96 procent är helt vanligt vägsalt, som kommunerna i vanliga fall köper in för någon krona per kilo. Hämtar man saltet själv kan man få det för 80 öre kilot.

”Vanligt salt något effektivare”

Men laboratorietestet visar också att produkten innehåller en 2-procentig tillsats av natriumacetat, som ger saltet en stark lukt av ättika. 

För att ta reda på om blandningen med natriumacetat skulle kunna motivera produktens höga pris ber Uppdrag granskning Statens väg- och transportforskningsinstitut att jämföra issmältningsmedlet med vanligt vägsalt. 

– Om det kostar 165 kronor kilot så är det definitivt en bluff, säger forskningschefen Björn Kalman efter att ha jämfört hur mycket is som smälts av vanligt vägsalt i motsvarighet till issmältningsmedlet. 

– Jag skulle vilja säga att effekten är densamma. Om något så är vanligt salt lite effektivare, säger han.

14,9 miljoner i onödan 

Det är nästan uteslutande kommuner och kommunala bolag som köpt in det dyra issmältningsmedlet. Med undantag för en statlig myndighet – Sjöfartsverket – som köpt in nästan ett ton av medlet som visade sig vara helt vanligt vägsalt. 

Sammanlagt har det offentliga Sverige köpt in över 90 ton av issmältningsmedlet mellan åren 2012 och 2016. Notan för den perioden landar på 15 miljoner skattekronor, men det kan mycket väl handla om betydligt mycket mer än så. Uppdrag granskning hittar nämligen fakturor på inköp av issmältningsmedlet så långt tillbaka som 2004. 

Hade 90 ton issmältningsmedel ersatts med vanligt vägsalt, som det ju visade sig vara i hinkarna, hade kostnaden blivit en bråkdel av de 15 miljoner som nu gått till oseriösa företag. Kostnaden hade då landat på runt 100 000 kronor och det hade sparat de svenska skattebetalarna sammanlagt 14,9 miljoner kronor.  

När Uppdrag granskning kontaktar Jan-Olov Ragnarsson som är kommunchef i Kil, där man köpt vägsalt för över en miljon kronor, säger han: 

– Det är åt helsike att den köptes in den här. Det hade varit billigare att köpa gourmetsalt från Konsum.

Uppdrag granskning har sökt företrädare för företagsgruppen bakom Universal solutions, som nu har gått i konkurs. Men de har inte velat ge någon kommentar.

I reportaget Sverigefakturorna har Uppdrag gransknings team rest genom Sverige för att ta reda på hur vaksamma kommunerna är med svenska skattemedel. Reportaget finns att se på SVT Play från och med klockan 12 och sändes på SVT1 klockan 20 onsdagen den 10 oktober 2018.

Fakta: Så bestrider du fakturor

Visa

• Om du får en faktura trots att du inte beställt något eller där det finns något annat allvarligt fel, finns det ingen anledning att betala.  

• Alla fakturor som är felaktiga ska bestridas, det vill säga företaget som skickat fakturan ska uppmärksammas på att du motsätter dig betalning samt orsaken till det. 

• En bestridan ska alltid vara skriftlig och kan göras via e-post eller rekommenderat brev. 

• Det är viktigt att du kan bevisa datum och innehåll i ditt bestridande. Spara därför en kopia på alla meddelanden med motparten. 

Läs mer om hur du bestrider fakturor på bestrid.nu

Varningslistor över oseriösa företag hittar du på Svensk handel och Förenade bolag

Källa: Polisen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverigefakturorna

Mer i ämnet