De nya digitala trygghetslarm som används i Borås kan kontrolleras på minutnivå och kontrollerar till skillnad från många äldre analoga larm även om larmknappen som de äldre bär fungerar. Mobiltäckningen är A och O för larmen som delvis går över mobilnätet. Därför har Borås testat alla de större mobiloperatörernas täckning genom att köra runt testutrustning i sopbilar.

– Skulle anslutningen vara dålig kan vi sätta upp en antenn på huset, på utsidan, för att få en bra täckning, säger Fredrik Nilströmer.

För tre år sedan efterlyste regeringen en pilotkommun för att ta fram nya lösningar för trygghetslarm, larm som används av äldre, sjuka och funktionshindrade som behöver en extra trygghet i händelse av sjukdom eller olycka. Borås kommun anmälde sig som frivilliga.

– När jag såg skillnaden, innan vi startade, att vi var bättre rustade för fastigheter än för de svaga som har trygghetslarm, det var då jag tänkte till och agerade. Nej, jag tycker det är viktigare att skydda liv än egendom, säger Lennart Levinsson, säkerhetschef i Borås och larmansvarig i kommunen.

Kommunen fick nio miljoner i bidrag och idag är Borås en av tretton svenska kommuner som har lämnat den äldre tekniken med analoga larm och gått över till digitala larm.

– Vi vill dela med oss och vi vill ge oss av det vi kan och vet, säger Fredrik Nilströmer.

Lennart Levinsson är säkerhetschef i Borås sedan 20 år och ansvarig för trygghetslarmen i kommunen, vilket är ovanligt. Ofta ligger ansvaret inom vård och omsorg. Han är kritisk mot att många svenska kommuner endast har riktiga provlarm en gång i månaden, alltså från knapptryck till larmcentral, och att vissa kommuner lägger ansvaret för att testa larmen på de äldre och sjuka.

– I Borås tycker vi det inte är tillräckligt. Det känns oansvarigt. Väldigt mycket kan hända på en månad, så det tycker jag inte är säkert, säger Lennart Levinsson.

Nära 100 svenska kommuner saknar rutiner för att testa hela larmkedjan, trots att det är kommunerna som har ansvar för att köpa in larmen och se till att de fungerar. Tio kommuner saknar helt rutiner för att testa larmen. Sedan 2008 har flera personer dött eller skadats när trygghetslarm inte fungerat. Ofta beror problemen på att gammal och ny teknik blandas och på bristande säkerhetsrutiner. Det finns inga gemensamma rutiner bland Sveriges kommuner. Bor du i en kommun som inte testar regelbundet kan ditt trygghetslarm ligga nere i månader utan att någon märker det.

Hösten 2012 var 190 000 av 200 000 trygghetslarm i Sverige fortfarande analoga. Och även om det redan idag är osäkert med analoga larm kommer det snart att bli värre. Ansvariga myndigheter har gjort bedömningen att alla trygghetslarm måste vara utbytta senast 2015.

Reporter: Josephine Freje

Researcher: Valeria Helander

Text: Gunnar Rensfeldt