Uppdrag granskning har sammanställt anmälningar, avvikelser och artiklar som rör trygghetslarm i svenska kommuner. Genomgången visar 160 kommuner med larmfel, skadade och dödsfall sedan januari 2008.
Vanliga orsaker till att larmen inte fungerar eller når fram till larmcentralen är att analoga larm kombineras med ny telefonteknik, som bredband eller IP-telefoni, eller bristande säkerhetsrutiner med apparatur som obemärkt slutar att fungera.
Exempel på olycksfall från avvikelserapporterna:
Västmanland, 2011. En 87-årig man ramlar och ligger i 36 timmar på grund av bristande provlarmningar. Avlider på sjukhus.
Skåne, 2012. En 86-årig kvinna ligger i nära fyra dygn utan hjälp. Hon beskriver dagarna som ”de värsta i sitt liv”.
Bohuslän, 2013. En man ramlar när han ska sätta blommor i en vas. 11 timmar senare hittas han av personalen. Han är stel och öm och har blåmärken. Larmet har inte fungerat.
Rutiner saknas
Trots flera dödsfall och uppmaningar från Socialstyrelsen är det fortfarande vanligt att kommunerna saknar rutiner för att kontrollera hela larmkedjan, från larmknapp till hjälp. Nära hälften av alla kommuner saknar kontroller av hela larmkedjan och 10 kommuner saknar helt kontrollrutiner.
Sverige genomgår ett teknikskifte. Trygghetslarmen som har funnits sedan 70-talet och som använder det analoga telefonnätet behöver anpassas till modern teknik. När det analoga telefonnätet ersätts av digital teknik, som bredband och mobilnätet uppstår problem som försätter många äldre och sjuka i osäkra situationer när deras larm slutar att fungera på grund av gammal eller dålig teknik.
2012 var 190 000, eller 95 procent av alla trygghetslarm, fortfarande analoga. Av de 214 kommuner som har svarat på Uppdrag gransknings enkät har endast 13 helt gått över till digitala larm.
– Det är väldigt bråttom för kommunerna att sätta sig in i det här. Det kommer bli mer och mer problem och mer och mer strul. Och det vill vi verkligen inte ha i en så otroligt viktig tjänst som trygghetslarm, säger Oskar Jonsson, projektledare på Hjälpmedelsinstitutet.
EU satsar just nu miljarder kronor för att ge en åldrande befolkning en trygg och säker ålderdom. Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, tycker att trygghetslarm är en bra lösning för de som behöver extra trygghet, ansvaret för att det fungerar ligger hos kommunerna.
– Det är ett kommunalt ansvar och man måste se till att larmen fungerar och man måste följa upp varje enskilt fall när det går fel. ”Vad var det som gick fel?” och ”hur kan vi se till att det här inte upprepas?”, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Reporter: Josephine Freje
Researcher: Valeria Helander
Text: Gunnar Rensfeldt