”Samir” är en av pojkarna som lever på Stockholms gator. Foto: SVT

Han lever utanför samhället

Uppdaterad
Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · I dag lever minst 200 marockanska pojkar på Stockholms gator, i en tillvaro kantad av utsatthet, våld och drömmen om en bättre framtid. Samir är en av dem.

Han berättar att han lämnade Marocko när han var 10 år, smög sig ombord en båt som skulle lämna hamnen i Tanger. 

– Jag gömde mig i en lastbil. Den var lastad med bälten. Jag gömde mig där bland bältena. Jag kom till Spanien. Polisen tog mig och förde mig till ett barnhem. Så var jag där. Men jag tyckte inte om det, jag råkade ut för svårigheter. Så jag åkte till Frankrike, stannade där i ungefär en vecka. Sedan åkte jag till Tyskland. Sedan åkte jag hit, säger han. 

Krossade drömmar

Samir, som egentligen heter något annat, tar hand om sig själv, reser från land till land. Han säger själv att han är 14 år gammal, att hans pappa är död och att hans mamma är fattig och sjuk. Men drömmarna Samir hade om livet i Europa, när han tog sig hit som tioåring, de har krossats, säger han. Han vill tjäna pengar för att skicka hem till sin mamma. Men nu har han inte ringt henne på sex månader. Han har ju inga goda nyheter till henne, säger han.

– Förstår du, en mamma, hon som födde dig. Det är inte normalt att aldrig få återse henne. Din mamma måste dö vid din sida. Hon födde dig, och hade det svårt för din skull. Sedan fick hon offra dig till Europa. Det är inte som det ska vara.

När vi först träffar Samir vill han inte ha någonting med svenska myndigheter att göra, men några veckor senare frågar han Uppdrag gransknings reporter om hon kan följa med honom till socialen.

Ska hjälpa alla barn

Alla människor under 18 år som lever i Sverige har rätt till vård, boende, mat och 24 kronor om dagen i fickpengar. Det gäller också de marockanska barnen, även den som fått avslag på sin asylansökan. Det är socialtjänstens uppdrag att hjälpa alla barn, oavsett om de har identitetshandlingar eller inte.

– Det är inte vår uppgift att klargöra identitet. Om vi inte kan vara säkra, om vi inte har några papper, då går ju vi på de uppgifter som barnet lämnar, säger Lotta Tronders, chef på socialjouren.

Reporter: Så det räcker, om barnet uppger tilltalsnamn, hur gammal man är, så ska man att få hjälp och boende?

– Ja, det räcker, säger hon.

Socialen kräver svar

Men när Samir kommer till Socialjouren i Stockholm kräver handläggaren ändå enträget svar på frågor om Samirs identitet. Tolken som ringts in talar arabiska med en annan dialekt. Hon och Samir har svårt att förstå varandra och Samir blir alltmer frustrerad. Han reser sig till slut upp och går därifrån. Och sedan är han borta.

– De marockanska pojkarna har för mig och fotograf Emil Larsson, under den tid vi följt dem, berättat historier om övergrepp från polis och myndigheter i andra länder, och om hur de som barn blivit lurade av olika vuxna som försökt att utnyttja dem. Killarna har lärt sig att vara misstänksamma och att inte lämna ut information om sig själva i situationer där de inte känner sig trygga, säger Uppdrag gransknings reporter Anna-Klara Bankel.

Socialjourens chef säger senare i en kommentar till Uppdrag granskning att det ska framgå i samtal att hjälp ges även om identiteten är oklar. För den unges bästa försöker man ändå ta reda på bakgrund.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Barnen från gatan

Mer i ämnet