”Hassan” körde in i dem under biljakten – Irenas man dog i kraschen

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Polisen jagar en stulen Audi genom södra Stockholm. I bilen sitter en 20-årig man med lång brottshistoria. På håll kan polisen bara se på när han kör in i en annan bil i 180 kilometer i timmen. En 47-årig man dör omedelbart. Kvar lämnas hans partner Irena, svårt skadad, och hennes två barn. 

För Uppdrag granskning berättar hon om sorgen – och om hatet hon egentligen inte vill känna. 

Det är en natt i januari 2020. Några timmar tidigare har Irena och hennes två barn landat på Arlanda efter en semester på Kap Verde. Irenas partner Tommy har hämtat familjen med bil och de kör nu mot Örbyleden i södra Stockholm.

Det är bara minuter kvar tills familjens liv kommer att förändras för alltid. 

Ung och kriminell

– Det sista minnet av det vi pratade om var att vi skulle gifta oss i höstas. Vi satt i bilen och planerade bröllopet med barnen, säger Irena.

Misstänkt för 221 brott på fyra år

Några kilometer därifrån jagar polisen en stulen Audi. De vet ännu inte om att mannen bakom ratten är 20-årige “Hassan”, en ökänd biltjuv som varit med om många biljakter förr. 

Första gången Uppdrag granskning berättade om “Hassan” var i september 2019. Då hade han varit misstänkt för 221 brott på fyra år. Vid intervjun var han dömd för rån, stöld och häleri och berättade inifrån fängelset att han har kriminella värderingar som ett fängelsestraff inte kan ändra på.

– Det är inte så att du ställs på andra tankar här inne, sade han då.

Under sin tid i fängelset har “Hassan” bedömts ha en påtaglig risk att återfalla i brott. Trots det släpps han ur fängelset som villkorligt frigiven som planerat den 30 oktober 2019. Resterande 10 månader av straffet ska avtjänas i frihet.

Fortsätter begå brott 

Under den villkorliga frigivningen fortsätter “Hassan” att begå flera brott. Två gånger stoppas han av polisen och erkänner grov olovlig körning. Men han häktas inte eftersom brottet inte kan ge ett års fängelse, vilket krävs för att en person ska kunna häktas.

Natten till den 14 januari 2020 har polisen upprättat en trafikkontroll i sydöstra Stockholm.

I närheten står en dold polispatrull för att kontrollera de som väljer att undvika kontrollen. De blir misstänksamma när en Audi svänger av. Genom registreringsnumret ser de att bilen är stulen och följer efter, men “Hassan” drar ifrån.

Uppdrag granskning möter ”Hassan” på Kumlaanstalten. Foto: SVT

Tre minuter senare kör ”Hassan” in i Irenas och Tommys bil i vad polisutredningen sedan ska visa är en hastighet på 180 kilometer i timmen.

– Vi skulle precis över Örbyleden när han kommer körandes, säger Irena.

Irena skadas allvarligt i kollisionen och förlorar medvetandet. Även hennes son som sitter i baksätet skadas. Hennes partner Tommy omkommer, endast 47 år gammal.

– Jag har det här hatet och sorgen i mig över hur vårt liv totalt förstördes. Jag brottas med att känna att jag egentligen inte vill känna hat. Jag vill kunna släppa det här och gå vidare, säger Irena.

“Jag förstår hatet”

“Hassan” döms för grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Dessutom grov stöld, olovligt brukande, grov vårdslöshet i trafik och tre fall av olovlig körning. Straffet blir fängelse i tre år och tre månader. Den villkorliga frigivningen förverkas och ytterligare 10 månader läggs till straffet. 

Uppdrag granskning möter honom nu på Kumla-anstalten, ett av Sveriges säkraste fängelser.

– Jag ångrar händelsen mycket. Men mina känslor håller jag för mig själv. Jag förstår hatet, om det hade hänt mig eller någon jag känner hade jag nog känt exakt likadant. Jag vet inte vad jag ska säga, jag kan inte få något ogjort. Jag önskar att det gick, men det går inte, säger han.

“Två olika verkligheter”

“Hassan” berättar att han i dag funderar på att förändra sitt liv, att han läst in grundskolan i fängelset och nu håller på med gymnasiet.

Det finns nog många som lever vanliga, hederliga liv som undrar “men varför kan du inte bara känna att nej nu får det vara slut med det här med att begå brott?”

– Jag kan förklara det så här enkelt: Om man tar en sådan människa, en vanlig svensk i dag, och säger “i dag så ska du göra ett rån på Forex.” Det är inte många som skulle kunna tänka sig att göra det. Det är helt omöjligt för dem att se den verkligheten. Lika omöjligt och svårt är det för mig att se hur jag ska fungera i det vanliga livet. För vi lever i två olika verkligheter.

Önskar en förändring

Det sista ”Hassan” säger är att han vill hälsa Irena att det finns ånger hos honom.

– Det hjälper inte mig i dag med hans ånger. Du kan inte göra någonting och sen ångra det efteråt, säger Irena.

Samtidigt hoppas hon att trafikolyckan kan innebära en förändring i “Hassans” liv.

– Som mamma gråter mitt hjärta någonstans av att se vad han har gjort. Samtidigt som jag skulle vilja hata honom, men jag kan inte det. Jag ser bara att det är så många bitar där folk omkring honom inte har sett hans rop på hjälp.

Polisens agerande

Det görs också en utredning av polisernas agerande under biljakten. Enligt deras riktlinjer är det viktigt att bedöma risken med förföljandet. Om den flyende inte är farlig för allmänheten bör det avbrytas så snart det innebär allvarlig fara för att någon skadas.

Utredningen  kommer fram till att poliserna var flera hundra meter bakom den flyende bilen, och därmed inte hetsade. De hade kontakt med vakthavande befäl, enligt regelboken. 

– I det här fallet fanns ingenting som pekade på att det var något fel från polisens sida, inget brottsligt iallafall, säger Lena Kastlund, chefsåklagare vid särskilda åklagarkammaren.

“Hassan” heter egentligen någonting annat.

Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.

FAKTA: Villkorlig frigivning

Den som avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl.

I länder som Norge, Danmark och Finland kan en villkorlig frigivning skjutas upp på grund av risken för återfall i brott – men inte i Sverige. Den möjligheten fanns fram till 1999 men togs då bort.

2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan på nytt. Utredningen ansåg att om man lät risken för återfall i brott påverka den villkorliga frigivningen skulle det leda till att man bröt mot principen om likabehandling – och en lagändring uteblev.

Den 1 juli 2020 trädde ny lagstiftning i kraft som innebar en strängare övervakning av de som fått villkorlig frigivning. Även inne på fängelserna höjs kraven, och från och med 1 maj 2021 måste den intagne delta i studier, arbete eller behandlingsprogram för att inte riskera att få sin villkorliga frigivning uppskjuten.

Varken misstankar om brott inne i fängelset eller under en villkorlig frigivning kommer leda till att den dras in.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ung och kriminell

Mer i ämnet