Det börjar mullra i Ångermanland när det står klart att landstinget planerar att lägga ned BB i Sollefteå. Demonstrationstågen vandrar genom Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik och Härnösand…där sägs det att 25 000 slutit upp.
Se hela reportaget här.
Ur SVT Nyheter Västernorrland 2015-10-10.
Kristin Fälldin, demonstrant: Jag går i tåget för Sollefteå sjukhus och för att det ska bli någon ändring på de här besluten som är tagna. Det är rent åt helvete skulle jag vilja säga.
Oenigheten är djup. Partier och allianser spricker. Det utvecklas till en bitter strid mellan länets två landskap. Ångermanland i norr och Medelpad i söder.
Den 30 januari 2017, samma kväll som BB avdelningen stänger, ockuperas entrén till Sollefteå sjukhus. Sveriges näst minsta BB blir ett slagträ i glesbygdsdebatten, det blir en kvinnofråga, en vårdfråga, och en kamp mellan stad och land.
Ur SVT Nyheter Västernorrland 2017-01-30
Sebastian Gunnesson, ockupant: Man ska kunna leva i Ådalen och känna sig trygg, om Ådalen ska vara en del av Sverige.
Många debattörer och kändisarna sluter upp bakom Sollefteåkampanjen. Kampen angår hela Sverige tycker Stefan Sundström, han skriver en låt också. Per Herrey gör en hyllningsvideo.
Till och med kyrkan ger sig in i vårddebatten. Det hålls förbön och i stadsparken anordnas gudstjänst. Sjukhusprästen deltar i direktsänd TV-debatt.
Ur Sverige idag – debatten 2017-05-11
Elisabeth Grafström, sjukhuspräst: Och då väljer patienter att säga ifrån sig behandlingar, det får vi inte glömma alltså. Många väljer att dö istället för att åka och behandlas. Centerns Annie Lööf kommer hit. Å Jonas Sjöstedt hänger på sig ockupationsvästen.
Jonas Sjöstedt (V): Den är helt otrolig. De har suttit här natt som dag för att föräldrar här ska kunna vara trygga med att de får den hjälp de behöver. Att det ska vara en glädje att föda barn inte en stor oro runt det. Och jag är bara imponerad och lite ödmjuk inför det.
Men, vad är det egentligen som gör att en liten lokal debatt i Norrland kan få en sån kraft att den ekar ut över hela landet? Det börjar lite oväntat här – på ABF i Sollefteå. Här startar en studiecirkel för blivande föräldrar – de ska få tips och råd inför resan till BB.
Anonym röst: Också kommer mamman, nu kan jag inte hålla emot längre. Och då brukar det komma och brukar inte ha några komplikationer och sitta fast utan då kommer det ut här. Men den blir känd som kurs i bilförlossning och när den startar flockas journalister och fotografer från hela Sverige i Sollefteå. Även tysk, rysk, och brittisk TV letar sig hit. Genomslaget är totalt och hon som kom på idén utnämns till PR-geni.
Stina Näslund, verksamhetsansvarig ABF: Det var lite väntat nationellt, men totalt oväntat internationellt. Helt, det kunde jag inte drömma om.
Sen hamnar Emma Andersson från Viksmon i Graninge i riksmedias fokus. En morgon börjar värkarna och familjen sätter sig i bilen för att åka till Örnsköldsviks sjukhus, 12 mil bort, men lilla Signe vill ut redan i bilen.
Emma Andersson: Jag visste ju inte liksom vart jag skulle ta vägen. Jag skrek och skrek. Jag trodde inte att hon levde. För jag hade inte hört henne så jag trodde att hon var död. Men kort därefter kom ju ambulansen då.
Det är svår att beskriva, men det var jätteläskigt och jag hade mycket ångest efteråt hur det hade gått till och varför just jag? Och jag tyckte inte alls att det var värdigt. Det kändes inte tryggt.
Sollefteå är en ort i Norrlands inland med alla problem som en ort i Norrlands inland har. Och här finns en vana av att protestera.
Gun Dufvenberg, ockupant: Jag vill ha rätt att bo här, för försvinner den service jag behöver då kan jag inte bo kvar och då får jag flytta. Men en sak är säker. Det blir inte till Sundsvall.
Nu har ockupanterna suttit i sjukhusentrén i snart ett år. Eva-Britt Larsson är där med sin dotter.
Eva-Britt Larsson: Att man visar vad man vill – En kämpaglöd. Det är ju viktigt, det tycker jag.
För 36 år sedan stod Eva-Britt själv i samhällsdebattens fokus.
Olle Mannberg, reporter: Hur långt är du beredd att gå då, hur länge kan du sitta här?
Eva-Britt Larsson: Ja jag sitter så länge som möjligt.
Det var i juni 1981 – när Eiserfabriken skulle läggas ner – som sömmerskorna vägrade att tysta gå in i arbetslösheten.
Olle Mannberg, reporter: Du har varit här i natt, hur känns det nu?
Britt-Helén Granqvist, ockupant: Ja jag tycker att det känns bra. Att vi blivit uppmärksammade så pass mycket som vi blev. För det trodde vi inte från början då vi var så få som vi var.
Olle Mannberg, reporter: Hur länge orkar du hålla på så här?
Britt-Helén Granqvist, ockupant: Hur länge som helst, så länge jag behöver.
El och vatten stängdes av men sömmerskorna satt kvar i åtta månader.
Eva-Britt Larsson: Det var ju nästan lite större då på nåt vis, för det var lite ovanligt. Man var ju inte van ockupation. Man visste inte riktigt vad det var i början. Så det var lite annorlunda, men det är ju samma sak.
BB-ockupationen, bilförlossningskursen och till slut Emmas skräckupplevelse. Tillsammans bildar de en trestegsraket som far iväg och ekar över hela landet. Och den hörs ändå in i regeringskansliet.
När Jonas Sjöstedt kommer till Sollefteå för andra gången – Har han precis suttit i budgetförhandlingar med regeringen. Med sig har han besked om en miljard extra per år till svensk förlossningsvård de kommande fem åren.
Rolf Lunneborg, reporter: Ser du själv att det finns en koppling mellan förlossningsmiljarden och det som pågår här?
Jonas Sjöstedt (V): Ja jag tycker det därför att argumentet för att lägga ner här det var ju ekonomiskt. Att man säger att vi har inte råd. För det var en mycket väl fungerande verksamhet som hade bra resultat. Och nu finns det ju pengar. Och nu har vi tillskjutit mer pengar än vad Sollefteå kostade men landstingsledningen väljer att inte satsa dom här. Och jag kan bara beklaga det och då blir det väl sannolikt en valfråga i landstingsvalet i Västernorrland.
Under två år har Sollefteåborna målmedvetet byggt sin kampanj, bland annat med hjälp av sociala medier. Resultatet imponerar, Sollefteå BB har förekommit 6000 gånger i svenska medier de senaste tre åren, tusentals har demonstrerat, tiotusentals följer kampen på Facebook och det har vuxit fram en påtaglig stolthet och sammanhållning.
Kerstin Brandelius, Sollefteå framtidens akutsjukhus: Jag är väldigt stolt över just det här att alla får verkligen vara delaktiga. Med det de kan och vill.
Rolf Lunneborg, reporter: Nån sa här inne att vi har inte sagt nej till en enda idé.
Kerstin Brandelius: Ja det stämmer, det stämmer.
Vi träffar Kerstin i missionskyrkans lokaler. Det är härifrån, från kampanjens måndagsmöten som det hela styrs.
Kerstin Brandelius, Sollefteå framtidens akutsjukhus: Det som är det bästa med det vi gör det är att liksom ...ja men då gör vi något nytt. Vi skickar ett brev till sjukvårdsministern, vi åker ner till landstinget när det är fullmäktige. Vi ger aldrig upp utan vi hela tiden tänker, nya vägar, hur ska vi komma fram. Men vi ska gå de demokratiska vägarna.
Sollefteåkampanjens sätt att föra kampen sprids nu över världen. Som här när aktivister samlats i Botkyrka utanför Stockholm för att byta idéer. Tankarna är radikala – om hur man skapar alternativ till den demokrati vi har idag.
Kerstin Brandelius, Sollefteå framtidens akutsjukhus: Jag vill tala om vikten av förankring att det är viktigt att man får med sig många människor att människor känner sig delaktiga. Men man måste också ha ett gemensamt tydligt mål.
Kerstin Brandelius, Sollefteå framtidens akutsjukhus: Västernorrlands län det är alltså Medelpad och Ångermanland. Och länet har alltså tre sjukhus. Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. (från scenen, hörs knappt)
David Fernandez, Barcelona en Comú: Det är inspirerande för de demonstrerar att om du tar något väldigt konkret som påverkar människors liv, då bara växer det. Och växer och växer.
Nils-Gunnar Molin, Sollefteå framtidens akutsjukhus: Fördelen med att vara partipolitiskt obunden i ett sånt här arbete det är att man får med sig alla människor. Vi bryr oss inte om vad folk har för grunduppfattning politiskt, det är deras enskilda sak. Vi har ett gemensamt mål att utveckla sjukvården. Då blir det mycket lättare att jobba än om man ska strida politiskt om olika schatteringar. Så att ja, det här opolitiska arbetet tror jag har en framtid.
Två års kamp har nu gjort dem till förebilder för gräsrotsrörelser i andra delar av världen... och än så länge visar de inga tecken på att ge upp.
1931 kulminerade kampen i Ådalen i ett kulregn och blodbad. Idag förs ett propagandakrig med helt andra vapen... vapen som vi nu ska titta närmare på. För i kölvattnet bakom den framgångsrika gräsrotskampanjen finns flera personer som blivit väldigt utsatta. Det har handlat om lögner och grovt förtal…
Per Wahlberg (M): Det var så fruktansvärt groteskt. Det som påstods i mailet och det som jag anklagades för var den värsta mardröm.
Om personliga påhopp...
Ingeborg Viksten (L): Det var liksom förbannade jävla hora, kärring. Helt extremt, har aldrig varit med om något liknande. Aldrig.
Och om dödshot och hat...
Erik Lövgren (S), regionråd: En annan brukar skriva att han hoppas att jag får cancer och att jag kan dö bort istället för att jag skulle avgå.
Politikerna har haft det jobbigt. Att driva tre akutsjukhus i ett litet län är dyrt och landstingets ekonomi blöder. Den sammanlagda förlusten för sjukhusvården de senaste tio åren är drygt 1,7 miljarder. Så efter förra valet enas alla partier om att pengarullningen måste upphöra. Men när BB vid det minsta sjukhuset i länet, det i Sollefteå hotas – då går åsikterna i sär.
Men det här programmet ska inte handla om vilka politiska åsikter och beslut som är rätt eller fel. Det ska handla om propagandakriget. Ett krig som kan få både kommunen och kyrkan att bryta mot reglerna. Propagandakriget börjar skönjas när någon sprider uppgiften om att det var 25 000 som demonstrerade här i Härnösand. Antalet gör att demonstrationen blir en riksnyhet, men efteråt ifrågasätts siffran som fake news. 25 000 – Det innebär nämligen drygt sex demonstranter per kvadratmeter på Härnösands lilla torg.
Radioprogrammet Medierna försöker reda ut frågan och intervjuar en ledande person i kampanjen, han heter Majed Safaee.
Ur SR Medierna 2016-04-30
Majed Safaee: Problemet är att säga att vi var många skulle aldrig ha räckt för att få dig hit. Det skulle aldrig ha räckt för att få en artikel i Aftonbladet eller för den delen ett inslag i Aktuellt. Det hade inte gjort det. Jag tror inte att det var någon av oss som satte en siffra där utan det var någon på scenen som skrek 25 000.
Bråket om demonstrationssiffran kan förefalla vara en bagatell men Majed Safaee har också varit med och startat bloggen han kallar LVN-Leaks. Där har avslöjats hur Landstinget skrivit felaktiga avtal som kostat skattebetalarna flera miljoner. Men där framställs också hela landstinget som korrupt. Politiker anklagas för lögner och påhitt.
Majed Safaees inblandning kompliceras av att han är anställd av Sollefteå kommun som kommunikationsstrateg. Som kommunanställd får han varken lägga arbetstid eller kommunala pengar på kampanjarbete för att rädda sjukhus.
Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: Nej absolut inte. Man får inte lägga någonting. Inte en flämtning, ett andetag eller en nysning. Ingenting får man göra åt det hållet. Utan kommunen ska ägna sig åt sin verksamhet. Utbildning, barnomsorg, äldreomsorg och sedan finns det andra entiteter i den svenska organisationen som ägnar sig åt andra saker. Och det här ska man inte blanda ihop.
När BB-striden blossar upp får Majed Safaee och det moderata oppositionsrådet Per Wahlberg kontakt. Majed Safaee ber då Wahlberg att sprida den här bilden: Ett montage där det socialdemokratiska Landstingsrådet anklagas för att vilja lägga ner hela sjukhuset i Sollefteå.
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Jag blev riktigt förbannad för jag tycker inte att det är en kommunikationsstrateg på Sollefteå kommun, jag tycker inte att det är hans roll att idka politisk påverkan. Politiken sköter det politiska arbetet och tjänstemännen ska hålla sig ifrån det.
Wahlberg informerar Sollefteås kommunalråd Elisabet Lassen om Majed Safaees beteende.
Ur SVT Västernorrland 2016-11-21
Elisabet Lassen (S), kommunalråd: Om det sen var en smutskastning eller en misskreditering, ja det är väl klart att det var, men det var ju ingenting som hade med Sollefteå kommun att göra.
Per Wahlberg stoppar smutskastningen, men bara fyra dagar senare är det han själv som drabbas av kampanjmetoderna och det här blir upprinnelsen till något som senare ska sätta polisen i arbete. Det är en anonym tipsare som hör av sig till media. Denne okände säger sig veta vad Per Wahlberg, har för kontakter på internet. Det är grova anklagelser som vi inte kan återge här.
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: De anklagelser som lyftes fram jag fattade ingenting.
Nadja Yllner, reporter: Hur mådde du då?
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Det är en obeskrivlig känsla, det är en vanmakt. Man känner vad är det som pågår, vad är det som håller på att hända.
Ilskan som Sollefteåborna känner när delar av deras sjukhus läggs ner riktar sig också mot det socialdemokratiska regionrådet Erik Lövgren. Det här är infarten till Sollefteå. Skylten såg han för första gången för ett och ett halvt år sedan.
Rolf Lunneborg, reporter: Är det ok att det här är en del av politiken?
Erik Lövgren (S), regionråd: Nej, jag tycker inte att det är okej att det är en del av politiken. Det ska inte behöva drabba någon att utsättas för en sådan skändning utifrån ett uppdrag man har.
”Skjut han – snälla skjut han” har det stått på Facebook.
Han har anmält fyra hot till polisen – ”Du skall veta att jag ser dej varje dag – akta dig noga” stod det i ett personligt brev. Hemma i Ånge låg ett meddelande i brevlådan, ”Nazistpack – snart ska ni alla dö”.
Rolf Lunneborg, reporter: Har din familj sett den här bilden?
Erik Lövgren (S), regionråd: Ja min familj har sett den här bilden och har sagt att, pappa se till att få bort den. Det är ju skämmigt. Kan man inte se till att få bort den och jag har försökt utan att ha fått något gehör på det.
Marken vid riksväg 90 är privat. Abbe Abrahamsson har upplåtit platsen på sin reklamställning å han ångrar ingenting.
Abbe Abrahamsson: Hemskt, hemskt många som uppskattar det där. I alla samhällsklasser. Det är bara i vissa grupperingar som inte gillar det där skyltarna och det där.
Rolf Lunneborg, reporter: Vi vet en som inte uppskattar det och det är ju Erik Lövgren.
Abbe Abrahamsson: Det bryr jag mig inte om överhuvudtaget.
Jag kan ha full förståelse att de anhöriga i en familjerelation kan ta illa vid sig. Jag har ytterst svårt för att tro att det är någon som direkt mobbar barnen eller kvinnan. Jag tror att det är mycket påhitt också men jag förstår att de mår dåligt va.
Även kyrkan ger sig in i kampen. Efter en friluftsgudstjänst i Sollefteå skänker man hela kollekten – 11 178 kronor – till Sollefteåkampanjen. De skriver också ett brev direkt till landstingsledamöterna.
Maria Pettersson, kyrkoherde Långsele församling: När så människor söker oss i sin modlöshet ställer vi oss den svåra frågan: Var finns hoppet? Kanske är det just du!
Allt vad ni vill att andra ska göra för er, det ska ni göra för dem. Med hänvisningar till bibeln försöker fyra kyrkoherdar förmå politikerna att rösta nej till nedläggningen.
Maria Pettersson, kyrkoherde Långsele församling: Att sjukhuset ska få vara kvar det tycker jag verkligen är en målsättning.
Flera politiker reagerar på brevet och protesterar hos biskopen. Bland dom Ingeborg Wiksten. Hon är engagerad i kyrkan och sjunger i kyrkokören.
Rolf Lunneborg, reporter: Vad var det i själva brevet som du reagerade mest på eller kände tyngst?
Ingeborg Wiksten (L): Att de inte litade på mig och på oss i styrelsen att vi inte gjorde det här för medborgarnas bästa. Det är vårt uppdrag. Det är därför vi är politiker för att vi ska företräda våra medborgare och göra allt vi kan för att det ska bli så bra som möjligt.
Att kyrkan skriver brev och delar ut kollekt är kanske inte så överraskande. Men får kyrkan verkligen dela ut bestraffningar? Ninni Smedberg är chef för Vårsta diakonigård i Härnösand. Hon är också miljöpartist, fritidspolitiker och en av dem som röstade för nerläggningen av BB. När så kyrkorådet en dag ska besluta om fortsatt stöd till Vårstas familjerådgivning tar de chansen att hämnas.
Ninni Smedberg, Direktor Vårsta Diakoni: Då var det en församling som valde att protestera genom att säga att vi vill inte vara delaktiga i det som Vårsta tillhandahåller längre på grund av att ledningen har en person i ledande funktion är med och fattar beslut om att lägga ned BB i Sollefteå.
Rolf Lunneborg, reporter: Och det var dig det handlade om?
Ninni Smedberg, Direktor Vårsta Diakoni: Ja, absolut, det kan inte vara någon annan nej det var mig det handlade om.
Kyrkorådets hämndaktion stoppar en utbetalning på 3 580 kronor.
Eva Nordung Byström, Biskop: Så gör man inte, här blandar man äpplen och päron och det gör mig upprörd när förtroendevalda i vår kyrka inte kan se vad man egentligen har för uppdrag. Man har ett uppdrag åt kyrkan och då ska man följa vår kyrkas ordning. Det är ganska självklart.
Och idag håller kyrkoherden med biskopen om att det var fel att hämnas.
Rolf Lunneborg, reporter: Hur moget känns det idag?
Maria Pettersson, kyrkoherde Långsele församling: Nej det känns omoget det gör det. Det blev inte bra.
Kampen för sjukhuset är alltså så viktig att de förtroendevalda i kyrkan bryter mot kyrkans ordning. Hur är det då med de förtroendevalda i kommunen, hur förhåller dom sig till lagen? I augusti 2015 – så snart nedläggningsplanerna blivit kända – antar alla partier i Sollefteå kommunfullmäktige detta uttalande:
”Sollefteå kommun kommer inte att acceptera en utarmning av sjukvården i Ådalen”
Rolf Lunneborg, reporter: Får en kommun bedriva en kampanj mot ett beslut som fattats av en annan myndighet?
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: Nej, det får man inte. En kommun ska ju liksom agera inom kommunens verksamhetsområde. Och det står uttryckligen i kommunallagen att uppgifter som ankommer på annan det får kommunen inte lägga sig i. Och annan det kan vara en annan kommun, kan vara en statlig myndighet eller som i det här fallet så kan det vara ett landsting. Så det är ett absolut uttryckligt förbud att dit får man inte gå.
Rolf Lunneborg, reporter: Är det en kommunal uppgift?
Åsa Sjödén (S), kommunalråd: Jamen sjukvård behövs i varje kommun. Även om det är landstinget som har ansvaret för det så är det viktigt för våra kommunmedborgare.
Rolf Lunneborg, reporter: Men samtidigt är det ju tydligt enligt kommunallagen att ni får inte engagera er i landstingsfrågor från kommunens sida.
Åsa Sjödén (S), kommunalråd: I styrningen och ledningen av sjukvården absolut det är landstinget sak.
Rolf Lunneborg, reporter: Men ändå har ni gjort det?
Åsa Sjödén (S), kommunalråd: Inte av styrningen och ledningen men vi har uttryckt att sjukhuset är viktigt för Sollefteåborna.
Och det är inte första gången som politikerna i Sollefteå kommun lagt sig i sånt, de enligt kommunallagen inte får. Eisersömmerskorna fick på sin tid besök av kommunalrådet som uttalade sitt stöd för den olagliga aktionen – tilltaget gjorde honom rikskänd.
Ur SVT Rapport 1981-07-01
Sven Lundberg (S), kommunalråd: Det är ju alltså att understryka vårt krav från kommunens sida att vi måste få hit mer jobb till kommunen.
Ur Mittnytt 1991-12-07 (demonstrationsbilder)
Även på 90-talet när Sollefteås båda regementen skulle läggas ner visade Sollefteå kommun sitt missnöje, denna gång mot ett statligt beslut. En reklambyrå anlitades för att sköta kommunikationen.
Ur Mittnytt 1995-09-12
Lars Erik Marklund, ADC-Reklam: Vi fick hit riksmedia och TV och radio från hela landet och många tidningar också. Det här ju ett litet axplock då på det som skrevs dagen efter i dom stora rikstidningarna och i lokaltidningarna. Vi toppade ju som sagt både Rapport och vi toppade Aktuellt. När vi undersöker saken upptäcker vi att Sollefteå kommun, den här gången, beställt knappar och affischer för omkring 85 000 kronor.
Till exempel har affischerna som bärs som plakat av demonstranterna vid den här demonstrationen betalats av Sollefteå kommun. Vi ser beställarens namn på två fakturor. Det är ett namn vi känner igen, kommunens kommunikationsstrateg, Majed Safaee.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: Precis...det här är bortkastade pengar i strid med befintlig lagstiftning. Tänk om man hade kunnat köpt in nya leksaker till ett dagis, man hade kunnat köpa in nya läroböcker till en skola för dom här pengarna. Istället för att uppenbarligen bryta mot kommunallagen.
Rolf Lunneborg, reporter: Men samtidigt så bedriver ju kommunen på det här sättet en kampanj som är till stöd för en verksamhet som man tycker är viktig.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: Ja, men det är ju inte deras verksamhet, det är ju landstingets verksamhet. Även om det kanske känns bra i magen på nåt vis så finns det ju av riksdagen stiftade lagar som ska efterlevas. Och om inte kommunerna efterlever våra lagar vem i hela friden ska då efterleva dem?
Åsa Sjödén (S), kommunalråd: Jag vet att kommunen har bekostat det. Jag är inte involverad i detaljerna för det var före min tid i ledningen. Men jag vet också att det fanns ett oerhört stort tryck inifrån organisationen, från medarbetare från medborgare att vi ifrån kommunen skulle vara tydliga att vi ställde oss bakom personalen på sjukhuset.
Majed Safaee vill inte medverka i Uppdrag granskning, så han skickar ett mail. Han menar att ”det finns mängder av kommuner, regioner och myndigheter som varje år spenderar miljonbelopp på att driva kampanj för att någon annan församling... ska fatta ett visst beslut”.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: Det är faktiskt någon typ av förakt för det demokratiska systemet. För det är ju faktiskt riksdagen som har stiftat en lag i någon typ av demokratisk ordning. Men här, i den här kommunen, där gäller inte den lagen. Det är jättekonstigt. Utan här kör vi egna lagar och regler som kommer underifrån, på nåt vis...då gör man ju ungefär som i Barcelona att nu skiter vi i det här nu kör vi egen låda, och då funkar det inte.
Vare sig hon vill det eller inte blir också Emma en del i propagandakriget. Efter att ha fött sin dotter i en bil på väg till Örnsköldsvik publicerar hon sin historia på Facebook, och med ens hamnar familjen mitt i en mediastorm.
Emma Andersson: Så började det ringa på morgonen runt sex från journalister över hela Sverige som ville prata med mig och intervjua mig. Alla ville komma hem till oss och så där och jag kände, jag fick typ panik. Jag tänkte mig kanske några likes på Facebook men det blev liksom världskänt.
Emma kommer också i kläm, då andra börjar ifrågasätta henne val av sjukhus. Varför hade hon inte åkte Sundsvall? Hade hon åkt dit i stället för till Örnsköldsvik så hade hon ju hunnit, får hon höra.
Emma Andersson: Det var jobbigt när folk påstod att jag hade hunnit om jag for till andra ställen.
Dessutom är det ju så att om Sollefteå BB funnits kvar då skulle situationen aldrig uppstått. Många gör inlägg om Emma på Facebook. En lokal företagare skriver att det redan skett tre bilförlossningar efter att BB stängt – å han frågar, när kommer första dödsfallet.
Det blir ett av de mest lästa och delade inläggen på kampanjens facebooksida. Problemet är att det inte är korrekt. Emmas bilfödsel är den enda som inträffat när inlägget skrivs. I en studie från Södertörns högskola framgår att samtliga statusuppdateringar på kampanjens främsta facebooksida (Sollefteå och Örnsköldsvik framtidens akutsjukhus) är negativa till nedläggningen.
Dessutom är de två lokaltidningarna Nordsverige och Tidningen Ångermanland tydligt vinklade i sin publicering. Nära 80 procent av artiklarna är negativa till nedläggningen av BB. Ändå sprids det en uppfattning på kampanjens Facebooksida att reportrarna är partiska åt andra hållet – å till och med köpta av landstinget.
Professor Åsa Wikforss har studerat den tilltagande polariseringen i samhällsdebatten.
Åsa Wikforss: Får man ett samhällsklimat där vi blir väldigt polariserade. Där vissa kämpar för den frågan och vissa för den frågan. Då vet vi att vi går i gång på starka känslor. Vad vi också vet är att när känslorna går igång så blir det svårare att resonera förnuftigt. Det är ju bara så. Känslor är jättebra, men inte bra för förnuftiga samtal så att säja. För man bli arg och man blir orolig och man blir allt annat också. Och då har man en tendens att slå ifrån invändningar på ett sätt som inte befrämjar ett gott demokratiskt samtal då.
Smutskastningen av moderaten Per Wahlberg tar ny fart under våren 2016. Hans parti är splittrat i frågan om Sollefteå sjukhus. Per Wahlberg är oppositionsråd och en viktig spelare när partiet ska välja väg.
Den 7 april 2016 röstar han i Landstingsstyrelsen ja till att lägga ner delar av verksamheten i Sollefteå. Då händer det igen... anklagelserna mot honom kommer tillbaka. Denna gång är det en person som utger sig för att vara en inblandad kvinna som försöker sprida samma uppgifter om vad Per Wahlberg skulle haft för sig på internet.
Uppgifterna skickas till tre av hans partikollegor.
Nadja Yllner, reporter: Fick du se vad de hade fått skickat till sig?
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Jag fick läsa det. Ja.
Nadja Yllner, reporter: Skulle du kunna fortsätta att jobba som politiker om folk trodde att det var du som hade skrivit det.
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Nej. Det skulle jag inte kunna.
Nadja Yllner, reporter: Varför då?
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Det var så fruktansvärt groteskt. Det som påstods i mailet och det som jag anklagades för var den värsta mardröm.
Polisens utredare börjar nu spåra den falska avsändaren.
Nadja Yllner, reporter: Var du rädd?
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Ja det, men framför allt vanmakten att känna att vad är det som pågår, vem vilka? vilka krafter är det som försöker påverka och varför?
Tisdagen den 31 maj klockan 06.50 gör polisen husrannsakan i en villa ett stenkast från polisstationen i Sollefteå. Datorer tas i beslag och 20 minuter senare sitter den misstänkte i polisförhör. Han nekar till alla anklagelser och vill ha en advokat.
Nadja Yllner, reporter: Vad tänkte du när du fick veta vem det var?
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Det är ju en av de gångerna man känner... nyp mig i armen det här är inte möjligt.
Mannen som polisen hittat är en person vi har träffat förut. Det är Sollefteå kommuns kommunikationsstrateg, Majed Safaee.
Per Wahlberg (M), oppositionsråd: Man vill ju inte gärna tro att det är den typen av arbetsuppgifter som ingår i en kommunikationsstrategs arbetsbeskrivning.
När advokaten kommit erkänner Majed Safaee att han via anonymiseringstjänster och mailadresser i falskt namn skickade mailen både till media och till Per Wahlbergs partikamrater. Han erkänner grovt förtal och döms till 15 000 kronor i böter och 5000 i skadestånd. Safaee själv beklagar att vi på Uppdrag granskning vill göra politiska kopplingar som han själv menar inte finns. För enligt Majed Safaee var Per Wahlberg faktiskt en av hans allierade.
Men det vi vet är att Per Wahlberg först röstade för en nedläggning. Fyra dagar senare spreds förtalet, och sen röstade han annorlunda.
Per Wahlberg (M): Jag vet inte om jag kan påstå att det var förtalet i sig, vi hade ju även ett gruppmöte där vi hade diskussioner, men lever man under stress, press och har en kaotisk situation, det klart att det påverkar.
Nadja Yllner, reporter: Känns det som du vek dig? Att du röstade mot din övertygelse?
Per Wahlberg (M): Nej det skulle jag inte vilja säga, utan jag gjorde ett nytt val.
Nadja Yllner, reporter: Som var enklare?
Per Wahlberg (M): Ja.
Trots att det framkommit att Majed Safaee ägnat sig åt grovt förtal av en politiker, försökt smutskasta en annan och att han lagt kommunens pengar på kampanjmaterial får han fortsätta som kommunikationsstrateg. Både kommundirektören och kommunalrådet försvarar honom.
Åsa Sjödén (S), kommunalråd: Ja, han jobbar ju i huset. Det är klart att vi har förtroende för våra medarbetare. Det är väldigt många, flera hundra människor som jobbar i det här huset, det är klart vi har förtroende för dem. Absolut, annars skulle dom inte jobba kvar här.
Per Wahlberg vill framhålla att han trots förtalet känner sympati för dem som kämpar för sjukhusets överlevnad. På en av kampanjens Facebooksidor ligger listor med kontaktuppgifter till politikerna. Följarna uppmanas att kontakta de folkvalda och utbilda dom i demokrati... tonen ska vara värdig och saklig skriver man.
Men i Västernorrland vittnar många politiker om det motsatta. De säger att de har utsatts för påtryckningar som både varit hatiska och hotfulla och i en del fall har det till och med gått så långt som till våldsamheter.
För att ta reda på hur många som drabbats gör vi en enkät som vi skickar till politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland. Vi får svar från 75 landstingspolitiker, som varit med och fattat beslut om Sollefteå sjukhus, och så här har de upplevt situationen.
57 % har utsatts för obehagliga påtryckningar.
35 % har utsatts för hat
28 % för hot och …
4 % för fysiska påhopp
Och när vi tittar närmare på just de 37 politiker som röstade för en nedläggning av Sollefteå BB visar det sig att:
81 % upplever att de utsatts för obehagliga påtryckningar
51 % att de utsatts för hat
40 % för hot och
5 % har utsatts till och med för fysiska påhopp.
Många av dem pekar särskilt ut Sollefteåkampanjens olika facebookgrupper som ansvariga för det hårda tonläget.
Nu har regionrådet Erik Lövgren tröttnat på utsattheten. Han säger att han inte längre vill vara en spottkopp för människor som inte förstår hur ett demokratiskt system fungerar.
Erik Lövgren (S), regionråd: Ja. Så har jag känt.
Rolf Lunneborg, reporter: Tycker du att priset har varit för högt?
Erik Lövgren (S), regionråd: Jag såg inte att det skulle komma den enorma svallvåg om jag som minst sagt får kalla det för underligheter. Så det har varit överrumplande. Jag såg inte att det skulle komma nåt i brevlådan. Jag såg inte att de skulle börja dra in Susanne som inte alls har med det här att göra.
Själv har Erik Lövgren polisanmält tre olaga hot och ett ofredande under sjukhusdebatten. I två fall rör det sig om inlägg på Facebook, och i två fall om brev varav ett lämnades i brevlådan utanför huset.
Susanne Lövgren och Erik Lövgren: Hoten naturligtvis en dimridå. Eftersom polisen lagt ner ärendet, det var tydligen bara ett, så har inget gått att bevisa. Tydligen har ingen speciell heller angivits av er, nej det har ju varit anonyma hot. Sandlådenivå som vanligt av denne man med bihang. Några hot mot Erik och Back så ställer massmedia upp mangrant. Det är skrattretande att se och höra.
Nej jag vill inte se mer. Det skapar ingenting. (reser sig ur soffan och går)
Han väljer nu att inte ställa upp för omval. Och det är inte bara han som fått nog. Vår undersökning visar att de obehagliga påtryckningarna lett till att:
6 politiker i landstingsfullmäktige slutat.
3 politiker har bestämt sig för att inte ställa upp till omval och ytterligare
3 överväger att lämna politiken på grund av påtryckningarna.
Sammanlagt har alltså 12 förtroendevalda i Västernorrland tröttnat på utsattheten. Priset för att fatta obekväma beslut har blivit för högt.
Eva Back (S): Det är väl så här att det system vi har för att fatta beslut i de offentliga församlingarna är i praktiken ifrågasatt. Jag tycker att vi hört mycket av ”de lyssnar inte på oss”, när det i själva verket handlar om att ”de lyder oss inte” det är inte riktigt samma sak.
Ingeborg Wiksten (L): Jag blev otroligt åtsatt under en helg men jag hade tack och lov en partikamrat till mig som sa att nu går du inte in och tittar på någonting på sociala medier så jag stängde av allt. Och det var nog kanske min räddning.
Eva Back (S): När tolkningen av att det är demokrati att man får som man vill då är det något som gått förlorat på vägen. Då är vi ute efter något annat system än det som vi varit vana att ha i Sverige.
Numera finns det säkerhetsvakter på plats när det ska fattas beslut
Rolf Lunneborg, reporter: Vad är det allra värsta som hänt?
Mats Jonsson, säkerhetschef: Det finns ingen enskild sak. Det är allmänna hot och otrevligheter som skrivs på sociala medier främst. Politiker känner att det inte är värt att hålla på och det är ju väldigt allvarligt.
Rolf Lunneborg, reporter: Hur känner du inför det här?
Mats Jonsson, säkerhetschef: Det är ett hot mot demokratin. Att politiker väljer att inte ställa upp till omval och i längden blir det svårt att rekrytera nya såklart. Det är inte alls bra.
Kanske är tonläget också inom rikspolitiken detta valår också på väg att förändras.
Åsa Wikforss: Min gissning är att vi kommer att se polariseringseffekter. Att vi kommer att se mycket grupper som tror väldigt starkt på någonting och som är väldigt arga på någon annan grupp och som skriker på varandra och de är polariseringseffekterna då samverkar naturligtvis också med desinformation alltså falska nyheter för när det kommer ut falska påståenden som stämmer med vad som vår grupp tror tar man lätt de till sig. Frågor som egentligen går att avgöra hur det är .. man kommer inte att kunna nå fram i de frågorna. Faktafrågor pratar jag om nu inte värdefrågor, och det är väldigt farligt. Det kommer vi säkert att se.
Rolf Lunneborg, reporter: Vad är det som är farligt i det?
Åsa Wikforss: Om vi inte ens kan komma överens om hur världen ser ut. Om vi inte ens kommer ens överens om de frågorna hur ska vi då kunna föra ett demokratiskt samtal.
Vi vet inte om det var rätt eller fel att lägga ner verksamheter på Sollefteå sjukhus. Men vi vet att en demokrati också behöver politiker som är beredda att ibland fatta beslut som möter protester.
Erik Lövgren (S), regionråd: Om vi inte gjort det hade vi sluppit hot och hat och det hade varit som vanligt i landstingets regi och vi hade nu i november behövt höja skatten.
Susanne Lövgren: Det som jag har tyckt är. Det finns en snuskig nivå, och jag förstår den, för det är lättare att fokusera all ilska på en person. Det blir ju så mycket mer konkret att Erik Lövgren är den onde. Får vi bort honom kan det här beslutet förändras. Så Ignorerar man att det behövs en majoritet, att 39 människor måste säga ja eller nej för att något ska hända. Och det är där man går över gränsen och gör en personlig sak av det som kräver majoritetsbeslut och drar in personliga egenskaper. Smutskastar och ljuga och komma med en massa fantasier och så dra in familjen på övriga sätt då.
Erik Lövgren (S), regionråd: Samtidigt har det varit värt det för har man lärt sig mycket. Det är en livserfarenhet som är makalös kan jag säga. Skratt.
Och samtidigt som politikerna hoppar av fortsätter ockupationen utanför BB.
Uppdrag gransknings reportage Sjukhusstriden i Sollefteå sändes klockan 20 i SVT1 och SVT Play onsdagen den 10 januari 2018.