Rafael Wojtowicz: – ... vi satte en 25:a istället för 35:a. Så det där är en 25:a. Yes, jag sticker.

Rafael Wojtowicz: – Det är ju inte roligt att sänka, sänka, sänka sina priser och ändå aldrig få in en offert, som många upplevt efter att ha pratat med. Att det spelar ingen roll hur länge jag sänker offerten, det är alltid någon som är billigare, och efter det här programmet så fattar man ju varför. Det är ju någon som ligger högre i utgångspris men som blir mycket billigare efter rot. Så det är ju helt sjukt.

Det har gått ett halvår sedan Rafael Wojtowicz insåg hur vanligt det är att företag fuskar med rot. Han är en av dom hantverkare som var med i Uppdrag granskning i våras.

Vi tog Rafael Wojtowicz bransch – värmepumpar – som ett exempel på hur fusket ser ut. Nu träffar vi honom igen.

Rafael Wojtowicz: – Vi ska till en kund som önskar ett hembesök om en luftvärmepump. Här i närheten, så det är en kort bit att köra.

Då – i maj – gick det upp för honom hur svagt regelverket om rot egentligen är.

Rafael Wojtowicz: – Men är det verkligen så som du säger alltså? Är det skatteverket du pratat med som säger att – Man kan alltså dribbla med siffrorna rätt ordentligt kan man säga.

Uppdrag granskning avslöjade att sen rot-avdragen infördes har det blivit så konstigt att ”dyrast anbud vinner”. När en hantverkare trissar upp kostnaden för arbete – som ju ger rätt till rot-avdrag – och sänker priset för material – så blir priset före rot högre – men efter rot ändå lägre. Vinnare är kunden och hantverkaren – förlorare skattebetalarna och dom hederliga hantverkare som inte vill fuska.

Men det som många tyckte var konstigast – var att Skatteverket inte självklart ser det här som fusk. I lagen om rot finns inget som hindrar att man gör så här.

Rafael Wojtowicz: – Vissa blir väldigt förvånade över att det är så illa som det är på vissa håll, andra säger att det där visste man ju, inget konstigt eftersom det inte finns några regler och det är så slappt så man kan skriva vad som helst i papperen. Och sen har det ju varit några med ”ja, det var ju bra med ett utbildningsprogram, nu vet jag hur jag ska göra”.

Rafael Wojtowicz var en av dom som inte dribblade. Men mer än hälften – 27 av 50 hantverkare som vi ringde trissade upp arbetskostnaden.

Anonym hantverkare: – Jag kan ju skriva ner maskinkostnaden då och ta bort lite grann där. Man säger så jag dealar på den biten va.

Reporter: – Ah, att du skriver att maskinen är billigare än vad den egentligen är?

Anonym hantverkare: – Ja just det. Det är så man gör va.

Reporter: - Jaså det är så du gör.

Anonym hantverkare: – Vi säljer maskinen på det viset och det är aldrig någon som har ifrågasatt det tidigare.

Reporter: - Fast det är fusk. Det är väl fusk egentligen?

Anonym hantverkare: – Ja, lite grann är det ja.

Reporter: Tror du att det fuskas mer eller mindre nu än för ett halvår sen?

Rafael Wojtowicz: – Det är en bra fråga. Jag tror att de som fuskar, jag har kanske träffat på fuskare, men de går ju inte runt och skryter med att de fuskar. Nu har det ju uppdagats att det finns fusk så jag tror inte att man vill sitta på det tåget som eventuellt blir granskat, så att säga.

Rafael Wojtowicz: – Tjena.

Kristian Lindaur: – Hej.

Rafael Wojtowicz: – Rafael.

Kristian Lindaur: – Kristian.

Så vad hände efter programmet? Fuskar fortfarande dom som fuskade då? Och kommer lagen att ändras? Vi börjar med reglerna för rot.

Peter Löfgren: – Skatteverket köper i princip grisen i säcken när de betalar ut pengar.

Reporter: - Så vad tycker du att man ska göra?

Peter Löfgren: – Hemligheten och lösningen i detta är ju att man ska försöka att ändra den blanketten som företag idag använder för att få begäran om utbetalning. Den är pinsamt ofullständig som den ser ut idag.

Sveriges byggindustrier reagerar snabbt efter vårt program och lämnar flera förslag till Finansdepartementet. De vill att företagen ska skicka in en faktura till Skatteverket varje gång dom begär rot-pengar. Det behöver man inte idag.

Peter Löfgren: – Det heter ju bevisligen fakturamodellen och jag har inte sett en faktura som bifogas.

Reporter: – Men tycker du att det är konstigt att de politiska krafterna, eller regeringen, inte har legat åt hårdare till att det skulle bli en skarpare kontroll?

Peter Löfgren: – Ja, jag tycker att det är märkligt. Jag tycker att det är märkligt att man inte har varit snabbare i vändningarna än man är. Det tycker jag.

Byggbranschen också att rot-pengar inte ska betalas ut kontant. För så är det idag. Företag behöver inte ens ha ett konto att sätta in pengarna på.

Peter Löfgren: – Ja, jag tycker att det är pinsamt. Om det är ett företag som har gjort det här jobbet, då ska pengarna in i det företaget.

Reporter: – Vad är risken med att betala ut på det här sättet?

Peter Löfgren: – Ja, svartarbete i allmänhet behöver kontanter och ökar antalet, lättillgängligheten på kontanter i samhället, då stimulerar du också svart arbetskraft.

I Uppdrag granskning berättade hantverkaren Jörgen Ljunggren från Vellinge hur fusket drabbar hans företag.

Ur Uppdrag granskning 1 maj 2013:

Jörgen Ljunggren: – Vilda västern. Det var det som for runt i huvudet häromnatten när jag somnade. Fan, det är vilda västern. Och det är guldrush för vissa.

Reporter: – Dom som slirar med vad som är arbete?

Jörgen Ljunggren: – Ja det är fina pengar ju.

Efter programmet vaknar politikerna. Skatteutskottet kallar finansministern och Skatteverket till möte i juni. Å då behövs kunskaper från dom som berörs.

Jörgen Ljunggren: – Jag vill ju vara med och försöka hjälpa dom så gott det går för nu ska dom ju träffa Anders Borg då. Och liksom vara med där och påverka någonting i alla fall. Minsta lilla räcker för mig. Så att det händer någonting. Så att man kommer ut ur sandlådan och snackar om det på riktigt.

Utskottets vice ordförande vill träffa Jörgen Ljunggren inför mötet med finansministern. Dom ses i Malmö.

Leif Jakobsson: – Jo, det är ju så att jag har begärt att Anders Borg ska komma till Skatteutskottet och det har varit lite si och så men nu kommer han i morgon och det är klart att jag har funderat på vad man kan ställa för fler krav, vi har ju redan kravet på att man ska skicka in kvitton. Det har ju blivit en debatt efter ert program och jag har försökt värdera det. Och jag tänkte att jag skulle testa av med Jörgen dom idéer som vi vill pröva. Det är det vi har pratat om nu.

Jörgen Ljunggren: – Ja, jag hoppas att dom ändrar reglerna och skärper upp kontrollerna inte minst.

Under sommaren debatteras rot-fusket i Riksdagen.

Raimo Pärssinen: – Den som verkligen vill göra rätt för sig slås ut. Vi såg exempel på det i programmet Uppdrag granskning också. Det är det som händer. Det betyder att vi tappar många företagare som har kollektivavtal, som har ordning och reda och som vill göra rätt för sig. De tvingas in att fuska.

Anders Borg: – Det är dock klart att vi ska återkomma till riksdagen med förslag inom rut och rotområdet. Tanken är att vi ska göra det svårare att fuska i systemet.

Raimo Pärssinen: – Gör någonting nu, Anders Borg!

Anders Borg: – Nu gör departementet det skyndsamt, och det kommer att resultera i att vi i höst lägger fram förslag som innebär förändringar av rut- och rot-systemet. Det tror jag är klokt.

En utredning om rot-fusket ska vara klar i höst sa finansministern. Om en stund ska vi ta reda på hur långt det arbetet kommit.

Rafael Wojtowicz: – Vi brukar ju alltid göra så att vi sätter ju kanalen hela vägen, en hel kanal. Och listen är ju ungefär 30, så det funkar.

För Rafael Wojtowicz betyder varje månad som fusket kan pågå att han riskerar att förlora kunder. Och för kunden är det inte helt enkelt att förstå vad som är ett rimligt rot-avdrag eller inte.

Kristian Lindaur: – Men man skickar inte in hur många timmar det har tagit utan bara pengarna?

Rafael Wojtowicz: – Nä, ja, bara pengarna. 

Kristian Lindaur: – För det är ju ganska lätt att om man räknar in timmar som en upplysning till skatteverket, och så har man ett antal anställda eller underentreprenörer som man slår ut, och då kan man ganska snabbt se att det här är ju alldeles för mycket timmar. Så här mycket timmar kan de inte arbeta på ett år.

Rafael Wojtowicz: – Och varför ska man inte bifoga fakturan till skatteverket så att de kan göra kontroller? Att vad har de gjort för att begära in. En takläggare tar in 20000 för ett takbyte och så nästa firma tar 70000. Och då ser man på fakturan hur många kvadratmeter förmodligen och så vidare och hur mycket material. Och hur många timmar. Det finns en rimlighet på en faktura, men nu är det bara en summa. Personnummer, fastighetsboteckning och hur mycket pengar jag vill ha från skatteverket.

Kristian Lindaur: – Systemet är ju lätt att använda. Så det är ju enkelt för mig att använda rot.

Reportern: Men är det viktigt för dig att veta att man inte fuskar, eller slirar med…

Ja, det är väl som med... Ta en liknelse till sportvärlden. Man vill veta att ingen dopar sig. Det är ju samma här. Det ska vara lika villkor.

Men hur är det, har fusket minskat eller ökat sen vårt program? Vi gör ett stickprov och ringer på nytt upp tio av de 27 företag som trissade upp arbetskostnaden i vår undersökning från i våras.

Vi frågar precis samma sak som då.

”Anonym hantverkare”: – Roten är 5625. Jag skulle tippa på 5000 där någonstans.

Två av dom företag vi ringer har slutat fuska med rot.

Men fortfarande mer som arbetskostnad än vad Skatteverket och branschen kommit fram till är rimligt. Två företag tar motsvarande 2000 kronor i timmen för arbetet.

Så vad gör regeringen?

Mikael Lundholm är statssekreterare på Finansdepartementet. Det är han som fått rot-utredningen på sitt bord. När min reporterkollega träffar Lundholm säger han att nya regler kommer, men är fåordig om vad de innebär.

Mikael Lundholm: – Den kommer att innehålla förslag om ökade möjligheter att ta in uppgifter och ökade möjligheter för Skatteverket att kontrollera en del andra saker men detaljerna kan jag inte komma in på.

Reporter: – Vad tycker du om att ett byggföretag inte ens behöver ha ett konto utan kan få rot-utbetalningarna kontant?

Mikael Lundholm: – Ja, alltså det måste ju vara en företrädare som får de här pengarna från Skatteverket och då har du frågan om konto, om det ska vara skattekonto eller något annat. Det är en av de frågor som vi överväger för närvarande.

Reporter: Men att man egentligen inte, man behöver inte ens lämna en faktura och man får utbetalningarna kontant. Är det verkligen tillräckligt?

Mikael Lundholm: – Det är ett stort antal uppgifter som den som utför det här arbetet måste lämna till Skatteverket. Om man skulle lämna en faktura som har föreslagits så ökar man den administrativa bördan på Skatteverket väldigt mycket. Det är hundratusentals fakturor som man ska hantera. Nu kan man fokusera på dom fall där man tror att det finns en risk.

Reporter: Så att något sådant tvång att lämna en faktura kommer det inte att bli?

Mikael Lundholm: – Jag tror inte det men jag vill definitivt inte utesluta det heller.

Mikael Lundholm tror att en tydligare lag om rot kan träda ikraft nästa år.

Samtidigt djupgranskar Skatteverket just nu över hundra företag med fokus på fördelningen arbetskostnad – material, men resultatet är inte färdigt.

Reporter: – Men jag måste ändå fråga dig. Om du vänder dig direkt till en seriös företagare som håller isär kostnaden för maskiner och material och arbetskostnader och gör rätt för sig. Vad har du att säga till dom?

Mikael Lundholm: – Jag tycker att dom gör alldeles rätt, det är så man ska bete sig. Jag uppmuntrar det beteendet.

Reporter: – Och om dom undrar, vad är det som händer här? Jobben går till dom som fifflar istället.

Mikael Lundholm: – Det är så att skatteverket gör kontroller, det sker hela tiden en översyn av lagstiftningen, inte bara på rot/rut-området utan även på andra områden.

Reporter: – Så du kan lova att det ska bli bättre?

Mikael Lundholm: – Ja utgångspunkten är att det ska bli bättre. Om det är så att vi ser att dom här systemen, det fungerar inte riktigt bra. Ja då får vi titta på nya möjligheter.

Reporter: – Men kan du lova att det blir bättre?

Mikael Lundholm: – Ja, det är ju ambitionen att det ska bli bättre.

Rafael Wojtowicz hoppas att tiden hinner ikapp de som slirar.

Rafael Wojtowicz: – Äh, jag... jag tror på karma på något sätt. Och förhoppningsvis åker de dit, de som fuskat i alla fall när kontrollerna kommer.