Quick erkände för uppmärksamheten

Uppdaterad
Publicerad

Thomas Quick erkände sig skyldig till mord för att få uppmärksamhet och droger. Det avslöjas i SVT:s Dokument inifrån i kväll.

I dokumentären tar Thomas Quick – eller Sture Bergwall som är hans namn i dag – tillbaka mycket av det som han tidigare sagt i terapisituationer, förhör och rättegångar.

Men tidigare var en psykiskt sjuk Tomas Quick mer än villig att ta på sig skulden för åtskilliga mord.

Fallet Thomas Quick

En belöning var terapeuternas uppmärksamhet. Han säger att han fick en kollosal respons som förstärkte hans berättande.

En annan belöning var medicin. Påverkad och beroende av narkotikaklassade benzodiazepiner erkände han allt mer.

– Det fanns inga som helst hämningar i mig, säger han.

Thomas Quick har erkänt ett 30-tal mord. I åtta av fallen är han dömd. Åklagare var Christer van der Kwast, som i dag är riksåklagare.

I förundersökningarna var det tunt med både vittnen och teknisk bevisning mot Thomas Quick. Det avgörande var hans egna berättelser.

Enligt dokumentären var åklagare Christer van der Kwast så övertygad om Quicks skuld att han flera gånger bestämde att bevisning som kunde fria Quick skulle göras om eller strykas.

Fakta: Thomas Quick

Thomas Quick föddes som Sture Ragnar Bergwall den 26 april 1950 i Falun.

Han har i sju rättegångar dömts för att ha mördat åtta personer.

Quick har fällts för morden på:

Charles Zelmanovits, Piteå, 1976

Johan Asplund, Sundsvall, 1980

Trine Jensen, utanför Oslo, 1981

Holländska makarna Stegehuis, Appojaure, 1984

Gry Storvik, utanför Oslo, 1985

Israeliske turisten Yenon Levi, Rörshyttan, 1988

Therese Johannesen, Drammen i Norge, 1988

Quick har dessutom i polisförhör erkänt ytterligare 20 mord, som han säger sig ha begått i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Quick säger sig ha begått sitt första mord vid 14 års ålder: Thomas Blomgren, Växjö, 1964

Hans andra mord ska ha skett tre år senare: Alvar Larsson, Sirkön utanför Urshult, 1967.

Quicks tvillingsyster har dock i en artikel i Aftonbladet den 28 december 2005 sagt att han inte kunnat begå de brotten, då han inte lämnat hemmet vid den tidpunkten.

Sanningshalten i Tomas Quicks erkännanden har hela tiden ifrågasatts. Bland annat har Quick sagt sig ha en medhjälpare. Medhjälparen satt dock i fängelse vid den tidpunkt Quick säger att brottet ska ha begåtts.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Thomas Quick

Mer i ämnet