Advokaten efter domen mot Nytorgsmannen: Det handlar om att göra en värdering

Uppdaterad
Publicerad

På tisdagen fastställde hovrätten tingsrättens dom mot den så kallade Nytorgsmannen. Många har ifrågasatt den straffrabatt gärningsmannen fått. Advokat Johan Eriksson gästade Aktuellt för att förklara hur rätten kunde landa där den gjorde.

Förra sommaren åtalades Nytorgsmannen för 24 våldtäkter varav en grov, samt för grov fridskränkning, sexuella övergrepp och barnpornografibrott, mot totalt 24 kvinnor.

I tingsrätten dömdes han till fem års fängelse för sju våldtäkter. Åklagaren hade dock yrkat på ett mycket högre straff – tolv års fängelse för betydligt fler våldtäkter

”En värdering”

I dag fastställde hovrätten tingsrättens dom.

– Det rätten ska göra är att man ska se till alla de här brotten och fundera var någonstans ligger det här på den svenska straffskalan som börjar med böter och slutar med livstids fängelse. Sen får man göra en värdering av det, säger advokat Johan Eriksson.

– Sen finns det såklart olika hjälpmedel som straffskalor att luta sig mot. Man kan se det som en tidsaxel, för mord ligger den till exempel på tio år till livstid. Och här har domstolen kommit fram till att fem och ett halvt år är rätt.

Men varför får man straffrabatt om man begår flera våldtäkter?

– Vårt system känner inget längre tidsbestämt straff än fängelse i 18 år. Vi kan inte döma ut längre straff. Om vi skulle göra det skulle vi få det här amerikanska systemet där man kan få 300 års fängelse.

”Strängt straff”

Men åklagaren yrkade på tolv år?

– Åklagaren fick inte rätt. 12 år låter som ett strängt straff. Om vi återgår till den här skalan, det kan man mörda någon för.

Johan Eriksson anser att det skulle vara bra om Högsta domstolen tog upp fallet eller något liknande fall.

– Man skulle kunna ge domstolarna en lite tydligare vägledning och dessutom förklara på ett sätt som allmänheten begriper.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.