Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Johan Eriksson, advokat, hoppas på en omedelbar reaktion. Foto: Christoffer Rus

Advokaten om NFC-avslöjandet: Justitieministern måste agera

Uppdaterad
Publicerad

Advokat Johan Eriksson beskriver SVT:s avslöjande om NFC som ”skrämmande”.

– Om jag vore polischef skulle jag tåga iväg till Morgan Johansson på momangen, säger han.

I över 20 års tid har Nationellt forensiskt centrum, NFC, haft ett gränsvärde för dna-analyser – som resulterat i att stora mängder ofullständigt analyserade dna-spår har stoppats undan i en frys. Spår som skulle kunna bidra till att fälla brottslingar eller fria felaktigt utpekade.

– Det finns bara en reaktion man kan ha: att man tycker det är förskräckligt, säger Johan Eriksson som är en av Sveriges mest välrenommerade brottmålsadvokater.

Hårt slag för anhöriga

Enligt honom är NFC:s agerande okänt i rättskedjan.

– Jag tycker att jag har en rimlig erfarenhet och är dessutom mycket intresserad av kriminalteknik, jag har ingen kunskap om det här. Hade den kunskapen funnits bland åklagarna så hade de inte accepterat det.

För anhöriga till någon som blivit mördad, och som bevittnat den åtalade bli friad av rätten, kan detta bli ett hårt slag, enligt Johan Eriksson.

Han anser att ansvariga hos polisen måste ta kontakt med justitieminister Morgan Johansson (S) omgående för att lägga upp en handlingsplan.

– Jag hoppas och tror att det blir en omedelbar reaktion.

Känner du till något vi borde granska? Hör gärna av dig till oss här.

Fakta: Så analyseras dna-spår

Visa

Dna är de genetiska koder som finns i kroppens celler. Man kan kalla det ett genetiskt fingeravtryck. Dna kan man få fram ur till exempel blod, saliv, sperma och hudavlagringar.

Dna-bevisning är ofta avgörande för att fastställa vem som begått ett visst brott. På brottsplatsen samlar polisens kriminaltekniker in allt som kan innehålla dna-spår. Det kan handla om kläder, möbler, fimpar, använda kaffekoppar, golv- och väggmaterial där till exempel blod kan finnas.

NFC:s standardanalys

För att få fram dna-molekylerna ur till exempel en blodfläck löser forensiker på Nationellt forensiskt centrum, NFC, upp blodfläcken med en tops med lösningsvätska på. Topsen stoppas sedan i ett provrör med en annan vätska. Då får man ett spårextrakt. Därefter mäter man andelen dna i spårextraktet. Om halten dna per mikroliter spårextrakt är mindre än 10 pikogram, (0,01 nanogram) faller det under NFC:s gränsvärde. Enligt NFC innehåller spåret då för lite dna för att ge ett tillräckligt bra resultat. Dna-spår under denna gräns analyseras i regel inte utan läggs istället i en frys.

Ett gränsvärde för standardanalysen av dna-spår har funnits i minst 20 år. Tidigare var gränsen högre.

Enligt en tysk studie från 2017 gjord på riktiga brottsfall kan man få fram fulla dna-profiler i fler än vart tredje spår som faller under NFC:s gränsvärde.

LCN-analys

Det finns även en annan metod för analys än den som beskrivs ovan. Den kallas för LCN och då analyseras dna-spår även under gränsvärdet. Men denna analysmetod är mer komplicerad och dyrare och kan heller inte göra skillnad på olika kroppsvätskor. Den används mycket sällan.

Källor: NFC, Institut für Rechtsmedizin i München

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer