Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Helena Trolläng, avdelningschef på NFC, försvarar metoden som används. Foto: Christoffer Rus

NFC-chefen: Vi har inte möjlighet att analysera allt

Uppdaterad
Publicerad

NFC:s högsta chef Helena Trolläng säger att de inte har möjlighet att göra fullständiga analyser av alla dna-spår som polisen skickar in.

– De saknar ibland grundkunskap om den forensiska verksamheten, säger hon.

SVT har kunnat berätta hur Nationellt forensiskt centrum, NFC, sorterat bort dna-spår som hamnat under ett visst gränsvärde i över 20 års tid. Spår som skulle ha kunnat bidra till att fälla eller fria i brottmål.

– På frågan om vi ska göra allt som beställs så är mitt svar: nej, det ska vi inte göra. För en del av det som beställs är inte det som uppdragsgivaren i grund och botten önskar eftersom man saknar grundkunskap om den forensiska verksamheten, säger Helena Trolläng som är avdelningschef på NFC.

I ett mejlsvar skriver NFC att ”gränsen är satt för att inte fortsätta analysen av prover som NFC, under valideringen av metoden, sett har liten eller ingen chans att nå ett användbart dna-resultat”.

NFC: ”För omfattande material”

Men det finns en tysk undersökning från 2017, gjord på riktiga brottsplatsspår, som visar att det går att få fram användbara dna-profiler i fler än vart tredje fall som går under det svenska gränsvärdet.

SVT har varit i kontakt med en rad personer inom rättsväsendet som inte känner till att ofullständigt analyserade dna-spår hamnar i frysen på NFC.

Som argument till varför NFC inte är tydligare med gränsvärdet svarar de att det ”skulle ge ett för omfattande material till åklagare och domstol”.

Vid grova brott görs djupare analyser än vid mängdbrott, enligt NFC.

– Min bild är att vår verksamhet precis som annan polisiär verksamhet behöver göra åtskillnader av olika typer av ärenden. Jag uppfattar det som att vi historiskt sett inte lagt så stora värderingar i vilken typ av ärenden vi hanterat, det gör vi mer idag, säger Helena Trolläng.

Känner du till något vi borde granska? Hör gärna av dig till oss här.

Fakta: Så analyseras dna-spår

Visa

Dna är de genetiska koder som finns i kroppens celler. Man kan kalla det ett genetiskt fingeravtryck. Dna kan man få fram ur till exempel blod, saliv, sperma och hudavlagringar.

Dna-bevisning är ofta avgörande för att fastställa vem som begått ett visst brott. På brottsplatsen samlar polisens kriminaltekniker in allt som kan innehålla dna-spår. Det kan handla om kläder, möbler, fimpar, använda kaffekoppar, golv- och väggmaterial där till exempel blod kan finnas.

NFC:s standardanalys

För att få fram dna-molekylerna ur till exempel en blodfläck löser forensiker på Nationellt forensiskt centrum, NFC, upp blodfläcken med en tops med lösningsvätska på. Topsen stoppas sedan i ett provrör med en annan vätska. Då får man ett spårextrakt. Därefter mäter man andelen dna i spårextraktet. Om halten dna per mikroliter spårextrakt är mindre än 10 pikogram, (0,01 nanogram) faller det under NFC:s gränsvärde. Enligt NFC innehåller spåret då för lite dna för att ge ett tillräckligt bra resultat. Dna-spår under denna gräns analyseras i regel inte utan läggs istället i en frys.

Ett gränsvärde för standardanalysen av dna-spår har funnits i minst 20 år. Tidigare var gränsen högre.

Enligt en tysk studie från 2017 gjord på riktiga brottsfall kan man få fram fulla dna-profiler i fler än vart tredje spår som faller under NFC:s gränsvärde.

LCN-analys

Det finns även en annan metod för analys än den som beskrivs ovan. Den kallas för LCN och då analyseras dna-spår även under gränsvärdet. Men denna analysmetod är mer komplicerad och dyrare och kan heller inte göra skillnad på olika kroppsvätskor. Den används mycket sällan.

Källor: NFC, Institut für Rechtsmedizin i München

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer