SVT har kunnat berätta hur Nationellt forensiskt centrum, NFC, sorterat bort dna-spår som hamnat under ett visst gränsvärde i över 20 års tid. Spår som skulle ha kunnat bidra till att fälla eller fria i brottmål.
– På frågan om vi ska göra allt som beställs så är mitt svar: nej, det ska vi inte göra. För en del av det som beställs är inte det som uppdragsgivaren i grund och botten önskar eftersom man saknar grundkunskap om den forensiska verksamheten, säger Helena Trolläng som är avdelningschef på NFC.
I ett mejlsvar skriver NFC att ”gränsen är satt för att inte fortsätta analysen av prover som NFC, under valideringen av metoden, sett har liten eller ingen chans att nå ett användbart dna-resultat”.
NFC: ”För omfattande material”
Men det finns en tysk undersökning från 2017, gjord på riktiga brottsplatsspår, som visar att det går att få fram användbara dna-profiler i fler än vart tredje fall som går under det svenska gränsvärdet.
SVT har varit i kontakt med en rad personer inom rättsväsendet som inte känner till att ofullständigt analyserade dna-spår hamnar i frysen på NFC.
Som argument till varför NFC inte är tydligare med gränsvärdet svarar de att det ”skulle ge ett för omfattande material till åklagare och domstol”.
Vid grova brott görs djupare analyser än vid mängdbrott, enligt NFC.
– Min bild är att vår verksamhet precis som annan polisiär verksamhet behöver göra åtskillnader av olika typer av ärenden. Jag uppfattar det som att vi historiskt sett inte lagt så stora värderingar i vilken typ av ärenden vi hanterat, det gör vi mer idag, säger Helena Trolläng.
Känner du till något vi borde granska? Hör gärna av dig till oss här.
