Nationellt forensiskt centrums största laboratorium finns i Linköping. Foto: TT

Avslöjandet om NFC:s dna-analyser – i tre punkter

Uppdaterad
Publicerad

Dna-bevis i mängder av brottsfall har stoppats undan i NFC:s frys – utan att ha analyserats fullt ut. Här är SVT:s avslöjande i tre punkter.

1. Vad är grejen?

Nationellt forensiskt centrum, NFC, är en avdelning inom Polismyndigheten som undersöker bevismaterial från brottsplatser. SVT:s avslöjande visar att NFC gallrar bort stora mängder dna-bevisning som hamnar i en frys i källaren – utan att fullt ut analysera spåren.

Anledningen är att NFC har ett gränsvärde, ett stopp för dna-prov: om dna-halten i till exempel en blodfläck eller ett salivspår är under denna gräns görs i regel ingen fortsatt analys.

2. Varför är det ett problem?

En tysk undersökning, gjord på riktiga brottsplatsspår, visar att det finns användbara dna-profiler i fler än vart tredje fall som går under det svenska gränsvärdet.

NFC har i över 20 års tid haft ett gränsvärde för dna-analyser. Det innebär att det ligger en stor mängd ofullständigt analyserade spår i frysen i källaren – spår som skulle kunna bidra till att fälla brottslingar eller fria felaktigt utpekade personer.

3. Vad säger NFC?

Enligt NFC:s högsta chef Helena Trolläng har NFC inte möjlighet att analysera alla spår som polisen skickar in.

I ett mejlsvar skriver NFC: ”Gränsen är satt för att inte fortsätta analysen av prover som NFC, under valideringen av metoden, sett har liten eller ingen chans att nå ett användbart dna-resultat”.

Känner du till något vi borde granska? Hör gärna av dig till oss här.

Fakta: Så analyseras dna-spår

Visa

Dna är de genetiska koder som finns i kroppens celler. Man kan kalla det ett genetiskt fingeravtryck. Dna kan man få fram ur till exempel blod, saliv, sperma och hudavlagringar.

Dna-bevisning är ofta avgörande för att fastställa vem som begått ett visst brott. På brottsplatsen samlar polisens kriminaltekniker in allt som kan innehålla dna-spår. Det kan handla om kläder, möbler, fimpar, använda kaffekoppar, golv- och väggmaterial där till exempel blod kan finnas.

NFC:s standardanalys

För att få fram dna-molekylerna ur till exempel en blodfläck löser forensiker på Nationellt forensiskt centrum, NFC, upp blodfläcken med en tops med lösningsvätska på. Topsen stoppas sedan i ett provrör med en annan vätska. Då får man ett spårextrakt. Därefter mäter man andelen dna i spårextraktet. Om halten dna per mikroliter spårextrakt är mindre än 10 pikogram, (0,01 nanogram) faller det under NFC:s gränsvärde. Enligt NFC innehåller spåret då för lite dna för att ge ett tillräckligt bra resultat. Dna-spår under denna gräns analyseras i regel inte utan läggs istället i en frys.

Ett gränsvärde för standardanalysen av dna-spår har funnits i minst 20 år. Tidigare var gränsen högre.

Enligt en tysk studie från 2017 gjord på riktiga brottsfall kan man få fram fulla dna-profiler i fler än vart tredje spår som faller under NFC:s gränsvärde.

LCN-analys

Det finns även en annan metod för analys än den som beskrivs ovan. Den kallas för LCN och då analyseras dna-spår även under gränsvärdet. Men denna analysmetod är mer komplicerad och dyrare och kan heller inte göra skillnad på olika kroppsvätskor. Den används mycket sällan.

Källor: NFC, Institut für Rechtsmedizin i München

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer