Efter fem år i fängelse får Fikru Maru äntligen krama om sin dotter ute i friheten. Foto: Emy Maru

Analys: En femårig rättsskandal har fått ett avslut

Publicerad

ANALYS · Det blåser försiktiga demokratiska vindar i Etiopien. Landet har fått en ny premiärminister och 6 000 politiska fångar har frigivits. Fallet Fikru Maru blev till slut en för stor belastning för den nya etiopiska regimen som vill bättra sitt rykte.
En femårig rättsskandal har fått ett avslut. Men den auktoritära regimen har ännu lång väg mot yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Utrikeskommentator

Beskeden om läkaren Fikru Marus förestående frigivning har böljat fram och tillbaka de senaste månaderna och in i det sista fabricerade domstolen i huvudstaden Addis Ababa nya anklagelsepunkter. Men till slut friades Fikru Maru från såväl misstankar om illegal smuggling av sjukvårdsartiklar som uppvigling och terrordåd.

En av Sveriges skickligaste hjärtläkare är därmed en fri man men uppenbarligen märkt av åren i fängelse. I fem år satt han fängslad utan rättegång, en pågående rättsskandal som stått i vägen för de svensk- etiopiska relationerna. Högt uppsatta källor inom den etiopiska regimen har tillstått att Fikru Marus rättsvidriga fångenskap blivit ett allt större diplomatisk pinsamhet för ett Etiopien som bland annat vill locka svenska investerare och biståndsinsatser.

H&M har redan förlagt tillverkning i landet. IKEA har provproduktion igång och planer på att förlägga tillverkning av skinn, bambu och textilprodukter till fabriker i de växande industrizonerna kring Addis Ababa. Men frågan om Fikru Maru har ständigt lyfts av svenska utrikesdepartementet, svenska ambassadören Torbjörn Pettersson och andra svenskar som i olika roller förhandlar med den etiopiska regeringen.

Den nya etiopiska regeringen lovar demokratiska reformer och har intagit en självkritisk hållning. Budskapet är att det är dags för försoning. Om det i längden är genuint återstår att se, och det finns starka egenintressen hos regimen att ändra politisk kurs.

Demokratiska utvecklingen har stått stilla

Etiopien är det enda afrikanska land som aldrig varit koloniserat. Landet är ett gammalt kejsardöme som sedan länge styrts av en liten befolkningsminoritet från Tigray som kontrollerar militären. Landet har i flera år haft en ekonomisk tillväxt på sju procent, en av de högsta i världen.  Den ekonomiska utvecklingen har bland annat inneburit att etiopier kunnat flytta in i moderna, nybyggda våningshus, de gamla slumkvarteren har jämnats med marken.

Men den demokratiska utvecklingen har stått stilla. Konflikten mellan regeringspartiet och andra befolkningsgrupper har stundatals lamslagit landet. När regeringskoalitionen nyligen utsåg den 42-åriga Abiy Ahmed till ny premiärminister, var det en sensation. Det är första gången en ledare hämtats ur från den betydligt större befolkningsgruppen Oromo. Därmed väcktes nytt hopp att Etiopien går en ljusare framtid till mötes. Oromofolket har länge protesterat mot storstaden Addis expansion där förorter nu byggs på deras odlingsmarker och byar jämnas med marken. Med en oromisk premiärminister tänds hoppet att deras intressen på allvar ska kunna göra sig gällande.

6 000 fångar har frigivits, däribland oppositionsledaren Merera Gudina, flera journalister och många politiskt aktiva. Flera fängelser har stängts ner.

Förväntningar på ny premiärminister

Nu är förväntningarna skyhöga på den unga nya premiärministern Abiy Ahmed. Särskilt alla unga arbetslösa etiopier hoppas att ett mer demokratiskt Etiopien snabbare ska kunna locka utländska tillverkningsindustrier. Men Ahmed kan inte förändra en regim som styrt landet i 28 år över en natt. Han må vara ett nytt ansikte men han är medlem av Oromo Peoples Democratic Organisation som i sin tur är en del av den sen länge styrande regeringskoalitionen EPRD.

Än är inte någon politisk opposition tillåten i landet. Det råder fortfarande undantagstillstånd efter våldsamma sammandrabbningar mellan Oromo och etiopisk polis i början av året. Miljoner etiopier befinner sig i interna flyktingläger. Frigivningen av Fikru Maru och 6 000 andra fångar är ett steg i rätt riktning men listan är lång vad som behöver göras innan landet kan kalla sig en demokrati; Etiopien måste sluta kontrollera medierna, öppna upp för flera aktörer på den statligt ägda telekommarkanden och tillåta oberoende utredningar om alla anmälningar av tortyr och övergrepp som skett i landets ökända fängelser.

Familjen Maru är nu återförenade

Därtill måste hållas fria och allmänna val och regimen måste också sluta fred med hundratusentals etiopier som är i landsflykt och som utgör landets livaktiga opposition från där de befinner sig i landsflykt.

Men familjen Maru är nu återförenad. Dottern Emy Maru, själv läkare i Hudiksvall, har fört en outtröttlig kamp för att få sin pappa fri. Först när Fikru Maru landar på svensk mark kan han börja berätta vad som egentligen hänt honom under de år han suttit fången.  Den stora frågan är om han kommer kunna fortsätta sitt arbete vid den hjärtklinik som han byggt upp i Addis. Många patienter har inte kunnat få nödvändig vård utan avlidit under åren han suttit fängslad.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Fallet Fikru Maru

Mer i ämnet