På drygt en månad har förtroendet för regeringen sjunkit med 15 procentenheter, från 45 till 30 procent. Foto: Janerik Henriksson/TT, SVT

Analys: Förtroendestriden står mellan Löfven och Kristersson

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Förtroendestriden i svensk politik står just nu mellan Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Övriga partiledare ligger långt efter. Mest nöjd i dag är förmodligen Kristersson. Trenden för honom är uppåtgående, medan Löfven tappat sedan toppnoteringarna i våras.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Enligt Novus toppar M-ledaren Ulf Kristersson förtroendebarometern med ett förtroende på 37 procent. Men statsminister Stefan Löfven är hack i häl på 36 procent, vilket är en så liten marginal att det faktiskt är omöjligt att med säkerhet slå fast vem som har störst förtroende.

Däremot är det uppenbart att det är dessa två partiledare som har det i särklass största förtroendet bland svenska väljare. De senaste åren har det inte alls varit självklart. För inte så länge sedan hade KD-ledaren Ebba Busch, SD-ledaren Jimmie Åkesson och den nu avgångne V-ledaren Jonas Sjöstedt alla högre förtroende än både Löfven och Kristersson.

Maktpartierna gynnas av pandemin

Men coronakrisen har uppenbart skapat ett politiskt läge som gynnat de etablerade maktpartierna. Regeringen håller i taktpinnen genom ständiga utspel och presskonferenser, Moderaterna framstår som den ledande kraften i oppositionen.

Mest belåten med dagens undersökning är nog Ulf Kristersson. I mars förra året, när coronakrisen precis slagit till, uppgav 30 procent att de hade förtroende för Kristersson. Det har nu ökat till 37 procent.

För Stefan Löfven ser utvecklingen annorlunda ut. I mars sa 44 procent att de hade förtroende för honom, i dag har den siffran minskat till 36 procent.

Samtidigt kan man konstatera att förtroendet för de båda partiledarna varit ganska stabilt de senaste månaderna. Hur detta förtroende utvecklas framöver kommer bland annat att avgöras av utvärderingen och granskningen av den svenska coronastrategin. Här har diskussionen visserligen redan börjat, men alla fakta är långt ifrån på bordet.

Mycket allvarligt läge för Sabuni

En partiledare som också tappat förtroende under coronaåret är Ebba Busch. Hon toppade förtroendebarometern med SD-ledaren Jimmie Åkesson i december förra året. Då fick båda 31 procent att jämföra med 24 respektive 25 procent i dagens undersökning.

För Ebba Busch kan man notera en nedgång i förtroende framför allt under hösten. Här finns flera samverkande faktorer. Allt från Kristdemokraternas problem att spela en roll i debatten under coronakrisen till frågor kopplade till partiledarens person. Det handlar om uppmärksammade festbilder och anklagelser om att inte följa coronarestriktionerna, men också om en bostadsaffär där Ebba Busch stämt en 81-årig pensionär som inte vill fullfölja försäljningen till henne. Det hela kommer nu att avgöras i domstol.

För Liberalernas ledare Nyamko Sabuni är läget långt mera allvarligt. Hon hamnar på rekordlåga 5 procent i denna mätning, vilket är anmärkningsvärt dåliga siffror. Så länge de interna stridigheterna skakar hennes parti lär hon dock få svårt att lyfta sig.

Långt kvar till Reinfeldts nivåer

Även om Stefan Löfven och Ulf Kristersson toppar förtroendebarometern med bred marginal är deras noteringar kanske ändå inget att skryta med. De har fortfarande långt kvar till Fredrik Reinfeldts toppnivåer. Under hans glansdagar som statsminister uppgav 55 procent av väljarna att de hade förtroende för honom. Skyhögt över vad dagens partiledare kan samla.

Vad detta beror på är svårt att dra säkra slutsatser om, men det finns förmodligen flera förklaringar. En kan vara att politiken blivit allt mera polariserad och att många väljare numera endast känner förtroende för politiker de sympatiserar med. En annan förklaring kan vara det oklara parlamentariska läget de senaste mandatperioderna, som inte bara skapat svaga regeringar utan också oheliga allianser där partier gjort upp med traditionella motståndare eller har accepterat att driva politiska förslag de egentligen inte tror på. Allt detta skapar förmodligen förvirring och irritation bland många väljare, vilket naturligtvis också kan få återverkningar på förtroendet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.