Så blev valet en än mer spännande rysare än många hade förutspått. Ett dött lopp mellan blocken i vallokalsundersökningen bekräftades under kvällen och med 144 mandat mot 143 till de rödgrönas fördel kommer vi inte vara säkra på mandatfördelningen förrän de sista förtidsrösterna och utlandsrösterna är färdigräknade senare i veckan.
Klart är att regeringspartierna har backat sedan förra valet vilket moderatledaren Ulf Kristersson (M) tog till intäkt för att regeringen bör avgå. Svaret från Stefan Löfven (S) kom en dryg timme senare och som väntat var beskedet att han sitter kvar som statsminister. Han vill använda den positionen för att föra samtal med de andra partiledarna om vägen framåt.
S pustade ut trots katastrofval
Förhoppningen är förstås fortsatt att locka Centerpartiet och Liberalerna till ett samarbete, men med en så här liten skillnad mellan blocken blir det sannolikt ännu svårare att övertyga dem än det varit hittills.
Socialdemokraterna hamnade som väntat under 30 procent. Senast det skedde var 1920. Men jämfört med vårens katastrofsiffror var det nog många Socialdemokrater som ändå pustade ut. Inte minst valgeneralen John Zanchi, vars strategi fick hård intern kritik när den presenterades i mars.
Moderaterna är en av valets förlorare men slapp tappa den viktiga positionen som näst största parti, vilket många moderater hade befarat.
SD blev inte störst eller näst störst
Det parti som ökat mest sedan förra valet är Sverigedemokraterna men det räckte alltså inte för att knipa platsen som näst största parti. De har hela valrörelsen självsäkert sagt att de kommer bli största parti men fick nöja sig med att behålla tredjeplatsen.
Men partiledaren Jimmie Åkesson (SD) utropade sig ändå som valets segrare och räknar med att partiet kommer att kräva inflytande för att inte rösta emot en aspirerande regeringsbildare eller stoppa nästa regerings budget. Att inte vara dörrmatta åt någon regering har varit ett av Jimmie Åkessons tydligaste budskap under lång tid. SD kommer med andra ord att försöka utnyttja sin stärkta vågmästarposition maximalt.
MP och L klarade livhanken
Det parti som nog drog den största sucken av lättnad i kväll var Miljöpartiet. De balanserade på riksdagsspärren men landade till slut strax över och gjorde därmed sitt sämsta resultat sedan partiet åkte ur riksdagen 1991.
Den kraftiga tillbakagången visar tydligt hur det kostar på att vara det lilla partiet i en regering med ett så dominerande socialdemokratiskt parti. Det är inte omöjligt att de röster inom partiet som tycker att man borde stå utanför en eventuell ny rödgrön regering kommer höja sina röster igen.
Även Liberalernas Jan Björklund hade anledning att vara lättad. För första gången sedan han valdes till partiledare går partiet fram, visserligen högst marginellt men det innebar ändå att Björklund kunde hävda att man brutit en nedåtgående trend.
Men Liberalerna är nu fortsatt näst minsta parti och har blivit omsprungna av Kristdemokraterna vilket lär bli svårt för partiet att smälta. Oavsett om Liberalerna tar plats i en regering eller inte så väntar en intern process där de kommer försöka hitta svaret på vilket parti de egentligen ska vara.
V hoppades på tvåsiffrigt
Även Vänsterpartiet ökade och Jonas Sjöstedt (V) utropade förstås sitt parti till segrare, men de 7,9 procent partiet till slut landade på var ändå en besvikelse för alla de vänsterpartister som trodde att de skulle landa på ett tvåsiffrigt resultat. Och frågan nu är vilket inflytande de kommer att få över nästa regering. Om Stefan Löfven (S) till slut uppnår sin dröm och lockar Centerpartiet och Liberalerna till ett samarbete är det föga troligt att Vänsterpartiet får något att säga till om kommande mandatperiod.
För Kristdemokraterna var valet en tydlig framgång. Bara för några veckor sedan var partiet i det närmaste uträknat. Men en lyckad valspurt, tydlighet i regeringsfrågan och moderata stödröster gav dem skjuts på slutet.
Oklart vem som kommer regera?
Även Centerpartiet jublade åt att sitt bästa resultat sedan 1991, men 8,6 är långt ifrån de toppnivåer partiet låg på förra sommaren.
Som sagt – valet är över, det är nu det börjar. Redan måndag morgon träffas Alliansens partiledare för att diskutera nästa steg, precis som Socialdemokraternas högsta ledning.
Vad som händer sedan lär bli en minst lika spännande politisk thriller som den här valkvällen. Och i den processen kommer någon, eller några, av partiledarna sannolikt bli tvungna att överge de heliga löften de gett i valrörelsen. Och räkna med att de politiska motståndarna kommer göra allt för att påminna dem om det.