Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, om vilka som är ansvariga för att adekvat utrustning finns för vårdpersonal – och vilka konsekvenserna kan bli om kraven inte uppfylls. Foto: SVT

”Arbetsgivare kan hamna i domstol för brister i vårdpersonalens skyddskläder”

Uppdaterad
Publicerad

Arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att skydda personal som riskerar smittas på jobbet. Det säger arbetsrättsexperten Tommy Iseskog, som tror att chefer och kanske även politiker kommer ställas inför domstol.

Det har kommit flera larm från vårdpersonal och skyddsombud om att det saknas skyddsutrustning i vården. Samtidigt har regionerna enats om att minska kraven på skyddsutrustning. Nu säger man att kortärmad skyddsrock räcker i de flesta situationer, och att ansiktsmask inte behövs om man har visir, något som delvis avviker från vad WHO säger. Detta beslut har skapat ännu mer oro bland personal.

Att detta sker samtidigt som bristen på utrustning på flera håll i landet verkar bli mer och mer akut, tycker arbetsrättsexperten Tommy Iseskog är illavarslande.

– Arbetsgivaren skall vidta ”alla åtgärder som behövs” enligt lagen. Och här handlar det om en livsfarlig sjukdom. Att man då till exempel frångår WHO:s riktlinjer är något som man kan komma få stå till svars för i domstol.

Ställas inför rätta

Tommy Iseskog är expert på arbetsrätt och arbetsmiljö, och är känd för att vara en spetsig röst i den offentliga debatten. Han menar att arbetsmiljölagens krav på skyddsutrustning är långtgående och förutsätter att man har breda marginaler för riskfyllda situationer, inte minst där det råder osäkerhet om en patient är smittad eller ej och vilka situationer personal kan hamna i.

Folkhälsomyndigheten som ger riktlinjer har inget ansvar för arbetsmiljön, påpekar Tommy Iseskog. Ansvaret för arbetsskyddet ligger på arbetsgivaren, och det är personligt. Det är som individer som chefer inom vård och omsorg alltså kan ställas inför rätta i brottmål, om det funnits brister i arbetsmiljön.

”Långtgående”

I torsdags skyddsstoppade facket medicinavdelningar på Östra sjukhuset i Göteborg som en reaktion på att man skulle jobba utan munskydd med patienter som eventuellt var smittade. Tommy Iseskog tycker arbetsgivare borde vara mycket bekymrade när personal själva uttrycker oro för brister i skyddsutrustning.

– Det är varningssignaler man borde ta på allvar.

Oro och rädsla är psykosociala arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren skall ta hänsyn till. Arbetsmiljöbrott kan annars röra vållande till annans död, eller kroppsskada, men också framkallande av fara för annan.

”Kan vara livsfarlig”

Men kan det kallas brott mot lagen om vårdpersonal smittas med en sjukdom som ändå stora delar av befolkningen kommer att få? Ja absolut, menar Tommy Iseskog.

– Många bryter benet, men sker det på jobbet är det en arbetsmiljöfråga. Och här handlar det om en sjukdom som faktiskt kan vara livsfarlig, och det tycks dessutom vara större risk om man exponeras för mycket smitta.

Det är i första hand chefer som fattar beslut om skyddsutrustning som riskerar åtal enligt Tommy Iseskog Men finns direktiv uppifrån, som nu från politiker i regionledningen, så kan det straffrättsliga ansvaret hamna där. Även om fällande domar är ovanliga, tror han att vi kommer få se rättsprocesser om brister i arbetsmiljön, särskilt om vårdpersonal skulle avlida av covid-19.

– Jag tror vi kommer få se chefer och kanske även politiker inför domstol, säger Tommy Iseskog.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet