Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Erika Bjerström. Foto: SVT

”Om inte ens Sverige klarar utmaningen är läget allvarligt”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Sverige saknar en trovärdig färdplan för hur vi ska nå netto-noll utsläpp 2045. Det stod klart efter gårdagens utfrågning. De inbjudna klimatforskarna gav politikerna underkänt. Och om inte Sverige, som rankas klimatledande globalt, klarar utmaningen – ja, då är läget allvarligt. Utmaningen är kort sagt så stor att den nästan övergår mänskligt förstånd.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

De delade ut rött kort eller gult kort. För varje ämne som avhandlades i Agendas klimathearing betygsatte forskare politikernas svar. De var inte imponerade. Politikernas svar på hur Sverige ska möta klimatmålen fick av forskarna genomgående betyget ”för sent” eller ”för svagt”.  

Kärnkraften, som fördes fram som en räddare i nöden av flera partier, kommer inte kunna byggas ut och leverera el förrän om flera decennier, enligt beräkningar från Chalmers.

Av kvällens hearing framgick än en gång att transporter är sorgebarnet i svensk klimatpolitik, den står för 32 procent för att de svenska utsläppen. En flygresa tur och retur till Thailand för en person motsvarar lika stora utsläpp som ett års bilkörning. Medan Centerpartiet hävdade att vi kan flyga mindre och ta fler zoom-möten så invände både Sverigedemokraterna och Moderaterna att människor måste kunna få ihop sina liv, att de uppsatta klimatmålen är orealistiska och kan skada människor och jordbrukssektorn.

Inga trovärdiga planer

Miljöpartiet drev linjen att det måste bli mindre biltrafik i städerna och att vi måste flyga mindre. Men om allt flyg ska gå på biodrivmedel måste enorma arealer i världen odlas för att förse flyget med drivmedel. Miljöpartiet förordade istället ”fem timmars tågresa till Hamburg som en härlig vision”. Men när forskaren från Chalmers lyssnat på alla förslagen så räckte han bara upp ett rött kort och sa att han inte hade hört en trovärdig plan för att få ner flygets utsläpp.

Det som stod klart är att Sverige, som rankas som bäst i världen när det gäller klimatåtgärder, inte har en sammanhållen och trovärdig färdplan för hur vi ska nå nettonoll utsläpp till 2045.

Enligt CCPI, Climate Change Perfomerance  Index, som utvärderar de 57 största ekonomierna i världen återfinns inga länder på platserna ett- till tre, det vill säga inget land får betyget ”mycket bra” för sina klimatåtgärder. På fjärde plats och därmed i topp, återfinns Sverige. Men på punkt efter punkt visade forskarnas beräkningar hur de svenska klimatåtgärderna är spretiga och inte når målen snabbt nog. Detta trots att Sverige är ett rikt, miljöprogressivt land där en majoritet av riksdagspartierna står bakom klimatmålen.

Forskare förseslår konsumtionsskatt

Jordbruket, som svarar för 14 procent av utsläppen i Sverige, har fortfarande en frizon i svensk politik. Inga förslag hördes från politikerna hur utsläppen ska minska, där jordbruksmaskiner och djurhållning står för betydande utsläpp. Forskarna däremot föreslog konsumtionsskatt på mat, men det fick inget gensvar hos politikerna.

Det som stod klart under kvällens debatt är att även om den politiska viljan finns att prioritera klimatmålen så saknas de tuffa åtgärder som skulle behövas. Naturskyddsföreningen har skickat en åtgärdslista till politikerna och kräver förbud av fossila bränslen till 2030. De kräver också att de dolda utsläppen, det vill säga det som vi importerar från andra länder i form av varor ska räknas in i svensk utsläppsstatistik. De vill också att subventionerna till utrikesflyget ( som idag inte betalar bränsleskatt och moms) ska bort, liksom även dieselsubventionerna till jordbruket. Dessa förslag lyste med sin frånvaro, liksom hela resonemanget om klimaträttvisa, hur man ska justera det faktum att de rikaste i Sverige har koldioxidutsläpp på 43 ton per person medan en medelsvensk släpper ut åtta ton per år.

Utmaningen är kort sagt så stor att den nästan övergår mänskligt förstånd.

Pandemin sätter käppar i hjulet

Pandemin framstår dessutom som en förlorad chans att bygga upp en ekonomi med gröna förtecken efter krisen. Enligt klimatpolitiska rådet så bidrog bara tio procent av regeringens återhämtningsinsatser till de klimatpolitiska målen.

Klimathearingen, som var tänkt att visa vad som förenar partiernas klimatpolitik, satte istället sökarljuset på olikheterna. Än en gång blev konflikterna tydliga, mellan stad och landsbygd, mellan hög- och låginkomsttagare. Hur ska de i glesbygd kompenseras för höjda drivmedelspriser? Det är konflikter som inte bara återspeglas i Sverige utan också globalt, mellan det rika nord och det fattiga syd. Det handlar inte bara om att bryta utsläppskurvorna och sluta dopa klimatet med mer koldioxid, det handlar lika mycket om vems livsutrymme som ska begränsas, för att andra ska hinna ikapp.

Och elefanten i rummet, det är den svåra frågan om dagens tillväxttakt och konsumtionsnivå går att förena med klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Vad händer med ekonomin om politikerna följer forskarnas råd till punkt och pricka? Här saknades näringslivets röst och roll i klimatomställningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimat

Mer i ämnet