Avtalet innebär en årstakt på 3,7 procent – vilket är en rejäl sänkning från industrifacken ursprungliga krav på 4,4 procent.
– Visst man hade kunnat önska sig ännu mer, men vi har ändå nått ett bra resultat, säger Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och påpekar senare att reallönerna inte kommer att öka under 2023 då inflationen kommer vara hög.
– Men vi kommer att kunna återgå till reallöneökningar nästa år, säger Marie Nilsson.
”Stabiliserande kraft”
Även Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, betonar att avtalet ger förutsättningar att åter ge reallöneökningar kommande år.
– Vi har lyckats hålla arbetsgivarnas alla krav på försämringar borta från avtalet, säger han.
Enligt Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin är avtalet positivt för svensk industris konkurrenskraft och han uppger att han ”är nöjd”.
”I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren”, säger han i ett pressmeddelande.
Unionen: ”En viktig satsning”
Dagens uppgörelse innebär även en extra höjning av avtalets lägsta löner med 1 350 kronor från och med 1 april 2023.
– Vi tycker den här satsningen är viktig i det ekonomiska läge som vi befinner oss i, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Industrin är först ut i avtalsrörelsen där 450 kollektivavtal som omfattar två miljoner lönetagare omförhandlas.
”Vi hyser inga illusioner om att det här kommer att bli en lätt avtalsrörelse och mycket står på spel i år”, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog i ett pressuttalande.
