Totalt presenterades en ökning på 7,4 procent fördelat under två år, på 4,1 procent första året och 3,3 procent det andra. Det innebär en årstakt på 3,7 procent.
Enligt Fredrik N G Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, är resultatet “lite över förväntat” med tanke på att medlarna ursprungligen lade ett mycket lägre bud.
– Löntagarna har hållit igen ganska mycket de senaste lönerörelserna. Man kan inte kräva att de alltid ska ska göra det, säger han i SVT:s direktsändning.
Nationalekonomen: ”Sätter tryck på inflationen”
Samtidigt ligger löneökningarna under inflationen, vilket innebär att reallönerna ändå faller. Men enligt Andersson är löneökningarna fortfarande tillräckligt höga för att sätta “lite tryck på inflationen”.
– Det är tillräckligt höga löneökningar för att det kan bli ett problem för Riksbanken, säger han.
Han menar att det i praktiken innebär att reallönerna sannolikt kommer sjunka långsammare än vad de hade gjort “ett vanligt år” i en mer stabil ekonomi.
Se Fredrik N G Andersson förklara vad han tror varit svårast under industriförhandlingarna i videon ovan.