På fredagen visade människor stöd för Assange utanför Ecuadors ambassad i London. Per E Samuelson är Wikileaksgrundarens svenska advokat och har överklagat beslutet att inte ge Assange ersättning för hans juridiska kostnader efter våldtäktsmisstankarna. Foto: Alastair Grant, TT arkiv

Assanges nota till Sverige för advokatkostnader: 9 miljoner

Publicerad

Wikileaks-grundaren Julian Assange kräver drygt nio miljoner kronor av svenska staten för kostnader i samband med våldtäktsutredningen. Eftersom utredningen lades ned har Assange fått betala sina privata försvarsadvokater ur egen ficka, skriver Svenska Dagbladet.

Historien är känd över världen: I sju år var Julian Assange misstänkt för bland annat våldtäkt i samband med ett besök i Sverige. Mindre känt är att Wikileaksgrundaren ända sedan förundersökningen lades ned våren 2017 har försökt få ersättning från svenska staten för de advokater och experter han anlitat under åren som misstänkt.

Totalt har Assange lämnat in krav på 9,25 miljoner kronor, men både tingsrätt och hovrätt har sagt nej. Det var Svenska Dagbladet först att rapportera om.

Assanges svenska advokat Per E Samuelsson, som fortfarande har löpande kontakt med sin klient, berättar för SVT att han på Assanges uppdrag har överklagat besluten till Högsta domstolen:

– Julian Assange anser att han har rätt till full ersättning för sina rättegångskostnader enligt gällande rätt. Dels på grund av att rekvisitet ”synnerliga skäl” är uppfyllt och dels i vart fall i den del där åklagarens fel och försummelse har orsakat honom merkostnader.

Förhören dröjde

En orsak till att rättsprocessen blev så utdragen är att Assange höll sig undan förhör i Sverige eftersom han fruktade att bli utlämnad till USA. I överklagandet skriver advokaterna att de synnerliga skälen ligger i att åklagarna dröjde så länge med att förhöra honom i asylen på Ecuadors ambassad.

– Åklagarens vårdslöshet ligger i hennes underlåtenhet att hålla förhör med Assange i London, en underlåtenhet som pågick i flera år, säger Per E Samuelson.

Huvudskälet till att Assange fått nej till sina krav är att han 2011 sparkade de offentliga försvarare som domstolen utsett för att i stället anlita sina egna.

Personer som på det sättet valt privata försvarare har enligt praxis rätt till ersättning om det blir en friande dom. Men om förundersökningen läggs ned, som i Assanges fall, får man inte det. Högsta domstolen ska vid flera tillfällen ha uppmanat riksdagen att justera regelverket.

Fakta om försvarare

Visa

Brottsmisstänkta har rätt till en offentlig försvarare för brott som kan ge minst sex månaders fängelse. Staten står för kostnaden (men beloppet kan justeras ner) om man frias eller om utredningen läggs ner. Huvudregeln är att den som döms ska stå för sina egna rättegångskostnader.

Misstänkta har rätt att själva utse ett juridiskt ombud, som då kallas privat försvarare. Staten står för kostnaden vid frikännande dom om det anses motiverat, men som regel inte vid nedlagda förundersökningar.

Källa: Sveriges Domstolar

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fallet Assange

Mer i ämnet