Barnläkare om uppgivenhetssyndrom: ”Mycket färre barn i dag”

Uppdaterad
Publicerad

Barnläkaren Johanna Dalström på Falu lasarett är en av flera som har arbetat med och engagerat sig i frågan om behandlingen av barn med uppgivenhetssyndrom.

Hennes uppfattning är att många barn tillfrisknat och antalet som får diagnosen minskat de senaste åren, något som också bekräftas av nya siffror som SVT Nyheter har tagit del av.

Debatten om apatiska barn, barn med diagnosen uppgivenhetssyndrom, blossade upp på nytt för två år sedan – för att sedan tystna igen.

– Arbetet runt om i Sverige, på barnkliniker och på Socialstyrelsen har rullat vidare. Även om debatten tystnade så har inte diskussionerna tystnat, säger barnläkaren Johanna Dalström.

– Barnläkare, barnpsykiatrin, socialtjänst, skola, alla behöver sitta och ro åt samma håll och ha en samsyn. Jag upplever att vi har haft svårt att komma i den positionen, men det har vi gjort.

”Behövdes någonting mer”

Dalström arbetar på Barn- och ungdomskliniken på Falu lasarett och har behandlat flera barn med uppgivenhetssyndrom. Kliniken har under åren utvecklat sina arbetsmetoder och bland annat testat att separera två barn från sina föräldrar och i stället behandla dem aktivt på avdelningen, vilket visat sig framgångsrikt.

– Barnen blev friska när de fick permanent uppehållstillstånd i de fall som jag har träffat. Så långt stämde det, men som barnläkare så kändes det som att det behövdes någonting mer, säger hon.

Ett daterat, och nu skrotat, vägledningsdokument från Socialstyrelsen har, i kombination med avsaknaden av nationella riktlinjer, även gjort att behandlingsmetoderna varierat över landet.

Färre sjuka – och ny forskning

Nu var det nästan två år sedan de hade ett barn med diagnosen i Falun, och Johanna Dalströms uppfattning är att antalet sjuka barn som vårdas har minskat markant under de senaste två, tre åren. Det är också fallet, visar en ny sammanställning från patientregistret.

Den visar att 426 individer vårdats med diagnosen mellan 2014-2020, varav 44 under det 2020 enligt preliminära siffror.

I fjol beslutade Migrationsverket även att sluta göra uppföljningar av antalet barn. ”Myndighetens arbete flyttas mot samverkan med regioner och socialtjänst, bland annat utifrån Socialstyrelsens pågående arbete”, skriver Migrationsverket i beslutet.

I juli publicerades en artikel av bland andra barnläkaren Karl Sallin som studerat 13 individer som vårdats på behandlingshemmet Solsidan. Där konstaterar de, tväremot Socialstyrelsens vägledning, att aktiv miljöterapi på avdelning i kombination med separation från föräldrar gör mer för tillfrisknandet än uppehållstillstånd.

I klippet ovan berättar Johanna Dalström om vad som hänt sedan debatten briserade.

Vet du mer? Kontakta SVT:s granskande reportrar.

Barn som vårdats med uppgivenhetssyndrom

2016: 135

2017: 108

2018: 91

2019: 67

2020 (prel): 44 

Källa: Patientregistret/Socialstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.