Det händer allt oftare att personer eller företag hört av sig till Skatteverket med en ”rättelse” kring sin egen eller anställdas lön. Personen uppges ha en mycket högre årsinkomst än den som finns registrerad.

Men agerandet är inte sällan en del av en ny bedrägerimetod. Personen, som ibland agerar ofrivillig målvakt med kapad identitet, har inte alls höjt sin inkomst. Bedragarnas mål är att snabbt höja sin kreditvärdighet för att kunna ta lån. Pengarna som håvas in används för att köpa, och sedan sälja, dyra prylar och fordon.

En sammanställning som SVT Nyheter tagit del av visar att drygt hundra personer skickat in en sådan rättelse i år.

Går till kriminella

Vinsten från försäljningen misstänks gå till den organiserade brottsligheten. Företaget, som egentligen ska betala skatt och sociala avgifter för sin anställdes inkomst, försätts i konkurs.

Enligt Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, är den nya metoden en av många varianter av liknande inkomstbedrägerier.

– Det här är ett upplägg som funnits länge men som ökat i frekvens, säger Pia Bergman och fortsätter senare:

– Vi ser hur man använt sig av falska löner i samband med konkurs. Då plötsligt finns flera anställda med höga löner för att på så sätt få ut en högre lönegaranti.

– I nio fall av tio sitter målvakter i styrelsen.

Får sällan konsekvenser

Men trots att de misstänkta bedrägerierna upptäcks så är Skatteverkets möjligheter att agera begränsade, enligt Pia Bergman.

– Det vi kan göra är att plocka bort den falska inkomstuppgiften.

Enligt henne har myndigheten anmält flera fall till polis och åklagare men utan att något händer.

– Aktiviteten på de här uppgifterna är för att uttrycka det snällt väldigt låg. Det är ganska riskfritt, säger Pia Bergman.

Det går heller inte att varna andra myndigheter om misstankarna, trots att man i många år efterfrågat en ändring av lagen.

– När Skatteverket upptäcker detta kan vi av sekretessskäl inte meddela andra myndigheter och skicka en varning.

Vet du mer? Tipsa oss här.