Hur många fler människor tål planeten? Befolkningstillväxt och stigande temperaturer har ett samband. Varje barn som föds kräver mat och är en källa till ett livslångt utsläpp av koldioxid. Beräkningar visar att vi mot slutet kommer behöva ny åkermark motsvarande hela Amazonas regnskogar.
I en delrapport från forskarna bakom FN:s klimatpanel IPCC slogs det fast att ”Globalt fortsätter ekonomisk tillväxt och befolkningsökning vara de viktigaste drivkrafterna bakom ökningarna av CO2-utsläppen”. Men i den 65-sidiga sammanfattningen som skrevs till världens beslutsfattare tas inte befolkningsaspekten upp.
Debattartikel ifrågasatt av yngre aktivister
När jordens befolkning passerade 8 miljarder skrev miljöjournalisten John Vidal en debattartikel i The Guardian. Han menade att det borde vara okontroversiellt att fundera på hur många människor som planeten kan försörja med tanke på klimatkrisen och utarmningen av naturen.
Vidal fick stöd av bland andra naturfilmaren David Attenborough och flera brittiska gröna politiker. Men främst yngre kollegor i klimatrörelsen protesterade.
”Det är absolut kontroversiellt när skuldfrågan skiftar från de med makt till de som är marginaliserade. Låt oss fortsätta kräva klimaträttvisa hellre än att mellan raderna flörta med ekofascism” blev svaret från klimataktivisten och läkarstudenten Mikaela Loach.
Hon och andra menar att talet om en befolkningsexplosion är ett villospår som kommer försena nödvändiga åtgärder som högre bensinpriser och andra klimatskatter i den rika delen av världen som behöver vidtas nu.
Anklagas stå för vit överhöghet
Den som vill diskutera vikten av att stabilisera befolkningen blir kallad för ”ekofascist” och riskerar att hamna i samma läger som högerextrema krafter som också har befolkningsfrågan på sin agenda. Därför anklagas John Vidal, David Attenborough med flera för stå för vit överhöghet.
Samtidigt önskar sig många kvinnor i fattiga länder rätten till preventivmedel enligt en FN-rapport.
Nobelpristagaren Malala Yousafzai från Pakistan förespråkar familjeplanering ur både ett rättighets- och klimatperspektiv. Hon pekar på att länder som satsar på utbildning av flickor har lägre födelsetal och högre levnadsstandard.
”Om varje flicka kunde ha rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, och rätt till utbildning och moderna preventivmedel så skulle det minska utsläppen av koldioxid med 37-41 procent mot slutet av århundradet” skriver hon via sin stiftelse.
Splittrar klimatrörelsen
Kan då klimatkrisen mildras med hjälp av att den rika världen slutar att konsumera som om vi hade tre jordklot till vårt förfogande? (I Sverige inträffade den så kallade overshoot day den tredje april i år, den dagen Sverige använt upp sin årliga del av förnybara resurser). Eller är en stabiliserad befolkningsmängd vägen framåt?
Svaret är: både och. Men frågan är extremt känslig och har kört fast i en generationslång konflikt.
Därför fanns inte meningarna om att befolkningsökningen är en av de två viktigaste orsakerna till ökande koldioxidutsläpp med i IPCC:s sammanfattning.
Istället för att tysta debatten skulle många välkomna en förnyad diskussion hur man kan stötta fattiga kvinnors liv och minska trycket på jordens resurser. Men istället splittrar den alltså klimatrörelsen. Förlorare är alla dom som önskar sig en sansad debatt om vägarna framåt i en tid av fördjupad klimatkris.
Rättelse: I en tidigare version av analysen stod det att raderna om befolkningsökningen strukits ur sammanfattningen som IPCC ger till världens beslutsfattare. Korrekt är att befolkningsaspekten inte fanns med i den 65-sidiga sammanfattningen.
Missa inte SVT:s klimatbrev där du får de viktigaste nyheterna om klimatkrisen direkt i din inkorg.